Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så gör du om chefen strular

Har du en dålig chef? Upplever du att den är orättvis, otydlig, vresig? Det kan ha sin förklaring. Men det betyder inte att du ska låta vantrivsel bli din vardag. Om du anser att chefen gör sig skyldig till något riktigt allvarligt, som kränkande särbehandling, är det extra viktigt att agera.
Anita Täpp Publicerad
Chef skäller på medarbetare.
Dålig chef? När man inte kommer överens med chefen ställs frågan om att stanna eller gå på sin spets. Men det kan vara möjligt att få till en bra relation. Foto: Colourbox

En ny chef kan vara rena drömmen. Eller mardrömmen. För ibland blir det inte som någon hade hoppats.

Det bästa är i så fall att prata om det. Våga ta mod till sig och diskutera med chefen om exempelvis relationerna och kommunikationen inte funkar. Ibland kan det ha att göra med chefens egen arbetsbelastning eller att hon eller han  inte har bra stöd från högre ort. Det är lättare att vara en bra chef om man får feedback från medarbetarna.

Men det är inte alltid det räcker. Kanske är det så illa att du funderar på att byta jobb? Om fler i arbetsgruppen mår dåligt så kan man dock välja att stanna kvar och försöka få till en bättre situation.  

– Då är det viktigt att man agerar på rätt sätt. Det är exempelvis bra om man är fler som är modiga nog att gå in till chefen och ta en diskussion med denne när det håller på att gå snett. Då finns det en chans att chefen är villig att ändra i sitt ledarskap, säger Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen, som ger följande tips för att få till bättre arbetsmiljö:

  • Be om ett möte med chefen och informera tydligt om vilken agenda ni har.
     
  • Förbered mötet genom att skriva ned det ni kommer ta upp, med konkreta, daterade exempel på de beslut eller handlingar ni är kritiska mot och vilka följder ni anser att de får.
     
  • Om chefen går i försvarsställning eller inte lyssnar, påpeka att ni verkligen vill få framfört vad ni har att säga.
     
  • Diskutera vilka spelregler ni vill ha på jobbet. Att alla har rätt att bli behandlade med respekt och att en av chefens uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet och utvecklas på jobbet. Vi är ju varandras arbetsmiljö.
     
  • Be chefen dokumentera det som diskuteras på mötet så att ni båda har ett kvitto på vad ni har kommit överens om för att ni ska kunna jobba bättre tillsammans.
     
  • Om en chef inte kan tillstå några som helst brister - eller ber om ursäkt men sedan fortsätter i gamla hjulspår - är det viktigt att fortsätta att dokumentera allt som händer.
     
  • Ta kontakt en HR-ansvarig, högre chef eller facket. Med skriftlig och konkret information är en högre chef skyldig att agera om det gäller arbetsmiljöproblem, kränkande särbehandling eller diskriminering. (Vid sexuella trakasserier kan både diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen användas.) Saknas en facklig representant på jobbet kan ni i stället få stöd av Unionens regionkontor.
     
  • Om inte heller detta leder till någon förändring och anställda mår så dåligt att de sjukskrivs kan ett arbetsmiljöombud eller skyddsombud göra en så kallad
    6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, vilket innebär att företaget utreds. Det kan i sin tur leda till en skarp tillsägelse.

– Då blir situationen på arbetsplatsen offentlig, vilket kan vara så obehagligt att företaget tar itu med problemet, säger Gunilla Krieg.

Vad brukar en anmälan till Arbetsmiljöverket leda till?
– Om det handlar om någon enstaka anställd som tycker att chefen är omöjlig blir det ofta så att arbetsgivaren köper ut den personen. Det är svårare att köpa ut en hel arbetsgrupp. Å andra sidan vet jag arbetsgivare som i den  här situationen har lagt ned hela verksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.