Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Det blir väldigt otydligt för Arbetsmiljöverket”

Arbetsmiljö- och skyddsombud är för otydliga när de anmäler arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
– Man beskriver bara problemet, inte vad man vill ha åtgärdat, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Bild på Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Otydlighet gör det svårt för Arbetsmiljöverket att tolka 66a-anmälningar, menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken till Skyddsombudsrätt. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Michael Steinberg.

Maria Steinberg har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom 100 66.a-anmälningar som arbetsmiljö- och skyddsombud har skickat in, för att utvärdera hur de använt föreskriften för organisatoriskt och social arbetsmiljö, även kallat osa.

Enligt Steinberg var anmälningarna ofta väldigt långa och ambitiösa, men att de ofta bara beskrev problem utan att konkretisera vilken hjälp de önskade från Arbetsmiljöverket.

– Det blir väldigt otydligt för arbetsmiljöverket vad de ska göra. Vad vill man ha av dem? säger Steinberg.

När ett arbetsmiljö- eller skyddsombud gör en 66a-anmälan – en begäran om en arbetsmiljöåtgärd – är steg ett att ge den till arbetsgivaren. Därefter, om arbetsgivaren inte agerar, kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och be om en utredning.

I det underlag som inkommer till Arbetsmiljöverket bifogas ofta ett svar från arbetsgivaren. Om ombudet då beskrivit ett problem, och arbetsgivaren svarat att de arbetar för att hitta en lösning, behöver myndigheten tydliga önskemål på åtgärder från ombudet.

– Ett budskap jag har är att vara tydlig med vad ni kräver och vilka åtgärder ni ha från Arbetsmiljöverket. Det är väldigt bra att läsa igenom föreskriften och försöka hitta en paragraf ni kan använda. Föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Försök peta in era krav i någon av de här paragraferna. Det blir då mycket lättare för Arbetsmiljöverket när de ska ta ställning till anmälan, säger Steinberg.

"Ge inte upp"

Maria Steinberg berättar att de flesta anmälningar hon läste handlade om arbetsbelastning, stress och otydlighet kring arbetsuppgifter.

Att vara arbetsmiljö- eller skyddsombud är en ”enorm samhällsinsats”, enligt Steinberg. Att försöka skapa förändring på arbetsplatsen ger också resultat. Maria Steinberg, som förutom att ha doktorerat i arbetsmiljörätt även skrivit en bok – Skyddsombudsrätt – säger att arbetsgivare i regel lyssnar och agerar. Men det kan ta tid.

– Man måste vara tålmodig och uthållig som skyddsombud, men man ska inte tro att arbetsgivaren inte hör vad man säger. Men det tar nog lite tid. Så ge inte upp, det är mitt råd. 

Foto på Maria Steinberg: Michael Steinberg.

Vad är OSA?

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet.

Vad är en 66a-anmälan?

Som arbetsmiljöombud och skyddsombud kan du begära att arbetsgivaren agerar om något på arbetsplatsen – enligt frågorna i OSA – behöver åtgärdas. Det kallas för en 66a-anmälan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.