Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Det blir väldigt otydligt för Arbetsmiljöverket”

Arbetsmiljö- och skyddsombud är för otydliga när de anmäler arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
– Man beskriver bara problemet, inte vad man vill ha åtgärdat, säger hon.
Oscar Broström Publicerad 5 maj 2022, kl 14:00
Bild på Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Otydlighet gör det svårt för Arbetsmiljöverket att tolka 66a-anmälningar, menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken till Skyddsombudsrätt. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Michael Steinberg.

Maria Steinberg har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom 100 66.a-anmälningar som arbetsmiljö- och skyddsombud har skickat in, för att utvärdera hur de använt föreskriften för organisatoriskt och social arbetsmiljö, även kallat osa.

Enligt Steinberg var anmälningarna ofta väldigt långa och ambitiösa, men att de ofta bara beskrev problem utan att konkretisera vilken hjälp de önskade från Arbetsmiljöverket.

– Det blir väldigt otydligt för arbetsmiljöverket vad de ska göra. Vad vill man ha av dem? säger Steinberg.

När ett arbetsmiljö- eller skyddsombud gör en 66a-anmälan – en begäran om en arbetsmiljöåtgärd – är steg ett att ge den till arbetsgivaren. Därefter, om arbetsgivaren inte agerar, kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och be om en utredning.

I det underlag som inkommer till Arbetsmiljöverket bifogas ofta ett svar från arbetsgivaren. Om ombudet då beskrivit ett problem, och arbetsgivaren svarat att de arbetar för att hitta en lösning, behöver myndigheten tydliga önskemål på åtgärder från ombudet.

– Ett budskap jag har är att vara tydlig med vad ni kräver och vilka åtgärder ni ha från Arbetsmiljöverket. Det är väldigt bra att läsa igenom föreskriften och försöka hitta en paragraf ni kan använda. Föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Försök peta in era krav i någon av de här paragraferna. Det blir då mycket lättare för Arbetsmiljöverket när de ska ta ställning till anmälan, säger Steinberg.

"Ge inte upp"

Maria Steinberg berättar att de flesta anmälningar hon läste handlade om arbetsbelastning, stress och otydlighet kring arbetsuppgifter.

Att vara arbetsmiljö- eller skyddsombud är en ”enorm samhällsinsats”, enligt Steinberg. Att försöka skapa förändring på arbetsplatsen ger också resultat. Maria Steinberg, som förutom att ha doktorerat i arbetsmiljörätt även skrivit en bok – Skyddsombudsrätt – säger att arbetsgivare i regel lyssnar och agerar. Men det kan ta tid.

– Man måste vara tålmodig och uthållig som skyddsombud, men man ska inte tro att arbetsgivaren inte hör vad man säger. Men det tar nog lite tid. Så ge inte upp, det är mitt råd. 

Foto på Maria Steinberg: Michael Steinberg.

Vad är OSA?

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet.

Vad är en 66a-anmälan?

Som arbetsmiljöombud och skyddsombud kan du begära att arbetsgivaren agerar om något på arbetsplatsen – enligt frågorna i OSA – behöver åtgärdas. Det kallas för en 66a-anmälan.

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.