Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får jobba på distans

Fler får jobba på distans nu jämfört med i våras. Dessutom gör nio av tio distansarbetare ett bra jobb när de jobbar hemifrån. Men arbetsmiljön kan vara ett problem.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter och jobbar hemma vid laptop.
I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I mars hade 26 procent av tjänstemännen en arbetsgivare som krävde att allt jobb skulle utföras från kontoret. I oktober hade den siffran sjunkit till 20 procent. Det visar en Novusundersökning som serviceföretaget Sodexo beställt.

Rapporten visar också att fler tjänstemän själva får bestämma varifrån de ska jobba. I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars.

Färre vill säga upp sig

Viljan att säga upp sig har minskat sedan i våras. Då svarade en tredjedel av tjänstemännen att de övervägde att byta jobb mot en fjärdedel under hösten. Johanna Langer, marknadschef på Sodexo, tror att den ökade flexibiliteten kan vara en delförklaring till det.

– Att färre tjänstemän nu överväger att byta jobb kan dels ses som en konjunktureffekt, dels som ett resultat av att färre arbetsgivare kräver att arbetet utförs heltid på kontoret nu jämfört med i våras. I undersökningen framgår det tydligt att flexibla arbetstider och möjligheten att jobba på distans skattas högt, säger hon i ett pressmeddelande.

Lättare att få ihop livspusslet

Liknande resultat finns i den arbetsmiljöundersökning  som Arbetsmiljöverket publicerade den här veckan. Av anställda med skrivbordsarbete uppger 17 procent att de i huvudsak jobbar på distans. Nio av tio svarar dessutom att de har möjlighet att göra ”ett ganska bra eller mycket bra” arbete hemifrån.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Fler distansarbetare än kontorsarbete har möjlighet till ostört arbete, men även kontorsarbetarna svarar att de har möjlighet att göra ett bra arbete.

Bättre ergonomi på kontoren

Det är dock betydligt vanligare att ha tillgång till höj- och sänkbart skrivbord på kontoret, jämfört med hemmakontoret. Åtta av tio kan välja mellan att stå och sitta när de är på kontoret, mot fyra av tio när de jobbar på distans.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, i stället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin.

 

Fotnot: Sodexos rapport bygger på en Novusundersökning. Novus har gjort telefonintervjuer med 1 091 tjänstemän.

Arbetsmiljöverkets rapport bygger på en undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. SCB har gjort telefonintervjuer med 7 300 personer mellan hösten 2021 och våren 2022. 3 400 av dem har dessutom besvarat en enkät.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.