Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Det blir väldigt otydligt för Arbetsmiljöverket”

Arbetsmiljö- och skyddsombud är för otydliga när de anmäler arbetsmiljöproblem till Arbetsmiljöverket. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
– Man beskriver bara problemet, inte vad man vill ha åtgärdat, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Bild på Arbetsmiljöverket och Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.
Otydlighet gör det svårt för Arbetsmiljöverket att tolka 66a-anmälningar, menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken till Skyddsombudsrätt. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Michael Steinberg.

Maria Steinberg har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom 100 66.a-anmälningar som arbetsmiljö- och skyddsombud har skickat in, för att utvärdera hur de använt föreskriften för organisatoriskt och social arbetsmiljö, även kallat osa.

Enligt Steinberg var anmälningarna ofta väldigt långa och ambitiösa, men att de ofta bara beskrev problem utan att konkretisera vilken hjälp de önskade från Arbetsmiljöverket.

– Det blir väldigt otydligt för arbetsmiljöverket vad de ska göra. Vad vill man ha av dem? säger Steinberg.

När ett arbetsmiljö- eller skyddsombud gör en 66a-anmälan – en begäran om en arbetsmiljöåtgärd – är steg ett att ge den till arbetsgivaren. Därefter, om arbetsgivaren inte agerar, kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och be om en utredning.

I det underlag som inkommer till Arbetsmiljöverket bifogas ofta ett svar från arbetsgivaren. Om ombudet då beskrivit ett problem, och arbetsgivaren svarat att de arbetar för att hitta en lösning, behöver myndigheten tydliga önskemål på åtgärder från ombudet.

– Ett budskap jag har är att vara tydlig med vad ni kräver och vilka åtgärder ni ha från Arbetsmiljöverket. Det är väldigt bra att läsa igenom föreskriften och försöka hitta en paragraf ni kan använda. Föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Försök peta in era krav i någon av de här paragraferna. Det blir då mycket lättare för Arbetsmiljöverket när de ska ta ställning till anmälan, säger Steinberg.

"Ge inte upp"

Maria Steinberg berättar att de flesta anmälningar hon läste handlade om arbetsbelastning, stress och otydlighet kring arbetsuppgifter.

Att vara arbetsmiljö- eller skyddsombud är en ”enorm samhällsinsats”, enligt Steinberg. Att försöka skapa förändring på arbetsplatsen ger också resultat. Maria Steinberg, som förutom att ha doktorerat i arbetsmiljörätt även skrivit en bok – Skyddsombudsrätt – säger att arbetsgivare i regel lyssnar och agerar. Men det kan ta tid.

– Man måste vara tålmodig och uthållig som skyddsombud, men man ska inte tro att arbetsgivaren inte hör vad man säger. Men det tar nog lite tid. Så ge inte upp, det är mitt råd. 

Foto på Maria Steinberg: Michael Steinberg.

Vad är OSA?

OSA står för Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Det berör frågor som stress, arbetsbelastning, konflikter, mobbning, trygghet och balans i arbetslivet.

Vad är en 66a-anmälan?

Som arbetsmiljöombud och skyddsombud kan du begära att arbetsgivaren agerar om något på arbetsplatsen – enligt frågorna i OSA – behöver åtgärdas. Det kallas för en 66a-anmälan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).