Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas. 
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.