Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klarna kör kampanj mot kollektivavtal

Klarna gör samma sak som Spotify gjorde i våras. I ett flygblad riktat till de anställda hävdar företaget att ett kollektivavtal skulle försämra villkoren och försvåra dialogen mellan arbetsgivare och medarbetare.
David Österberg Publicerad
Klarnas flygblad till vänster, Klarnas huvudkontor till höger.
Klarna gör som Spotify - delar ut flygblad med budskapet är att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas villkor. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

I våras försökte Unionen få till ett kollektivavtal på Spotify. Då stod företrädare för fackförbundet utanför Spotifys kontor för att informera om fördelarna med ett kollektivavtal.

Kort efteråt satte Spotify samman ett flygblad med information om att kollektivavtal skulle vara dåligt för de anställda. Det delades ut tillsammans med gratis kaffe till anställda på väg in till kontoret.

Nu gör Klarna likadant. Företaget har kopierat formen – och delvis också innehållet – på Spotifys flygblad. På ena sidan finns påståenden om fördelar med kollektivavtal som företaget sedan argumenterar emot: ”Kollektivavtal anger ett golv, inte ett tak, men arbetsgivare kan betala mer än riktmärket.”

Ett företag av vår storlek blir tvungna att gå med i en arbetsgivarorganisation som förhandlar för många arbetsgivare. Det kommer att förväntas av oss att vi anpassar oss och inte sticker ut.

”Ett kollektivavtal ger tillgång till mer information och inflytande.”

En av idéerna med kollektivavtal är att främja kommunikation, men för oss skulle det faktiskt innebära ett steg bakåt från den öppna dialog vi har i dag. Vi tror att våra medarbetare vill höra förstahandsinformation och själva delta i dialogen, snarare än att delegera den till andra.

Listar förmåner på Klarna

På andra sidan av flygbladet finns två kolumner, precis som i Spotifys flygblad. I den ena listas de förmåner som anställda på Klarna har, i den andra om förmånen finns med i det kollektivavtal som bland andra Unionen vill att företaget ska teckna. Bland förmånerna finns ”arbeta 20 dagar utomlands”, ”kontorssnacks, fika och frukt” och ”influensavaccin och glasögonbidrag”. I kolumnen för kollektivavtal står ”ej inkluderat”.

"Olyckligt att Klarna sprider felaktig information"

Sen Kanner är Unionens klubbordförande på Klarna. I en skriftlig kommentar till Kollega säger hon att det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information: ”Jag ser Klarna som en trendsättare och banbrytare, så jag förväntade mig inte att Klarna så uppenbart skulle kopiera Spotify. Det är väldigt olyckligt att Klarna väljer att sprida den här typen av felaktig information. Jag tror att det hade varit bättre för medarbetarna om vi hade skapat en informationsfolder tillsammans, i samarbetsanda”, skriver hon.

"Flera felaktigheter i foldern"

Även Unionen centralt anser att flygbladet innehåller flera felaktigheter. Pressavdelningen skriver till Kollega att det inte finns några hinder för företaget att erbjuda lösningar som är bättre än kollektivavtalet: "I foldern lyfter man exempelvis frukt på jobbet, möjlighet att jobba från annan plats, friskvård och fria vaccinationer. Detta är förmåner som väldigt många företag erbjuder sina anställda och som överhuvudtaget inte regleras i kollektivavtal. Många företag inom tech (...) har tecknat kollektivavtal, och naturligtvis är det inte så att de dragit in möjligheten för sina anställda att äta frukt på jobbet."

"Kollektivavtal ger inte lägre lön"

Att lönen skulle påverkas negativt av ett kollektivavtal är inte heller sant, enligt Unionen: "Vilken lön en enskild medarbetare ska ha regleras inte i kollektivavtalet utan är en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Däremot ger kollektivavtalet medarbetare rätt till en årlig lönerevision."

Unionen anser inte heller att dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare försämras av kollektivavtal: "Klarna har alla möjligheter och befogenheter att fortsätta kommunicera öppet med hela sin personal. Dock kan de inte, vilket vi vet att det gjort tidigare, strunta i att kommunicera stora omorganisationer och nerdragningar."

"Medarbetarna är i chock"

Kollega har sökt Klarna för en kommentar till flygbladet, men hittills utan resultat. På X (tidigare Twitter) skriver Klarnas vd att medarbetarna är i chock efter att Unionen och Sveriges Ingenjörer varslat om strejk på Klarna för att få till ett kollektivavtal:

”Primärt fokus för oss just nu är våra anställda som är i chock över att:

De har trott att de själva får bestämma om de vill strejka eller inte

Facken säger att de blir uteslutna och förlorar sin ersättning om de inte strejkar

Facken säger att de hamnar på en lista och inte får bli medlemmar någonsin mer hos andra fack om de inte strejkar

Facken meddelar än så länge inte specifikt vilka anställda det är, och de som inte är med i dessa fack är oroliga för vad som händer

Detta skapar en enorm stress hos våra anställda och vårt primära fokus är deras välmående. Vi återkommer längre fram.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.