Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.