Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så gör du om chefen strular

Har du en dålig chef? Upplever du att den är orättvis, otydlig, vresig? Det kan ha sin förklaring. Men det betyder inte att du ska låta vantrivsel bli din vardag. Om du anser att chefen gör sig skyldig till något riktigt allvarligt, som kränkande särbehandling, är det extra viktigt att agera.
Anita Täpp Publicerad 10 april 2018, kl 10:52
Chef skäller på medarbetare.
Dålig chef? När man inte kommer överens med chefen ställs frågan om att stanna eller gå på sin spets. Men det kan vara möjligt att få till en bra relation. Foto: Colourbox

En ny chef kan vara rena drömmen. Eller mardrömmen. För ibland blir det inte som någon hade hoppats.

Det bästa är i så fall att prata om det. Våga ta mod till sig och diskutera med chefen om exempelvis relationerna och kommunikationen inte funkar. Ibland kan det ha att göra med chefens egen arbetsbelastning eller att hon eller han  inte har bra stöd från högre ort. Det är lättare att vara en bra chef om man får feedback från medarbetarna.

Men det är inte alltid det räcker. Kanske är det så illa att du funderar på att byta jobb? Om fler i arbetsgruppen mår dåligt så kan man dock välja att stanna kvar och försöka få till en bättre situation.  

– Då är det viktigt att man agerar på rätt sätt. Det är exempelvis bra om man är fler som är modiga nog att gå in till chefen och ta en diskussion med denne när det håller på att gå snett. Då finns det en chans att chefen är villig att ändra i sitt ledarskap, säger Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen, som ger följande tips för att få till bättre arbetsmiljö:

  • Be om ett möte med chefen och informera tydligt om vilken agenda ni har.
     
  • Förbered mötet genom att skriva ned det ni kommer ta upp, med konkreta, daterade exempel på de beslut eller handlingar ni är kritiska mot och vilka följder ni anser att de får.
     
  • Om chefen går i försvarsställning eller inte lyssnar, påpeka att ni verkligen vill få framfört vad ni har att säga.
     
  • Diskutera vilka spelregler ni vill ha på jobbet. Att alla har rätt att bli behandlade med respekt och att en av chefens uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet och utvecklas på jobbet. Vi är ju varandras arbetsmiljö.
     
  • Be chefen dokumentera det som diskuteras på mötet så att ni båda har ett kvitto på vad ni har kommit överens om för att ni ska kunna jobba bättre tillsammans.
     
  • Om en chef inte kan tillstå några som helst brister - eller ber om ursäkt men sedan fortsätter i gamla hjulspår - är det viktigt att fortsätta att dokumentera allt som händer.
     
  • Ta kontakt en HR-ansvarig, högre chef eller facket. Med skriftlig och konkret information är en högre chef skyldig att agera om det gäller arbetsmiljöproblem, kränkande särbehandling eller diskriminering. (Vid sexuella trakasserier kan både diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen användas.) Saknas en facklig representant på jobbet kan ni i stället få stöd av Unionens regionkontor.
     
  • Om inte heller detta leder till någon förändring och anställda mår så dåligt att de sjukskrivs kan ett arbetsmiljöombud eller skyddsombud göra en så kallad
    6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, vilket innebär att företaget utreds. Det kan i sin tur leda till en skarp tillsägelse.

– Då blir situationen på arbetsplatsen offentlig, vilket kan vara så obehagligt att företaget tar itu med problemet, säger Gunilla Krieg.

Vad brukar en anmälan till Arbetsmiljöverket leda till?
– Om det handlar om någon enstaka anställd som tycker att chefen är omöjlig blir det ofta så att arbetsgivaren köper ut den personen. Det är svårare att köpa ut en hel arbetsgrupp. Å andra sidan vet jag arbetsgivare som i den  här situationen har lagt ned hela verksamheten.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.