Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Distansarbete gör det möjligt att fly staden

Den som jobbar hemifrån och drömmer om ett liv på landet har chansen nu. Förra året flyttade fler från än till Stockholm och Västra Götaland. Familjen Rendik Henningsson lämnade radhuset i Södertälje för en gård i Småland.
David Österberg Publicerad
Karl Nilsson
Gräset är grönare på andra sidan storstaden. För familjen Rendik Henningson har livet blivit mindre stressigt och levnadsomkostnaderna betydligt lägre efter flytten. Karl Nilsson

Nicholas Rendik blickar ut över trädgården. Kanske är den som allra vackrast nu: påskliljor och tulpaner i massor mot en fond av vårens gröna löv. I skogen ett par hundra meter bort finns fantastiska löpstigar.

Kontrasten mellan Halltorp och Södertälje, där han och familjen bott i flera år, är påtaglig. Närmaste stad är Kalmar, drygt tre mil norrut. I Halltorp finns inga affärer, pendeltåg, kaféer eller restauranger.

– Jag har alltid trivts bra i skogen. Jag är nog mer en landsbygdsmänniska och tycker om att ha stora ytor omkring mig. Men jag kommer sakna syrran och hennes barn som bor i Stockholm.

Flyttlasset gick i början av mars. Det nya hemmet är en gård från 1800-talet, som funnits i frun Sofia Henningssons släkt i årtionden. För några år sedan köpte familjen huset för att ha som fritidsboende, men tanken på att flytta dit permanent har funnits länge. Sofia är sjuksköterska och kan hitta jobb i hela Sverige, men för Nicholas har det varit bökigare. Han är produktspecialist på Alfa Laval och har inte kunnat hitta någon motsvarande tjänst i området kring Kalmar.

Pandemin gjorde det möjligt att jobba på distans

Men så kom pandemin och hemarbetet. Plötsligt insåg både han och hans arbetsgivare att det faktiskt är möjligt att sköta jobbet på distans.

– Jag tycker att det är bättre att jobba hemifrån. Jag pratar mycket i telefon och i ett kontorslandskap stör jag andra och måste leta efter ett rum. När jag sitter hemma och jobbar kan jag bara lyfta luren. Dessutom sitter jag mycket själv och grottar ner mig i ritningar och konstruktioner. Men vi har vårt testlabb i Stockholm, så jag åker dit ett par gånger i månaden.


Från stadslägenhet i Södertälje till 1800-talsgård utanför Kamlar. Ett av många mervärden är att flytten gör familjen ekonomiskt skuldfri. Foto: Beatrice Graalheim

Familjen har två döttrar, tre och fem år gamla. Inför flytten var Sally, den äldsta, lite ledsen över att behöva lämna kompisarna på förskolan.

– Hon sa att det var okej att flytta om hon fick en giraff. Det blir kanske svårt, men katt skulle vi kunna skaffa.

Den nya förskolan är bra, med mycket utevistelse. Avståndet från hemmet är lite längre än i Södertälje och Sofia måste ta bilen för att ta sig till jobbet. Nicholas har 20 meter till sitt.

– Jag har kontoret i ett litet hus på gården. Där finns höj- och sänkbart skrivbord och en bra kontorsstol. Ergonomiskt är det precis lika bra som på kontoret på Alfa Laval. Eller bättre, för här får jag gå på hårdvaxat furugolv. Och det känns bra att ha kontoret en bit från huset. När arbetsdagen är slut stänger jag av datorn och låser dörren.

Flytten till landet har gjort livet lite mindre stressigt. Naturen finns precis inpå knuten och folk i trakten är vänliga, hälsar och tittar varandra i ögonen när de möts. Men visst är det isolerat och Sofia är lite rädd för att de ska få ett sämre socialt liv.

– Jag är väl romantikern och Fia realisten. Hon vet vad livet på landet innebär. Men bägge är överens om att det här är bra. Jag är ganska säker på att vi inte kommer att ångra oss. Vi har haft det här huset ganska länge och förstår nog ganska bra hur det är att bo här.


Nicholas Rendik har numera 20 meter till jobbet – ett litet hus på gården. Foto: Karl Nilsson

Många flyttar från storstäderna

Kanske är familjen Rendik Henningsson en del av en trend. Förra året hade storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland nettoutflyttning. Det innebär att fler flyttade därifrån än flyttade dit. De senaste åren har storstäderna ändå vuxit, men det beror till stor del på invandring från andra länder och på högt barnafödande.

Enligt en rapport från tankesmedjan Futurion finns en tydlig global rörelse bort från storstäder som San Fransisco, London, Auckland och Stockholm. En tredjedel av Londonborna vill till exempel flytta från stan och många av dem som inte vill flytta är kvar av ekonomiska eller arbetsrelaterade skäl.

Coronapandemin och det ökade distansarbetet kan vara en av orsakerna till flyttströmmarna. Före pandemin jobbade runt tre procent av arbetstagarna i Sverige på distans, enligt rapporten från Futurion. Förra året gjorde 43 procent av arbetstagarna det, med stor variation mellan branscher.

Andra orsaker till flykten från storstäderna är städernas höga bostadspriser (se faktaruta), enligt Emma Lundholm, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet.

– Det är ganska många barnfamiljer som flyttar ut på grund av bostadsmarknaden. De flyttar för att ha råd med det boende de vill ha. Bostadsmarknaden påverkar även inflyttningen. Det är väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden om man inte har kontakter eller kan fortsätta bo hemma, säger hon.

Ändå är hon inte övertygad om att ökat distansarbete kommer att leda till någon stor utflyttning till landsbygden.

– Det har pratats om distansarbete i decennier: ”När kommunen får bredband kommer it-konsulterna hit.” Men hittills har vi sett väldigt lite av det. Yrkesgrupper med hög sannolikhet att flytta från storstäderna jobbar i offentlig sektor och är inte IT-konsulter eller arkitekter. De är snarare lärare, sjuksköterskor eller sjukgymnaster. Den främsta anledningen är att det är jobb som man kan få nästan var som helst. Man kan också tänka sig att yrkesgrupper med lägre löner har svårare att hävda sig på bostadsmarknaden.

Fram till pandemin var distansarbete väldigt ovanligt. Att många nu har upptäckt att det går att sköta sitt jobb hemifrån skulle kunna leda till att fler flyttar.

– Det återstår att se, men om arbetsgivare blir mer positiva till distansarbete kan man tänka sig en sådan utveckling. Landsbygden har potential på det viset att fler säger sig vilja bo där än antalet människor som verkligen gör det. Men det beror också på hur stort distansarbetet verkligen blir efter pandemin.

Det som tidigare uppfattats som positivt med städer har under pandemin uppfattats som farligt

Emma Lundholm tror att distansarbete passar människor olika bra. Den som är i den senare delen av sitt arbetsliv, som har ett stort kontaktnät och känner sig trygg på jobbet, är förmodligen mer benägen att arbeta på distans. Den som nyss kommit in på arbetsmarknaden har fördelar av att jobba från ett kontor.

Emma Lundholm säger också att pandemin kan ha ändrat vår syn på städer och glesbygd.

– Det som tidigare uppfattats som positivt med städer – tätheten, pulsen och människorna – har under pandemin uppfattats som farligt. På så vis kan man tänka sig att landsbygden framstår som attraktivare, med färre människor, mindre trängsel och mer utrymme.


Familjen Rendik Henningsson lämnade Södertälje för landsbygden utanför Kalmar. Foto: Karl Nilsson

För Nicholas Rendik och hans familj innebar flytten till landet att de blev skuldfria. Storstädernas bostadspriser har ökat kraftigt de senaste åren – och villapriserna har stigit allra mest.

Det växande suget efter hus tyder på en längtan efter trädgård och grönområden, enligt rapporten från Futurion. Och på sikt kan ändrade flyttmönster påverka huspriserna även på landsbygden. Den utvecklingen har exempelvis setts i Nederländerna: flera landsbygdsområden där har haft en prisutveckling på över 20 procent, mot Amsterdams 3,4 procent.

Fler vill köpa gård

Johan Freij är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank. Han säger att de ser en tydlig trend mot att fler vill byta sitt boende i stan mot en mindre gård på landet.

– Vi har inte sett det här tidigare. Små gårdar har varit relativt svårsålda, men priserna på tätortsnära gårdar har gått upp kraftigt den senaste tiden. I mina ögon är det en tydlig coronaeffekt: när människor inser att de kan arbeta på distans ökar intresset för att bosätta sig på landsbygden.

Enligt Johan Freij påverkar priserna flyttviljan: en gård på 30 hektar i norra Uppland eller Västmanland kostar lika mycket som en 36 kvadratmeter stor lägenhet i Stockholms innerstad. Men det är möjligheten till distansarbete som är den avgörande faktorn.

– Flytten möjliggörs av distansarbetet. Under coronapandemin har vi fått frågor från människor som vi tidigare inte sett som typiska gårdsköpare. Det är i huvudsak boendet man vill åt, även om man också lockas av möjligheten att odla grönsaker och kanske ha något djur. Men det är inte en ideologiskt driven flytt till landsbygden, som den vi såg på 60- och 70-talen.

"Bättre för barnen"

Hur framtiden för storstäderna och landsbygden blir återstår att se. Kanske kan pandemin och distansarbetet bli det lyft för landsbygden som glesbygdspolitiker så länge har drömt om. Kanske inte.

– Det finns en norm och en färdig berättelse där unga från glesbygden förväntas flytta för att komma ut i världen och se något annat. Bland barnfamiljer finns en tendens att flytta från storstäderna. För dem finns en annan stark berättelse: att det är bättre för barn att växa upp på landet, med cykelavstånd till skolan och med hus med trädgård, säger Emma Lundholm.

Nicholas och Sofia är övertygade om att deras barn får det bättre i Halltorp än i Södertälje. Dottern Sally är kanske inte lika säker.

– Hon trivs bra här. Men häromdagen sa hon: ”Nästa gång vi flyttar ska vi nog flytta till en stad.” Och hon har sagt att hon ska flytta till Stockholm när hon flyttar hemifrån. Hon saknar sin faster där.

Allt fler väljer landsbygden

  • ​​​​​​Stockholms län hade landets högsta nettoutflyttning förra året. 5 596 fler personer flyttade från än till länet. Även Stockholms kommun hade nettoutflyttning med 4 618 personer.
  • Västra Götalands län hade landets näst högsta nettoutflyttning. 1 799 fler personer flyttade från än till länet.
  • Skåne län hade landets högsta nettoinflyttning med 3 500 personer.

Källa: SCB
 

8 MILJONER FÖR EN VILLA

  • Medelpriset för en villa i Stockholms kommun är 8 332 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Stockholms kommun kostar i snitt 80 979 kronor per kvadratmeter.
  • Medelpriset för en villa i Göteborgs kommun är 6 872 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Göteborgs kommun kostar i snitt 51 938 kronor per kvadratmeter.
  • Medelpriset för en villa i Malmö kommun är 5 763 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Malmö kommun kostar i snitt 33 687 kronor per kvadratmeter.

Källa: Mäklarstatistik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.