Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I våras försökte Unionen få till ett kollektivavtal på Spotify. Då stod företrädare för fackförbundet utanför Spotifys kontor för att informera om fördelarna med ett kollektivavtal.
Kort efteråt satte Spotify samman ett flygblad med information om att kollektivavtal skulle vara dåligt för de anställda. Det delades ut tillsammans med gratis kaffe till anställda på väg in till kontoret.
Nu gör Klarna likadant. Företaget har kopierat formen – och delvis också innehållet – på Spotifys flygblad. På ena sidan finns påståenden om fördelar med kollektivavtal som företaget sedan argumenterar emot: ”Kollektivavtal anger ett golv, inte ett tak, men arbetsgivare kan betala mer än riktmärket.”
Ett företag av vår storlek blir tvungna att gå med i en arbetsgivarorganisation som förhandlar för många arbetsgivare. Det kommer att förväntas av oss att vi anpassar oss och inte sticker ut.
”Ett kollektivavtal ger tillgång till mer information och inflytande.”
En av idéerna med kollektivavtal är att främja kommunikation, men för oss skulle det faktiskt innebära ett steg bakåt från den öppna dialog vi har i dag. Vi tror att våra medarbetare vill höra förstahandsinformation och själva delta i dialogen, snarare än att delegera den till andra.
På andra sidan av flygbladet finns två kolumner, precis som i Spotifys flygblad. I den ena listas de förmåner som anställda på Klarna har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Bland förmånerna finns ”arbeta 20 dagar utomlands”, ”kontorssnacks, fika och frukt” och ”influensavaccin och glasögonbidrag”. I kolumnen för kollektivavtal står ”ej inkluderat”.
Sen Kanner är Unionens klubbordförande på Klarna. I en skriftlig kommentar till Kollega säger hon att det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information: ”Jag ser Klarna som en trendsättare och banbrytare, så jag förväntade mig inte att Klarna så uppenbart skulle kopiera Spotify. Det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information. Jag tror att det hade varit bättre för medarbetarna om vi hade skapat en informationsfolder tillsammans, i samarbetsanda”, skriver hon.
Även Unionen centralt anser att flygbladet innehåller flera felaktigheter. Pressavdelningen skriver till Kollega att det inte finns några hinder för företaget att erbjuda lösningar som är bättre än kollektivavtalet: "I foldern lyfter man exempelvis frukt på jobbet, möjlighet att jobba från annan plats, friskvård och fria vaccinationer. Detta är förmåner som väldigt många företag erbjuder sina anställda och som överhuvudtaget inte regleras i kollektivavtal. Många företag inom tech (...) har tecknat kollektivavtal, och naturligtvis är det inte så att de dragit in möjligheten för sina anställda att äta frukt på jobbet."
Att lönen skulle påverkas negativt av ett kollektivavtal är inte heller sant, enligt Unionen: "Vilken lön en enskild medarbetare ska ha regleras inte i kollektivavtalet utan är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Däremot ger kollektivavtalet medarbetare rätt till en årlig lönerevision."
Unionen anser inte heller att dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare försämras av kollektivavtal: "Klarna har alla möjligheter och befogenheter att fortsätta kommunicera öppet med hela sin personal. Dock kan de inte, vilket vi vet att det gjort tidigare, strunta i att kommunicera stora omorganisationer och nerdragningar."
Kollega har sökt Klarna för en kommentar till flygbladet, men hittills utan resultat. På X (tidigare Twitter) skriver Klarnas vd att medarbetarna är i chock efter att Unionen och Sveriges Ingenjörer varslat om strejk på Klarna för att få till ett kollektivavtal:
”Primärt fokus för oss just nu är våra anställda som är i chock över att:
De har trott att de själva får bestämma om de vill strejka eller inte
Facken säger att de blir uteslutna och förlorar sin ersättning om de inte strejkar
Facken säger att de hamnar på en lista och inte får bli medlemmar någonsin mer hos andra fack om de inte strejkar
Facken meddelar än så länge inte specifikt vilka anställda det är, och de som inte är med i dessa fack är oroliga för vad som händer
Detta skapar en enorm stress hos våra anställda och vårt primära fokus är deras välmående. Vi återkommer längre fram.”
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
