Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får jobba på distans

Fler får jobba på distans nu jämfört med i våras. Dessutom gör nio av tio distansarbetare ett bra jobb när de jobbar hemifrån. Men arbetsmiljön kan vara ett problem.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter och jobbar hemma vid laptop.
I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I mars hade 26 procent av tjänstemännen en arbetsgivare som krävde att allt jobb skulle utföras från kontoret. I oktober hade den siffran sjunkit till 20 procent. Det visar en Novusundersökning som serviceföretaget Sodexo beställt.

Rapporten visar också att fler tjänstemän själva får bestämma varifrån de ska jobba. I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars.

Färre vill säga upp sig

Viljan att säga upp sig har minskat sedan i våras. Då svarade en tredjedel av tjänstemännen att de övervägde att byta jobb mot en fjärdedel under hösten. Johanna Langer, marknadschef på Sodexo, tror att den ökade flexibiliteten kan vara en delförklaring till det.

– Att färre tjänstemän nu överväger att byta jobb kan dels ses som en konjunktureffekt, dels som ett resultat av att färre arbetsgivare kräver att arbetet utförs heltid på kontoret nu jämfört med i våras. I undersökningen framgår det tydligt att flexibla arbetstider och möjligheten att jobba på distans skattas högt, säger hon i ett pressmeddelande.

Lättare att få ihop livspusslet

Liknande resultat finns i den arbetsmiljöundersökning  som Arbetsmiljöverket publicerade den här veckan. Av anställda med skrivbordsarbete uppger 17 procent att de i huvudsak jobbar på distans. Nio av tio svarar dessutom att de har möjlighet att göra ”ett ganska bra eller mycket bra” arbete hemifrån.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Fler distansarbetare än kontorsarbete har möjlighet till ostört arbete, men även kontorsarbetarna svarar att de har möjlighet att göra ett bra arbete.

Bättre ergonomi på kontoren

Det är dock betydligt vanligare att ha tillgång till höj- och sänkbart skrivbord på kontoret, jämfört med hemmakontoret. Åtta av tio kan välja mellan att stå och sitta när de är på kontoret, mot fyra av tio när de jobbar på distans.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, i stället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin.

 

Fotnot: Sodexos rapport bygger på en Novusundersökning. Novus har gjort telefonintervjuer med 1 091 tjänstemän.

Arbetsmiljöverkets rapport bygger på en undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. SCB har gjort telefonintervjuer med 7 300 personer mellan hösten 2021 och våren 2022. 3 400 av dem har dessutom besvarat en enkät.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält