Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så upptäcker du fjäsk från medarbetare

Handen på hjärtat – är du verkligen en så genial chef som vissa av dina medarbetare hävdar? Eller är du måhända måltavla för oförblommerat fjäsk?
Johanna Rovira Publicerad
Fall inte för frestelsen att uppmuntra fjäskaren. Illustration: Mia Nilsson

Två av tre chefer har upplevt att anställda fjäskar för dem, visar en undersökning gjord för några år sedan. Men att upptäcka fjäsk är inte alla gånger så lätt. Vi vill ju så gärna bli bekräftade för de fenomenala personer vi anser oss vara, och var går gränsen mellan fjäsk och vanligt hederligt beröm? Här följer några exempel då du bör dra öronen åt dig.

Hyllningskör med jubelsång

Får du stående ovationer av en anställd varje gång du presenterar en ny idé kan det vara läge att fundera på varför, även om dina idéer alltid är exceptionellt bra. Det är faktiskt inte optimalt att få ständigt medhåll, hur bra det än känns för stunden. Ett sätt att avgöra om det rör sig om fjäsk eller gediget beröm, är att flika in en urbota korkad idé emellanåt och se om jubelklangen är lika hög som vanligt.

Springer ärenden

En anställd erbjuder sig att slicka dina skosulor. Det är sinnebilden för en fjäskare, eller en så kallad bruntunga (förutsatt att du har bruna skor alltså annars är tungan brun av andra orsaker). I verkliga arbetslivet är det nog högst ovanligt att en fjäskare erbjuder sig att göra just det, såvida hen inte är skofetischist, men det kan finnas andra tjänster som en bruntunga ställer till förfogande, sådant som går utöver hens befattningsbeskrivning. Rasta din hund, sy i knappar i din blus, laga din punktering etc. Hur jobbigt det än kan vara är det säkrast att tacka nej till dylika erbjudanden för att undvika framtida konflikter med facket, om inte annat.

Skriftliga budskap

En anställd dyker upp med tatueringen: Jag har världens bästa chef. Det kan ju mycket väl vara så att budskapet stämmer, men en sådan handling torde ändå få din fjäskradar att ge utslag. Även kaffekoppar, pokaler och t-shirtar med liknande text kan sorteras in under kategorin överdrivet lismande. Det smartaste är att stå emot frestelsen att Instagrama/lägga upp bilder på Linkedin för att låta bli att uppmuntra sådant beteende.

Gåvor och presenter

Ett rött äpple på skrivbordet är en klassiker i fjäsksammanhang. I dagens arbetsliv, med fruktkorgar på varje anständigt kontor, är sannolikt äpplet utbytt mot något mer exklusivt – en lyxig handkräm, en par hemtovade tofflor eller en burk fjolårets Oskar (förutsatt att du gillar surströmming – annars kan det tolkas som en ren förolämpning). Det kan självklart vara en akt av omtänksamhet och uppskattning att du får något som du tidigare hintat om att du vill ha, men det kan vara vanskligt att sätta i system att önska dig saker, eftersom det lätt kan uppfattas som en smula oetiskt.

Utmärkelser

Du blir nominerad till årets chef. Möjligen är du värdig titeln, men en eller en handfull tillsynes nöjda medarbetare gör dig faktiskt inte förtjänt av den. Ett sätt att utveckla din fjäskradar är att notera hur alla andra medarbetare beter där din genialitet prisas. Sitter några tysta och stirrar ner i golvet är det ett säkert tecken på att det handlar om skamlöst fjäsk, liksom himlande ögon, nervösa ryckningar och hysteriska gapskratt.  

Fjäsk speglar dig som chef 

  • Om det är tydligt vilken kompetens och prestation som krävs för löneökning, bra arbetsuppgifter eller befordran, minskas risken för fjäsk. Den chef som har fjäskande medarbetare bör fundera över om hen varit för otydlig. 
  • Har chefen låg självkänsla och kanske lider av imposter syndrom, alltså känner sig som en bluff, är det lätt att suga åt sig av fjäsket. 
  • Det gäller att chefen förhåller sig helt neutral till lismandet. Det värsta man kan göra som chef är att ge favörer till de som fjäskar. Det  kan skapa osämja och utsätter fjäskaren för stor risk att bli utstött och mobbad.

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.