Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Osund arbetsmiljö på apoteken - stress, gråt och schemakaos

Långa stressiga arbetspass, utlån till andra butiker och svårt att hinna ta paus. Personal som inte vågar säga nej och inte orkar heltid. Unionens tre fackordförande på apotekskedjorna Hjärtat, Apoteket och Kronan kritiserar arbetsmiljön på apoteksgolvet.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Apoteksanställdas nödrop: stress och personalbrist plågar branschen. Schemakaos och bristande återhämtning är en del av vardagen. En tredjedel av anställda på Apoteket saknar möjlighet till dagliga pauser enligt en facklig undersökning. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Gorm Kallestad/Scanpix.

Kollega rapporterade redan år 2020 om arbetsmiljön på tre apotekskedjor - om anställda med tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjöd sittande i butiken och extrem vikariebrist. 

När Kollega återkommer till branschen 2024 beskrivs arbetsmiljön på Apotek Hjärtat som tuffare än någonsin av Unionens riksklubbordförande Lena Svensson. Hon berättar att till exempel i Arvika har situationen på tre apotek lett till långvarig stress och sjukskrivningar. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Det är tröttkörd personal som mår väldigt dåligt psykiskt. 

På nationell nivå ser facket störst problem på Hjärtats ICA Maxi-apotek. De har  långa öppettider och tio timmars arbetsdag är fortfarande inte ovanligt enligt Lena Svensson. 

– Varenda dag har jag medlemsärenden om bemanning eller att man inte orkar jobba heltid på ICA Maxi-enheterna, även om man är ung. Man får inte ihop livet med familjen. 

Personalen har höga servicekrav på sig och ska helst hjälpa kunderna inom fyra minuter enligt Lena Svensson. 

Stress och personalbrist

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Även på Kronans apotek påtalar Unionens riksklubbordförande Stephanie Nielsen brister på grund av bemanningsproblem. 

– Många är stressade och känner att de inte hinner med allt på sitt jobb. Det kan bero på sjukdom, vakanser och förstås farmaceutbristen som är märkbar, säger hon.

Apoteket AB, pekar också Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande, på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning.   

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

– Många väntande kunder orsakar oro och ökar stressen, vilket påverkar måendet hos medarbetare på flera arbetsplatser. Tiden räcker inte till för att hinna med de dagliga arbetsuppgifterna. 

Svårt ta paus och sitta ner

Unionenklubben på Apoteket AB har tillsammans med Sveriges Farmaceuter gjort en medlemsenkät med 1 400 svarande om möjligheten att ta en paus och sitta ner och återhämta sig under arbetsdagen. Resultatet visar att en tredjedel av de svarande inte hinner ta en sådan paus. 

Fackgemensam medlemsenkät om pauser på Apoteket.
En tredjedel på Apoteket hinner inte sitta under arbetsdagen enligt en fackgemensam medlemsenkät. Grafik: Unionenklubben på Apoteket.

Hinner personalen gå på toa?

– Ja, för det mesta så länge man inte arbetar på ett ensamapotek. Då behöver man stänga apoteket. Det blir också ofta problematiskt att hinna med toabesök om någon medarbetare saknas och man får jobba ensam, säger Per Skoglund. 

Lena Svensson på Hjärtat uppger också att personalen inte hinner ta pauser på många ställen: 

– Rasten får ju chefen inte rucka på men man får inte pauser. De tar bort stolar också ibland, säger hon. 

Schemakaos och sjukskrivna - orolig sommar

Unionens fackklubb på Kronans apotek gör medlemsenkäter om hur sommaren upplevs.  I den senaste uppgav 75 procent att de fått schemaändringar med mindre än två veckors framförhållning och 43 procent att de lånats ut till andra apotek. 

– Många säger att de har dålig bemanning på grund av sjukskrivningar och att folk säger upp sig, att man har gått på knäna och det finns inga att ta in, säger Stephanie Nielsen.

"Grät innan och efter jobbet"

”Kollegor sjukskrivna pga stress, kunde inte gå på toa, arga kunder, grät innan och efter jobbet. Hann inte packa upp varor så det blev stora berg av varor. Det var den värsta sommaren någonsin.”

”Den konstanta stressnivån i kombination med dålig löneutveckling har gjort att jag bytt bransch.”

”Katastrofal, underbemannade, stress, inlåning från andra apotek nästan varje dag & allmänt rörigt”

Anonyma svar från medlemmar ur en enkät av Unionenklubben på Kronans apotek om hur förra sommaren var. 

Lånas ut till andra butiker

Utlån till andra apotek än där man blivit anställd är vanligt på alla tre kedjorna - det vill säga man förväntas lånas ut till ett annat apotek som saknar personal.

– Schemaläggningen bygger ofta på att låna ut eller in personal, vilket upplevs som slitsamt för en hel del av våra medarbetare, säger Per Skoglund på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen på Kronans instämmer. Det står en huvudarbetsplats på kontraktet. 

– Då ska man arbeta där och bara få frågan om någon är sjuk. Men arbetsgivaren anser ibland att 51 procent på ett apotek är en huvudanställning, säger hon. 

”Upplevs som tvång”

Frågan om att resa till en annan arbetsplats kan komma med kort varsel. Det kan vara samma morgon, eller smygas in i schemat utan kommunikation säger Lena Svensson på Hjärtat.

– Det upplevs av arbetstagarna som att man är tvungen, att annars riskerar man uppsägning. 

I teorin ska det vara frivilligt och man ska kunna säga nej. I praktiken är det svårt.

– Man blir inte tillfrågad utan snacket från arbetsgivaren blir att vi måste låna ut dig eller säga upp folk, säger Stephanie Nielsen.

Hon påpekar att det kan uppfattas som ett hot från chefen: Vi kommer behöva dra ner på personal här  - om du inte åker och jobbar i andra butiker. 

Per Skoglund på Apoteket säger att eftersom flexibilitet premieras av arbetsgivaren är det många anställda som ställer upp på utlån även om de egentligen inte vill.

– Dessutom får medarbetarna ofta höra att de behöver ställa upp för annars kan de inte räkna med att få hjälp när de behöver personal. Medarbetare ställs mot varandra. 

"Ska prioritera sin tid bättre"

”Som vanligt tight med personal. Blir en sjuk får resten slita”

”Tycker det är fruktansvärt att man bara får tre veckor sammanhängande semester under juni-augusti (även om jag alltid ansöker om fyra). """Det är alltid kris och apoteket får sällan eller aldrig ta in sommarvikarier."

"Meningslöst att göra KAS-ärenden relaterade till underbemanning, då får man som svar att man ska prioritera sin tid bättre, oavsett om det orsakat en felexpedition eller gäller en mindre sak.”

Anonyma svar ur en enkät med 125 av Unionenklubbens medlemmar på Kronans apotek om hur förra sommaren var.  

Endast 12 procent i enkäten hade anmält bristande bemanning på sommaren som en avvikelse i Kronans apoteks avvikelsesystem, KAS. 

Svårt få fyra veckors semester i följd

En stor facklig fråga på alla tre kedjorna är svårigheten att få fyra veckors sammanhängande semester på sommaren.  

Apoteksanställda är bara garanterade tre veckors semester i sträck på sommaren enligt kollektivavtalet från 70-talet. Något som facket försökt förändra, men inte lyckats avtala bort, även om de fått in några nya skrivningar. 

– Avtalets intention är att semestern ska vara sammanhängande med lite olika alternativ, säger Lena Svensson på Hjärtat. 

I praktiken blir det mycket förhandling om ledigheter på våren. 

– Vi anställda får hela tiden höra att vi är för många, men om du behöver vara ledig så går det absolut inte.

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en oschysst arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först

Sjukskrivningstal som sticker ut


Apoteken i Sverige sticker ut när det gäller sjukskrivningar i psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser, 2020. 

Att flera yrkesgrupper med olika utbildningslängd inom samma bransch har hög sjukfrånvaro indikerar en problematik inom hela branschen skriver Försäkringskassan: ”Förändringar inom apoteksnäringen kan ha påverkat anställningsförhållanden och ökat de psykiska påfrestningarna i arbetet.

Tidningen Svensk Farmaci har också rapporterat om arbetsmiljöproblem på öppenvårdsapoteken, liksom tidskriften Läkemedelsvärlden. En rapport från Sveriges farmaceuter visar också att bara en av tio tycker att arbetsbelastningen är acceptabel

Senaste statistiken om öppenvårdsapoteken 

*11 000 personer arbetar i svenska öppenvårdsapotek (medelantal 2023).

*50 procent är högskoleutbildade farmaceuter och 22 procent är yrkesutbildade apotekstekniker. Övriga är egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter/kassapersonal. 

*Bristen på utbildade farmaceuter är stor, särskilt utanför storstäderna. 

*En stor majoritet anställda är kvinnor.

* Apoteksmarknadens omsättning var 78 miljarder kronor år 2023. 

Färre anställda per apotek
Apoteksmarknaden har vuxit kraftigt  och antalet anställda har ökat, men antalet anställda per apotek har sjunkit något. Enligt branschen beror det på att apoteken har blivit fler, ofta mindre i storlek och ”mer effektiva i sin samlade bemanning och schemaläggning”.

* Innan avregleringen år 2009 var de anställda på 930 öppenvårdsapotek cirka 6 200 heltidstjänster (heltidsekvivalenter). 

* År 2023 var motsvarande siffra cirka 10 000 heltidstjänster på 1 405 fysiska apotek samt 7 e-handelsapotek. 

Källa: Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2024.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.