Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen rustar för strejk

Förhandlingarna i avtalsrörelsen går trögt. Nu gör sig Unionen redo för konflikt. Medlemmar inom IT, tech och bygg utbildas i hur de ska agera vid en strejk.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad
Blir det strejk? Senast Unionen strejkade var 2016. Nu förbereder sig förbundet på nytt för konflikt. Samtidigt anklagar facket ett stort svenskt IT-företag för att be sina anställda uppge facktillhörighet – något som kan bryta mot föreningsfriheten. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Vid midnatt löper många av de stora avtalen ut och möjligheten att parterna inte kommer överens är överhängande. Särskilt på de avtalsområden där Almega är motparten. Enligt Unionen har arbetsgivarorganisationen hittills inte velat diskutera fackens stora fråga: arbetstidsförkortning. 

Facken sitter inte och inväntar resultatet av förhandlingarna. Runt om i landet jobbar Unionens ombudsmän med att mobilisera medlemmar och förtroendevalda. Dick Nilsson är mobiliseringsansvarig på förbundets regionkontor Skaraborg/Väst.

– Vi förbereder oss på att ta ut några arbetsplatser i konflikt, helt enkelt. Vi är på gång och har utbildningar i konflikthantering, vi har medlemsmöten, jobbar oss redo för konflikt. 

Vilka branscher gäller det?

– Det är brett. Vi har Grafiska avtalet, Byggnadsämnesavtalet och IT-avtalet.

Det hör inte till vanligheterna med konflikt på svensk arbetsmarknad. Känner ni er redo?

– Ja. Vi bär ju en förhoppning att vi inte behöver ha någon konflikt. Men vi måste ju jobba så. Vi kan liksom inte ligga och ta det lugnt. Vår region har god organisationsgrad, vi har många klubbar på våra arbetsplatser och mycket medlemmar.

Hur är reaktionen bland medlemmar när ni börjar prata om detta?

– Det finns en stor förståelse för att vi måste driva på för att få våra krav igenom. Alla har vi ju känt av inflationen och annat som har hänt. Så det finns en förväntansbild på Unionen, att vi försöker komma tillbaka i någon form av reallöneökning igen, säger Dick Nilsson.

”Ska vara på tårna”

Förberedelserna pågår också i region Göteborg. Det berättar gruppchef Ulf Werner.

– Vi är ute och träffar förtroendevalda, främst inom IT och tech, det område där vi tror att det blir svårast att komma överens. Syftet är att våra klubbar på arbetsplatserna ska vara på tårna om det blir en konflikt.  Avtalen går ut på tisdag och då kan vi inte stå oförberedda.

Även Åsa Windahl, ombudsman i region Mellannorrland, har hållit utbildningar för klubbstyrelserna inom Almegaområdet, det vill säga företag inom tjänstesektorn.

– Vi trycker framför allt på vikten av att nå ut med information till medlemmarna om varför vi kan behöva ta till konflikt och vad som gäller vid en strejk. Men vi får hoppas att det kommer att lösa sig med avtalen.

Arbetsgivare frågar om fackmedlemskap

Samtidigt anklagar Unionen ett stort svenskt IT-företag” för att efterforska sina anställdas facktillhörighet inför en eventuell konflikt. Facket vill inte uppge vilket företag det rör sig om, ”på grund av förhandlingsläget”, men säger att det är ett medlemsföretag i arbetsgivarorganisationen TechSverige som har en lokal klubb.

Enligt Unionen ska företaget ha bett sina anställda att på digital väg informera om huruvida de är med i facket. Företaget ska också ha påstått att anställda som vill förhålla sig neutrala under en konflikt måste ansöka om tjänstledighet, något som inte stämmer.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, säger till Kollega att händelsen är ”mycket allvarlig”.

– Vi har föreningsfrihet i Sverige. Arbetsgivare som beter sig på det här sättet riskerar att kränka den.

Behöver inte en arbetsgivare kunna planera vad som händer om det blir konflikt?

– Det är precis det som är grejen, en arbetsgivare ska inte kunna planera hur man ska lägga upp arbetsuppgifter för att kunna kringgå en konflikt. Det skulle vi se som ett konfliktbrott.

Vet ni om någon medlem har följt arbetsgivarens uppmaning?

Det vet jag faktiskt inte. Till de medlemmar som hört av sig säger vi såklart att de inte har någon som helst skyldighet att svara, säger Ia Hamn.

Nicole Vianna, kommunikationschef på TechSverige, skriver i ett mejl till Kollega att de inte vill kommentera uppgifterna.

– Vi uttalar oss inte om enskilda företag och har därför inget ytterligare att säga i den här frågan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

Artikeln uppdateras under dagen.

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande avtal.

Kollektivavtalet innehåller också lättnader i små företags skyldigheter att MBL-förhandla, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

Löneökningsutrymmet är detsamma som inom industrin, alltså 6,4 procent uppdelat på två år. Men efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dragits av blir de faktiska löneökningarna 5,5 procent.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 10.16.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.