Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Det blir väldigt otydligt för Arbetsmiljöverket”

Arbetsmiljö- och skyddsombud är för otydliga när de anmäler arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
– Man beskriver bara problemet, inte vad man vill ha åtgärdat, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Bild på Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Otydlighet gör det svårt för Arbetsmiljöverket att tolka 66a-anmälningar, menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken till Skyddsombudsrätt. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Michael Steinberg.

Maria Steinberg har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom 100 66.a-anmälningar som arbetsmiljö- och skyddsombud har skickat in, för att utvärdera hur de använt föreskriften för organisatoriskt och social arbetsmiljö, även kallat osa.

Enligt Steinberg var anmälningarna ofta väldigt långa och ambitiösa, men att de ofta bara beskrev problem utan att konkretisera vilken hjälp de önskade från Arbetsmiljöverket.

– Det blir väldigt otydligt för arbetsmiljöverket vad de ska göra. Vad vill man ha av dem? säger Steinberg.

När ett arbetsmiljö- eller skyddsombud gör en 66a-anmälan – en begäran om en arbetsmiljöåtgärd – är steg ett att ge den till arbetsgivaren. Därefter, om arbetsgivaren inte agerar, kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och be om en utredning.

I det underlag som inkommer till Arbetsmiljöverket bifogas ofta ett svar från arbetsgivaren. Om ombudet då beskrivit ett problem, och arbetsgivaren svarat att de arbetar för att hitta en lösning, behöver myndigheten tydliga önskemål på åtgärder från ombudet.

– Ett budskap jag har är att vara tydlig med vad ni kräver och vilka åtgärder ni ha från Arbetsmiljöverket. Det är väldigt bra att läsa igenom föreskriften och försöka hitta en paragraf ni kan använda. Föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Försök peta in era krav i någon av de här paragraferna. Det blir då mycket lättare för Arbetsmiljöverket när de ska ta ställning till anmälan, säger Steinberg.

"Ge inte upp"

Maria Steinberg berättar att de flesta anmälningar hon läste handlade om arbetsbelastning, stress och otydlighet kring arbetsuppgifter.

Att vara arbetsmiljö- eller skyddsombud är en ”enorm samhällsinsats”, enligt Steinberg. Att försöka skapa förändring på arbetsplatsen ger också resultat. Maria Steinberg, som förutom att ha doktorerat i arbetsmiljörätt även skrivit en bok – Skyddsombudsrätt – säger att arbetsgivare i regel lyssnar och agerar. Men det kan ta tid.

– Man måste vara tålmodig och uthållig som skyddsombud, men man ska inte tro att arbetsgivaren inte hör vad man säger. Men det tar nog lite tid. Så ge inte upp, det är mitt råd. 

Foto på Maria Steinberg: Michael Steinberg.

Vad är OSA?

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet.

Vad är en 66a-anmälan?

Som arbetsmiljöombud och skyddsombud kan du begära att arbetsgivaren agerar om något på arbetsplatsen – enligt frågorna i OSA – behöver åtgärdas. Det kallas för en 66a-anmälan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.