Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får jobba på distans

Fler får jobba på distans nu jämfört med i våras. Dessutom gör nio av tio distansarbetare ett bra jobb när de jobbar hemifrån. Men arbetsmiljön kan vara ett problem.
David Österberg Publicerad
Kvinna sitter och jobbar hemma vid laptop.
I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I mars hade 26 procent av tjänstemännen en arbetsgivare som krävde att allt jobb skulle utföras från kontoret. I oktober hade den siffran sjunkit till 20 procent. Det visar en Novusundersökning som serviceföretaget Sodexo beställt.

Rapporten visar också att fler tjänstemän själva får bestämma varifrån de ska jobba. I oktober svarade 18 procent att de får avgöra om de ska jobba på kontoret eller på distans – en ökning med fyra procentenheter jämfört med i mars.

Färre vill säga upp sig

Viljan att säga upp sig har minskat sedan i våras. Då svarade en tredjedel av tjänstemännen att de övervägde att byta jobb mot en fjärdedel under hösten. Johanna Langer, marknadschef på Sodexo, tror att den ökade flexibiliteten kan vara en delförklaring till det.

– Att färre tjänstemän nu överväger att byta jobb kan dels ses som en konjunktureffekt, dels som ett resultat av att färre arbetsgivare kräver att arbetet utförs heltid på kontoret nu jämfört med i våras. I undersökningen framgår det tydligt att flexibla arbetstider och möjligheten att jobba på distans skattas högt, säger hon i ett pressmeddelande.

Lättare att få ihop livspusslet

Liknande resultat finns i den arbetsmiljöundersökning  som Arbetsmiljöverket publicerade den här veckan. Av anställda med skrivbordsarbete uppger 17 procent att de i huvudsak jobbar på distans. Nio av tio svarar dessutom att de har möjlighet att göra ”ett ganska bra eller mycket bra” arbete hemifrån.

– Det är en utmaning för många att få ihop livspusslet, särskilt för småbarnsföräldrar. Distansarbete har blivit en del av den moderna arbetsmarknaden och kan bidra till ett hållbart arbetsliv och högre livskvalitet om rätt förutsättningar ges, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Fler distansarbetare än kontorsarbete har möjlighet till ostört arbete, men även kontorsarbetarna svarar att de har möjlighet att göra ett bra arbete.

Bättre ergonomi på kontoren

Det är dock betydligt vanligare att ha tillgång till höj- och sänkbart skrivbord på kontoret, jämfört med hemmakontoret. Åtta av tio kan välja mellan att stå och sitta när de är på kontoret, mot fyra av tio när de jobbar på distans.

– Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, i stället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller, säger Erna Zelmin.

 

Fotnot: Sodexos rapport bygger på en Novusundersökning. Novus har gjort telefonintervjuer med 1 091 tjänstemän.

Arbetsmiljöverkets rapport bygger på en undersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. SCB har gjort telefonintervjuer med 7 300 personer mellan hösten 2021 och våren 2022. 3 400 av dem har dessutom besvarat en enkät.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.