Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så upptäcker du fjäsk från medarbetare

Handen på hjärtat – är du verkligen en så genial chef som vissa av dina medarbetare hävdar? Eller är du måhända måltavla för oförblommerat fjäsk?
Johanna Rovira Publicerad
Fall inte för frestelsen att uppmuntra fjäskaren. Illustration: Mia Nilsson

Två av tre chefer har upplevt att anställda fjäskar för dem, visar en undersökning gjord för några år sedan. Men att upptäcka fjäsk är inte alla gånger så lätt. Vi vill ju så gärna bli bekräftade för de fenomenala personer vi anser oss vara, och var går gränsen mellan fjäsk och vanligt hederligt beröm? Här följer några exempel då du bör dra öronen åt dig.

Hyllningskör med jubelsång

Får du stående ovationer av en anställd varje gång du presenterar en ny idé kan det vara läge att fundera på varför, även om dina idéer alltid är exceptionellt bra. Det är faktiskt inte optimalt att få ständigt medhåll, hur bra det än känns för stunden. Ett sätt att avgöra om det rör sig om fjäsk eller gediget beröm, är att flika in en urbota korkad idé emellanåt och se om jubelklangen är lika hög som vanligt.

Springer ärenden

En anställd erbjuder sig att slicka dina skosulor. Det är sinnebilden för en fjäskare, eller en så kallad bruntunga (förutsatt att du har bruna skor alltså annars är tungan brun av andra orsaker). I verkliga arbetslivet är det nog högst ovanligt att en fjäskare erbjuder sig att göra just det, såvida hen inte är skofetischist, men det kan finnas andra tjänster som en bruntunga ställer till förfogande, sådant som går utöver hens befattningsbeskrivning. Rasta din hund, sy i knappar i din blus, laga din punktering etc. Hur jobbigt det än kan vara är det säkrast att tacka nej till dylika erbjudanden för att undvika framtida konflikter med facket, om inte annat.

Skriftliga budskap

En anställd dyker upp med tatueringen: Jag har världens bästa chef. Det kan ju mycket väl vara så att budskapet stämmer, men en sådan handling torde ändå få din fjäskradar att ge utslag. Även kaffekoppar, pokaler och t-shirtar med liknande text kan sorteras in under kategorin överdrivet lismande. Det smartaste är att stå emot frestelsen att Instagrama/lägga upp bilder på Linkedin för att låta bli att uppmuntra sådant beteende.

Gåvor och presenter

Ett rött äpple på skrivbordet är en klassiker i fjäsksammanhang. I dagens arbetsliv, med fruktkorgar på varje anständigt kontor, är sannolikt äpplet utbytt mot något mer exklusivt – en lyxig handkräm, en par hemtovade tofflor eller en burk fjolårets Oskar (förutsatt att du gillar surströmming – annars kan det tolkas som en ren förolämpning). Det kan självklart vara en akt av omtänksamhet och uppskattning att du får något som du tidigare hintat om att du vill ha, men det kan vara vanskligt att sätta i system att önska dig saker, eftersom det lätt kan uppfattas som en smula oetiskt.

Utmärkelser

Du blir nominerad till årets chef. Möjligen är du värdig titeln, men en eller en handfull tillsynes nöjda medarbetare gör dig faktiskt inte förtjänt av den. Ett sätt att utveckla din fjäskradar är att notera hur alla andra medarbetare beter där din genialitet prisas. Sitter några tysta och stirrar ner i golvet är det ett säkert tecken på att det handlar om skamlöst fjäsk, liksom himlande ögon, nervösa ryckningar och hysteriska gapskratt.  

Fjäsk speglar dig som chef 

  • Om det är tydligt vilken kompetens och prestation som krävs för löneökning, bra arbetsuppgifter eller befordran, minskas risken för fjäsk. Den chef som har fjäskande medarbetare bör fundera över om hen varit för otydlig. 
  • Har chefen låg självkänsla och kanske lider av imposter syndrom, alltså känner sig som en bluff, är det lätt att suga åt sig av fjäsket. 
  • Det gäller att chefen förhåller sig helt neutral till lismandet. Det värsta man kan göra som chef är att ge favörer till de som fjäskar. Det  kan skapa osämja och utsätter fjäskaren för stor risk att bli utstött och mobbad.

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.