Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klarna kör kampanj mot kollektivavtal

Klarna gör samma sak som Spotify gjorde i våras. I ett flygblad riktat till de anställda hävdar företaget att ett kollektivavtal skulle försämra villkoren och försvåra dialogen mellan arbetsgivare och medarbetare.
David Österberg Publicerad
Klarnas flygblad till vänster, Klarnas huvudkontor till höger.
Klarna gör som Spotify - delar ut flygblad med budskapet är att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas villkor. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

I våras försökte Unionen få till ett kollektivavtal på Spotify. Då stod företrädare för fackförbundet utanför Spotifys kontor för att informera om fördelarna med ett kollektivavtal.

Kort efteråt satte Spotify samman ett flygblad med information om att kollektivavtal skulle vara dåligt för de anställda. Det delades ut tillsammans med gratis kaffe till anställda på väg in till kontoret.

Nu gör Klarna likadant. Företaget har kopierat formen – och delvis också innehållet – på Spotifys flygblad. På ena sidan finns påståenden om fördelar med kollektivavtal som företaget sedan argumenterar emot: ”Kollektivavtal anger ett golv, inte ett tak, men arbetsgivare kan betala mer än riktmärket.”

Ett företag av vår storlek blir tvungna att gå med i en arbetsgivarorganisation som förhandlar för många arbetsgivare. Det kommer att förväntas av oss att vi anpassar oss och inte sticker ut.

”Ett kollektivavtal ger tillgång till mer information och inflytande.”

En av idéerna med kollektivavtal är att främja kommunikation, men för oss skulle det faktiskt innebära ett steg bakåt från den öppna dialog vi har i dag. Vi tror att våra medarbetare vill höra förstahandsinformation och själva delta i dialogen, snarare än att delegera den till andra.

Listar förmåner på Klarna

På andra sidan av flygbladet finns två kolumner, precis som i Spotifys flygblad. I den ena listas de förmåner som anställda på Klarna har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Bland förmånerna finns ”arbeta 20 dagar utomlands”, ”kontorssnacks, fika och frukt” och ”influensavaccin och glasögonbidrag”. I kolumnen för kollektivavtal står ”ej inkluderat”.

"Olyckligt att Klarna sprider felaktig information"

Sen Kanner är Unionens klubbordförande på Klarna. I en skriftlig kommentar till Kollega säger hon att det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information: ”Jag ser Klarna som en trendsättare och banbrytare, så jag förväntade mig inte att Klarna så uppenbart skulle kopiera Spotify. Det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information. Jag tror att det hade varit bättre för medarbetarna om vi hade skapat en informationsfolder tillsammans, i samarbetsanda”, skriver hon.

"Flera felaktigheter i foldern"

Även Unionen centralt anser att flygbladet innehåller flera felaktigheter. Pressavdelningen skriver till Kollega att det inte finns några hinder för företaget att erbjuda lösningar som är bättre än kollektivavtalet: "I foldern lyfter man exempelvis frukt på jobbet, möjlighet att jobba från annan plats, friskvård och fria vaccinationer. Detta är förmåner som väldigt många företag erbjuder sina anställda och som överhuvudtaget inte regleras i kollektivavtal. Många företag inom tech (...) har tecknat kollektivavtal, och naturligtvis är det inte så att de dragit in möjligheten för sina anställda att äta frukt på jobbet."

"Kollektivavtal ger inte lägre lön"

Att lönen skulle påverkas negativt av ett kollektivavtal är inte heller sant, enligt Unionen: "Vilken lön en enskild medarbetare ska ha regleras inte i kollektivavtalet utan är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Däremot ger kollektivavtalet medarbetare rätt till en årlig lönerevision."

Unionen anser inte heller att dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare försämras av kollektivavtal: "Klarna har alla möjligheter och befogenheter att fortsätta kommunicera öppet med hela sin personal. Dock kan de inte, vilket vi vet att det gjort tidigare, strunta i att kommunicera stora omorganisationer och nerdragningar."

"Medarbetarna är i chock"

Kollega har sökt Klarna för en kommentar till flygbladet, men hittills utan resultat. På X (tidigare Twitter) skriver Klarnas vd att medarbetarna är i chock efter att Unionen och Sveriges Ingenjörer varslat om strejk på Klarna för att få till ett kollektivavtal:

”Primärt fokus för oss just nu är våra anställda som är i chock över att:

De har trott att de själva får bestämma om de vill strejka eller inte

Facken säger att de blir uteslutna och förlorar sin ersättning om de inte strejkar

Facken säger att de hamnar på en lista och inte får bli medlemmar någonsin mer hos andra fack om de inte strejkar

Facken meddelar än så länge inte specifikt vilka anställda det är, och de som inte är med i dessa fack är oroliga för vad som händer

Detta skapar en enorm stress hos våra anställda och vårt primära fokus är deras välmående. Vi återkommer längre fram.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.