Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Distansarbete gör det möjligt att fly staden

Den som jobbar hemifrån och drömmer om ett liv på landet har chansen nu. Förra året flyttade fler från än till Stockholm och Västra Götaland. Familjen Rendik Henningsson lämnade radhuset i Södertälje för en gård i Småland.
David Österberg Publicerad
Karl Nilsson
Gräset är grönare på andra sidan storstaden. För familjen Rendik Henningson har livet blivit mindre stressigt och levnadsomkostnaderna betydligt lägre efter flytten. Karl Nilsson

Nicholas Rendik blickar ut över trädgården. Kanske är den som allra vackrast nu: påskliljor och tulpaner i massor mot en fond av vårens gröna löv. I skogen ett par hundra meter bort finns fantastiska löpstigar.

Kontrasten mellan Halltorp och Södertälje, där han och familjen bott i flera år, är påtaglig. Närmaste stad är Kalmar, drygt tre mil norrut. I Halltorp finns inga affärer, pendeltåg, kaféer eller restauranger.

– Jag har alltid trivts bra i skogen. Jag är nog mer en landsbygdsmänniska och tycker om att ha stora ytor omkring mig. Men jag kommer sakna syrran och hennes barn som bor i Stockholm.

Flyttlasset gick i början av mars. Det nya hemmet är en gård från 1800-talet, som funnits i frun Sofia Henningssons släkt i årtionden. För några år sedan köpte familjen huset för att ha som fritidsboende, men tanken på att flytta dit permanent har funnits länge. Sofia är sjuksköterska och kan hitta jobb i hela Sverige, men för Nicholas har det varit bökigare. Han är produktspecialist på Alfa Laval och har inte kunnat hitta någon motsvarande tjänst i området kring Kalmar.

Pandemin gjorde det möjligt att jobba på distans

Men så kom pandemin och hemarbetet. Plötsligt insåg både han och hans arbetsgivare att det faktiskt är möjligt att sköta jobbet på distans.

– Jag tycker att det är bättre att jobba hemifrån. Jag pratar mycket i telefon och i ett kontorslandskap stör jag andra och måste leta efter ett rum. När jag sitter hemma och jobbar kan jag bara lyfta luren. Dessutom sitter jag mycket själv och grottar ner mig i ritningar och konstruktioner. Men vi har vårt testlabb i Stockholm, så jag åker dit ett par gånger i månaden.


Från stadslägenhet i Södertälje till 1800-talsgård utanför Kamlar. Ett av många mervärden är att flytten gör familjen ekonomiskt skuldfri. Foto: Beatrice Graalheim

Familjen har två döttrar, tre och fem år gamla. Inför flytten var Sally, den äldsta, lite ledsen över att behöva lämna kompisarna på förskolan.

– Hon sa att det var okej att flytta om hon fick en giraff. Det blir kanske svårt, men katt skulle vi kunna skaffa.

Den nya förskolan är bra, med mycket utevistelse. Avståndet från hemmet är lite längre än i Södertälje och Sofia måste ta bilen för att ta sig till jobbet. Nicholas har 20 meter till sitt.

– Jag har kontoret i ett litet hus på gården. Där finns höj- och sänkbart skrivbord och en bra kontorsstol. Ergonomiskt är det precis lika bra som på kontoret på Alfa Laval. Eller bättre, för här får jag gå på hårdvaxat furugolv. Och det känns bra att ha kontoret en bit från huset. När arbetsdagen är slut stänger jag av datorn och låser dörren.

Flytten till landet har gjort livet lite mindre stressigt. Naturen finns precis inpå knuten och folk i trakten är vänliga, hälsar och tittar varandra i ögonen när de möts. Men visst är det isolerat och Sofia är lite rädd för att de ska få ett sämre socialt liv.

– Jag är väl romantikern och Fia realisten. Hon vet vad livet på landet innebär. Men bägge är överens om att det här är bra. Jag är ganska säker på att vi inte kommer att ångra oss. Vi har haft det här huset ganska länge och förstår nog ganska bra hur det är att bo här.


Nicholas Rendik har numera 20 meter till jobbet – ett litet hus på gården. Foto: Karl Nilsson

Många flyttar från storstäderna

Kanske är familjen Rendik Henningsson en del av en trend. Förra året hade storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland nettoutflyttning. Det innebär att fler flyttade därifrån än flyttade dit. De senaste åren har storstäderna ändå vuxit, men det beror till stor del på invandring från andra länder och på högt barnafödande.

Enligt en rapport från tankesmedjan Futurion finns en tydlig global rörelse bort från storstäder som San Fransisco, London, Auckland och Stockholm. En tredjedel av Londonborna vill till exempel flytta från stan och många av dem som inte vill flytta är kvar av ekonomiska eller arbetsrelaterade skäl.

Coronapandemin och det ökade distansarbetet kan vara en av orsakerna till flyttströmmarna. Före pandemin jobbade runt tre procent av arbetstagarna i Sverige på distans, enligt rapporten från Futurion. Förra året gjorde 43 procent av arbetstagarna det, med stor variation mellan branscher.

Andra orsaker till flykten från storstäderna är städernas höga bostadspriser (se faktaruta), enligt Emma Lundholm, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet.

– Det är ganska många barnfamiljer som flyttar ut på grund av bostadsmarknaden. De flyttar för att ha råd med det boende de vill ha. Bostadsmarknaden påverkar även inflyttningen. Det är väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden om man inte har kontakter eller kan fortsätta bo hemma, säger hon.

Ändå är hon inte övertygad om att ökat distansarbete kommer att leda till någon stor utflyttning till landsbygden.

– Det har pratats om distansarbete i decennier: ”När kommunen får bredband kommer it-konsulterna hit.” Men hittills har vi sett väldigt lite av det. Yrkesgrupper med hög sannolikhet att flytta från storstäderna jobbar i offentlig sektor och är inte IT-konsulter eller arkitekter. De är snarare lärare, sjuksköterskor eller sjukgymnaster. Den främsta anledningen är att det är jobb som man kan få nästan var som helst. Man kan också tänka sig att yrkesgrupper med lägre löner har svårare att hävda sig på bostadsmarknaden.

Fram till pandemin var distansarbete väldigt ovanligt. Att många nu har upptäckt att det går att sköta sitt jobb hemifrån skulle kunna leda till att fler flyttar.

– Det återstår att se, men om arbetsgivare blir mer positiva till distansarbete kan man tänka sig en sådan utveckling. Landsbygden har potential på det viset att fler säger sig vilja bo där än antalet människor som verkligen gör det. Men det beror också på hur stort distansarbetet verkligen blir efter pandemin.

Det som tidigare uppfattats som positivt med städer har under pandemin uppfattats som farligt

Emma Lundholm tror att distansarbete passar människor olika bra. Den som är i den senare delen av sitt arbetsliv, som har ett stort kontaktnät och känner sig trygg på jobbet, är förmodligen mer benägen att arbeta på distans. Den som nyss kommit in på arbetsmarknaden har fördelar av att jobba från ett kontor.

Emma Lundholm säger också att pandemin kan ha ändrat vår syn på städer och glesbygd.

– Det som tidigare uppfattats som positivt med städer – tätheten, pulsen och människorna – har under pandemin uppfattats som farligt. På så vis kan man tänka sig att landsbygden framstår som attraktivare, med färre människor, mindre trängsel och mer utrymme.


Familjen Rendik Henningsson lämnade Södertälje för landsbygden utanför Kalmar. Foto: Karl Nilsson

För Nicholas Rendik och hans familj innebar flytten till landet att de blev skuldfria. Storstädernas bostadspriser har ökat kraftigt de senaste åren – och villapriserna har stigit allra mest.

Det växande suget efter hus tyder på en längtan efter trädgård och grönområden, enligt rapporten från Futurion. Och på sikt kan ändrade flyttmönster påverka huspriserna även på landsbygden. Den utvecklingen har exempelvis setts i Nederländerna: flera landsbygdsområden där har haft en prisutveckling på över 20 procent, mot Amsterdams 3,4 procent.

Fler vill köpa gård

Johan Freij är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank. Han säger att de ser en tydlig trend mot att fler vill byta sitt boende i stan mot en mindre gård på landet.

– Vi har inte sett det här tidigare. Små gårdar har varit relativt svårsålda, men priserna på tätortsnära gårdar har gått upp kraftigt den senaste tiden. I mina ögon är det en tydlig coronaeffekt: när människor inser att de kan arbeta på distans ökar intresset för att bosätta sig på landsbygden.

Enligt Johan Freij påverkar priserna flyttviljan: en gård på 30 hektar i norra Uppland eller Västmanland kostar lika mycket som en 36 kvadratmeter stor lägenhet i Stockholms innerstad. Men det är möjligheten till distansarbete som är den avgörande faktorn.

– Flytten möjliggörs av distansarbetet. Under coronapandemin har vi fått frågor från människor som vi tidigare inte sett som typiska gårdsköpare. Det är i huvudsak boendet man vill åt, även om man också lockas av möjligheten att odla grönsaker och kanske ha något djur. Men det är inte en ideologiskt driven flytt till landsbygden, som den vi såg på 60- och 70-talen.

"Bättre för barnen"

Hur framtiden för storstäderna och landsbygden blir återstår att se. Kanske kan pandemin och distansarbetet bli det lyft för landsbygden som glesbygdspolitiker så länge har drömt om. Kanske inte.

– Det finns en norm och en färdig berättelse där unga från glesbygden förväntas flytta för att komma ut i världen och se något annat. Bland barnfamiljer finns en tendens att flytta från storstäderna. För dem finns en annan stark berättelse: att det är bättre för barn att växa upp på landet, med cykelavstånd till skolan och med hus med trädgård, säger Emma Lundholm.

Nicholas och Sofia är övertygade om att deras barn får det bättre i Halltorp än i Södertälje. Dottern Sally är kanske inte lika säker.

– Hon trivs bra här. Men häromdagen sa hon: ”Nästa gång vi flyttar ska vi nog flytta till en stad.” Och hon har sagt att hon ska flytta till Stockholm när hon flyttar hemifrån. Hon saknar sin faster där.

Allt fler väljer landsbygden

  • ​​​​​​Stockholms län hade landets högsta nettoutflyttning förra året. 5 596 fler personer flyttade från än till länet. Även Stockholms kommun hade nettoutflyttning med 4 618 personer.
  • Västra Götalands län hade landets näst högsta nettoutflyttning. 1 799 fler personer flyttade från än till länet.
  • Skåne län hade landets högsta nettoinflyttning med 3 500 personer.

Källa: SCB
 

8 MILJONER FÖR EN VILLA

  • Medelpriset för en villa i Stockholms kommun är 8 332 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Stockholms kommun kostar i snitt 80 979 kronor per kvadratmeter.
  • Medelpriset för en villa i Göteborgs kommun är 6 872 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Göteborgs kommun kostar i snitt 51 938 kronor per kvadratmeter.
  • Medelpriset för en villa i Malmö kommun är 5 763 000 kronor.
  • En bostadsrätt i Malmö kommun kostar i snitt 33 687 kronor per kvadratmeter.

Källa: Mäklarstatistik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds