Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. 

Men de flesta jobbar i andra branscher, med andra avtal. En majoritet av tjänstemännen i privat sektor har nu fått sina nya kollektivavtal.

Kollega förklarar vad som förändras din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller en dags arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande avtal.

Kollektivavtalet innehåller också lättnader i små företags skyldigheter att MBL-förhandla, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

Löneökningsutrymmet är detsamma som inom industrin, alltså 6,4 procent uppdelat på två år. Men efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dragits av blir de faktiska löneökningarna 5,5 procent.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI.

4 april tecknades avtal för de som jobbar inom telekom, alltså på företag som Telia, Tele2 och Telenor. Även här finns en dags arbetstidsförkortning, med samma avräkning från löneutrymmet som på IT-avtalet.

De mer fördelaktiga reglerna för deltidsanställda, lättnaden i företagens MBL-skyldigheter och de mjukare reglerna om nattarbete finns även här. Taket för kompledighetsbanken höjs från 100 till 150 timmar.

Handel & besöksnäring

12 maj tecknades nya kollektivavtal för tjänstemän i handeln. De gäller bland annat anställda på H&M, Ikea och Clas Ohlson.

Avtalen innehåller arbetstidsförkortning och ökad ersättning till deltidsanställda som jobbar över. Den senare frågan gäller många inom just handeln. I utbyte har facket gått med på mer flexibla löneavtal. Företagen har också fått ökade möjligheter att lägga varierade scheman.

I övrigt följer avtalen industrins märke. Det ger löneökningar på totalt 5,7 procent över två år, efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar har räknats bort.

Systembolaget har ett separat kollektivavtal. Där gick förhandlingarna till en början trögare. 27 maj varslade Unionen om strejk och flera andra fackförbund följde snabbt efter. 

Konflikten handlade om höjd övertidsersättning för deltidsanställda. Arbetsgivarna ansåg att en sådan förändring skulle bli dyr och ville därför räkna av kostnaden från löneökningarna. Unionen ville istället att frågan skulle lösas genom att deltidsanställda får fler timmar på sina ordinarie scheman, så att Systembolaget inte behöver betala ut lika mycket av den höjda övertidsersättningen.

4 juni kom parterna överens och strejken ställdes in. Övertidsersättningen blir likadan för alla anställda, oavsett om de jobbar deltid eller heltid. Enligt Sveriges Ingenjörer, som har ett avtal med likalydande regler som Unionen, kommer det leda till att anställda på Systembolaget får fler timmar på sina ordinarie scheman.

Även apoteksanställda har ett separat avtal, som förnyades i slutet av maj. Det följer övriga arbetsmarknadens mönster och innehåller en dags utökad arbetstidsförkortning per år. Ordföranden i fackklubben på Apoteket Hjärtat säger till Kollega att en sådan förändring inte märks i vardagen och att hon är bekymrad över balansen mellan arbetstid och löneökningar.

Bygg & energi

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. 

11 april tecknades nytt kollektivavtal med Energiföretagens arbetsgivareförening. Det följer industrins märke och ger ökad arbetstidsförkortning om 9 timmar per år. För att bekosta det räknas 0,5 procent bort från löneökningarna. I utbyte har arbetsgivarna fått strängare regler kring rätten att spara semesterdagar och att ta ut föräldraledighet i samband med sommarsemester.

Förhandlingarna med Byggföretagen pågick långt efter att avtalet gått ut, eftersom parterna hade svårt att enas om arbetstidsförkortningen. Men 16 maj tecknades till slut ett nytt avtal. Det följer märkets löneökningsnivå och ger ytterligare arbetstidsförkortning. 

I utbyte får arbetsgivarna mer inflytande över hur ledigheten förläggs. Arbetsgivarna får också större möjligheter att lägga varierade scheman. Avtalet gäller anställda tjänstemän på bland annat Peab, Skanska och NCC.

Anställda inom plåt, maskinentreprenad, glasblåseri och måleri fick också nya avtal i maj. De innehåller liknande villkorsförändringar, inklusive arbetstidsförkortning och löneökningar enligt märket.

Fastighet

19 maj tecknades ett nytt avtal för tjänstemän i fastighetsbranschen. Det gäller de som jobbar på företag som är anslutna till arbetsgivarorganisationen Fastigo. 

Avtalet är sifferlöst, vilket innebär att löneökningsnivåerna bestäms lokalt. En branschövergripande arbetstidsförkortning införs dock – med undantag för företag som har minst 78 timmars arbetstidsförkortning i lokala kollektivavtal.

5 juni förnyades kollektivavtalet för övriga tjänstemän i fastighetssektorn. Det gäller anställda på företag som är anslutna till arbetsgivarorganisationen Almega. Se mer under rubriken ”Almega-området” nedan.

Transport

I slutet av april förnyades avtalen med Transportföretagen, som styr villkoren för bland annat trafikskolelärare och tjänstemän inom flyget, sjöfarten, hamnar, trafikskolor och på bussbolag. 

Avtalen innehåller arbetstidsförkortning och följer i övrigt märkets nivå – 6,4 procents löneökning på två år, med avräkning för kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare.

5 maj tecknades nya avtal inom Samhall, som följer märkets löneökningsnivåer och innehåller utökad arbetstidsförkortning med 8 timmar. Kostnaderna för den sänkta arbetstiden, och de höjda pensionavsättningarna, dras av från löneökningarna. Nytt är också att man kan få föräldralön så fort man blivit anställd.

15 maj tecknades nytt avtal med arbetsgivarorganisationen Fremia. Det gäller anställda inom civilsamhället. Överenskommelsen ger deltidsanställda samma övertidsersättning som andra. Man inför också ett nytt system för arbetstidsförkortning, som ger en dags extra ledigt från 2026.

Dessutom har ordet ”tjänsteman” strukits i avtalet och bytt ut mot ”tjänsteperson”, efter krav från arbetsgivarna.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän förnyades 8 maj. Det följer märkets löneökningsnivå och innehåller arbetstidsförkortning. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som har förnyats med liknande villkorsförändringar som i övriga branscher och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Det gäller i en mängd branscher, från bilprovning till nätkasinon.

9 april varslade Unionen och Sveriges Ingenjörer om strejk på fyra av Almegas avtalsområden: Utbildning, Utveckling och tjänster, Tjänstemannaavtalet och Innovationsföretagen. Medlemmar på bland annat konsultbolaget WSP, Handelshögskolans chefsutbildning och flera av landets bilprovningsföretag stod redo att lägga ned arbetet.

17 april enades parterna om nya kollektivavtal, vilket innebar att strejken aldrig bröt ut. De nya avtalen innehåller både arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda – alltså de fackliga krav som varit svårast att förhandla om. I utbyte har Unionen gått med på mer flexibla regler för schemaläggning, nattarbete och rörliga lönedelar. 

Löneökningarna följer industrins märke: 6,4 procent på två år. 0,9 procent dras av för att bekosta arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

11 april varslade facket om strejk på ett femte Almega-område: Medieföretagen. Strejkvarslet gällde SVT. 23 april kom parterna överens och ett nytt kollektivavtal ingicks. Det innehåller liknande förändringar som i de tidigare Almega-avtalen.

Efter det har liknande villkor förts in i de flesta nya Almega-avtal, utan strejkvarsel. Det innebär att de som jobbar i bland annat säkerhetsbranschen, mediebranschen, på kasinon och dentallaboratorier får de villkorsförbättringar som har varit mest synliga i årets avtalsrörelse: arbetstidsförkortning och rätt till övertidsersättning för deltidsanställda. I utbyte har många arbetsgivare fått större möjligheter att lägga varierade scheman. 

Nya avtal för friskvårdsbranschen

I början av september enades Unionen och Almega om ett nytt kollektivavtal för gym- och friskvårdsföretag. 

Avtalet gäller två år, från 1 september 2025 till 31 augusti 2027. Löneökningen blir 5,5 procent och ytterligare 0,9 procent går till arbetstidsförkortning och flexpension. 

Hur stor just din löneökning blir bestäms av löneavtalet på din arbetsplats.  Lönerevision gjordes 1 september 2025 och ska göras en gång till den 1 september 2026. 

Unionen har över 70 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 10 oktober 2025 kl 10.14.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket.

Hur stora avdragen blir beror på vilken bransch du jobbar i. Det beror på att fack och arbetsgivare också gör avdrag för ökade pensionsavsättningar, vilket man har kommit olika långt med i olika kollektivavtal. I de flesta branscher dras det av någonstans mellan 0,5 och 0,9 procent, sett över två år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.