Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Det blir väldigt otydligt för Arbetsmiljöverket”

Arbetsmiljö- och skyddsombud är för otydliga när de anmäler arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
– Man beskriver bara problemet, inte vad man vill ha åtgärdat, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Bild på Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Otydlighet gör det svårt för Arbetsmiljöverket att tolka 66a-anmälningar, menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken till Skyddsombudsrätt. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Michael Steinberg.

Maria Steinberg har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom 100 66.a-anmälningar som arbetsmiljö- och skyddsombud har skickat in, för att utvärdera hur de använt föreskriften för organisatoriskt och social arbetsmiljö, även kallat osa.

Enligt Steinberg var anmälningarna ofta väldigt långa och ambitiösa, men att de ofta bara beskrev problem utan att konkretisera vilken hjälp de önskade från Arbetsmiljöverket.

– Det blir väldigt otydligt för arbetsmiljöverket vad de ska göra. Vad vill man ha av dem? säger Steinberg.

När ett arbetsmiljö- eller skyddsombud gör en 66a-anmälan – en begäran om en arbetsmiljöåtgärd – är steg ett att ge den till arbetsgivaren. Därefter, om arbetsgivaren inte agerar, kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och be om en utredning.

I det underlag som inkommer till Arbetsmiljöverket bifogas ofta ett svar från arbetsgivaren. Om ombudet då beskrivit ett problem, och arbetsgivaren svarat att de arbetar för att hitta en lösning, behöver myndigheten tydliga önskemål på åtgärder från ombudet.

– Ett budskap jag har är att vara tydlig med vad ni kräver och vilka åtgärder ni ha från Arbetsmiljöverket. Det är väldigt bra att läsa igenom föreskriften och försöka hitta en paragraf ni kan använda. Föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Försök peta in era krav i någon av de här paragraferna. Det blir då mycket lättare för Arbetsmiljöverket när de ska ta ställning till anmälan, säger Steinberg.

"Ge inte upp"

Maria Steinberg berättar att de flesta anmälningar hon läste handlade om arbetsbelastning, stress och otydlighet kring arbetsuppgifter.

Att vara arbetsmiljö- eller skyddsombud är en ”enorm samhällsinsats”, enligt Steinberg. Att försöka skapa förändring på arbetsplatsen ger också resultat. Maria Steinberg, som förutom att ha doktorerat i arbetsmiljörätt även skrivit en bok – Skyddsombudsrätt – säger att arbetsgivare i regel lyssnar och agerar. Men det kan ta tid.

– Man måste vara tålmodig och uthållig som skyddsombud, men man ska inte tro att arbetsgivaren inte hör vad man säger. Men det tar nog lite tid. Så ge inte upp, det är mitt råd. 

Foto på Maria Steinberg: Michael Steinberg.

Vad är OSA?

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet.

Vad är en 66a-anmälan?

Som arbetsmiljöombud och skyddsombud kan du begära att arbetsgivaren agerar om något på arbetsplatsen – enligt frågorna i OSA – behöver åtgärdas. Det kallas för en 66a-anmälan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.