Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får jobba på distans

Fler får jobba på distans nu jämfört med i våras. Dessutom gör nio av tio distansarbetare ett bra jobb när de jobbar hemifrån. Men arbetsmiljön kan vara ett problem.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter och jobbar hemma vid laptop.
I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I mars hade 26 procent av tjänstemännen en arbetsgivare som krävde att allt jobb skulle utföras från kontoret. I oktober hade den siffran sjunkit till 20 procent. Det visar en Novusundersökning som serviceföretaget Sodexo beställt.

Rapporten visar också att fler tjänstemän själva får bestämma varifrån de ska jobba. I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars.

Färre vill säga upp sig

Viljan att säga upp sig har minskat sedan i våras. Då svarade en tredjedel av tjänstemännen att de övervägde att byta jobb mot en fjärdedel under hösten. Johanna Langer, marknadschef på Sodexo, tror att den ökade flexibiliteten kan vara en delförklaring till det.

– Att färre tjänstemän nu överväger att byta jobb kan dels ses som en konjunktureffekt, dels som ett resultat av att färre arbetsgivare kräver att arbetet utförs heltid på kontoret nu jämfört med i våras. I undersökningen framgår det tydligt att flexibla arbetstider och möjligheten att jobba på distans skattas högt, säger hon i ett pressmeddelande.

Lättare att få ihop livspusslet

Liknande resultat finns i den arbetsmiljöundersökning  som Arbetsmiljöverket publicerade den här veckan. Av anställda med skrivbordsarbete uppger 17 procent att de i huvudsak jobbar på distans. Nio av tio svarar dessutom att de har möjlighet att göra ”ett ganska bra eller mycket bra” arbete hemifrån.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Fler distansarbetare än kontorsarbete har möjlighet till ostört arbete, men även kontorsarbetarna svarar att de har möjlighet att göra ett bra arbete.

Bättre ergonomi på kontoren

Det är dock betydligt vanligare att ha tillgång till höj- och sänkbart skrivbord på kontoret, jämfört med hemmakontoret. Åtta av tio kan välja mellan att stå och sitta när de är på kontoret, mot fyra av tio när de jobbar på distans.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, i stället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin.

 

Fotnot: Sodexos rapport bygger på en Novusundersökning. Novus har gjort telefonintervjuer med 1 091 tjänstemän.

Arbetsmiljöverkets rapport bygger på en undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. SCB har gjort telefonintervjuer med 7 300 personer mellan hösten 2021 och våren 2022. 3 400 av dem har dessutom besvarat en enkät.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.