Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

Kollektivavtalen fortsätter lysa med sin frånvaro i spelutvecklingsbranschen. Endast en handfull av 400 svenska spelutvecklarföretag omfattas av avtal, visar Kollegas genomgång.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Totalt sett är ungefär 6 000 personer anställda i dataspelsbranschen i Sverige. Shutterstock

Spelutvecklingen är en av Sveriges snabbast växande branscher, med en årsförsäljning på runt 25 miljarder kronor. Experter menar att den är en ny slags basindustri och att den kan bli en av Sveriges viktigaste exporter.

Branschen går på högvarv och så verkar även spelens utvecklare göra. I Unionens rapport om spelbranschen från 2020 uppgav 77 procent av de svarande att de har crunch – det vill säga perioder av omfattande övertid – på sin arbetsplats. 50 procent svarade att de hade ohälsosamt mycket crunch.

Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning 

Samtidigt är det få företag i branschen som har kollektivavtal. Kollega har gått igenom intresseorganisationen Dataspelsbranschens drygt 70 medlemsföretag, samt bett Unionen om uppgifter på företag med kollektivavtal, och hittar bara några få som är anslutna.

  • Två av EA:s (Electronic Arts) svenska studios – Dice (EA Digital Illusions CE) och EA Gothenburg – har avtal.
  • Paradox, Toca Boca och Thunderful Games är ytterligare företag som har tecknat kollektivavtal.
  • Göteborgsbaserade Thunderful Games är en sammanslagning av Zoink och Image & Form och äger dessutom Karlshamnstudion The Station.

Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

Det är svårt att veta exakt hur många spelutvecklarföretag som finns och är aktiva. Enligt Dataspelsbranschen rör det sig om runt 450. Unionen angav i sin rapport 400. En siffra däremellan ger en kollektivanslutningsgrad på ungefär en procent.

”Finns ingen motvilja”

Per Strömbäck, talesperson på Dataspelsbranschen, menar att en anledning till att så få företag har kollektivavtal är att branschen är ung.

– Det är de etablerade bolagen som tecknar kollektivavtal. Och de företag som tecknar kollektivavtal är nöjda med det. Det är ganska nyligen som företagen i vår bransch har börjat ansluta sig till kollektivavtal, och även om det är ganska få just nu så ökar antalet. I takt med att företagen blir större och mer etablerade blir den här frågan mer aktuell.

Strömbäck säger att det ”generellt inte” finns någon motvilja från företagen att skaffa kollektivavtal. Däremot menar han att det finns frågetecken i branschen kring innehållet i avtalen, bland annat hur avtalet är utformat för utländsk arbetskraft – en stor grupp bland spelutvecklare – samt arbetsmiljön för distansarbetare.

– Vi har stött på att förväntningarna på vad som ska finnas i våra kollektivavtal inte riktigt har infriats. Det finns frågor som arbetsgivaren vill ha hjälp med i vår bransch, som inte ryms inom ramen för kollektivavtalen.

Trots få kollektivavtal menar Strömbäck att villkoren inom branschen är tämligen goda. Det råder just nu stor arbetskraftsbrist, vilket enligt honom gynnar spelutvecklarna.

– Våra medlemmar slåss om att hitta de bästa medarbetarna och fler medarbetare. Det är den största bristen just nu. Det är ingen brist på efterfrågan, kapital eller idéer, utan vi skulle anställa många fler om det fanns fler att anställa. Det är en bra utgångspunkt för löntagare. De har ett bra förhandlingsläge.

Unionen: De vill inte ha fackligt inflytande

Yvonne Lo-Alfredsson är ombudsman på Unionen och arbetar för att fler spelföretag ska skaffa kollektivavtal. Enligt henne finns det motstånd från vissa företag att ansluta sig.

– Det ena är att företaget inte vill ha fackligt inflytande. Man vill kunna bestämma själv över sitt företag och organisation. Man vill inte ha kravet att behöva förhandla om organisationsförändringar, säger hon.

Det andra är att kollektivavtal anses vara ”lite mossigt”, berättar Lo-Alfredsson. Hon säger att företagen hellre än att teckna avtal, exempelvis lägger tjänstepension på samma nivå som kollektivavtalet, ger anställda sjuk- och föräldralön, samt erbjuder andra förmåner.

Det är i sig bra, menar Lo-Alfredsson, men det ger inte samma trygghet för de anställda som ett avtal.

– Om det inte står i arbetsgivaravtalet att de har rätt till förmånerna är det ensidigt. De kan försöka matcha kollektivavtalet med lika hög tjänstepension, eller att de erbjuder föräldra- och sjuklön, men står det inte i avtalet behöver företaget inte hålla det om det går dåligt för företaget. Då kan de ta bort det.

”Vi kan slåss för våra medlemmar”

Paradox, ett av Sveriges största spelföretag, tecknade kollektivavtal för ett år sedan. Sedan dess har rätt mycket blivit bättre: De har mer inflytande, fått bättre regler och villkor för övertidsarbete, bonusar räknas in till pensionen, de får högre pension och lägre avgift.

Henrik Hansson, fackklubbsordförande på Paradox, om kollektivavtalet:

– Det känns som att vi kan slåss för våra medlemmar. En chef kan inte bara göra vad den vill, utan de måste följa de policys och procedurer som finns på företaget mer noggrant. Och om något går fel finns vi där och kan hjälpa våra medlemmar. Vi kan starta förhandlingar och be om information om det är en grupp av medlemmar som känner att arbetsmiljön inte är bra.

Foto på Per Strömbäck: Björn Mattisson

Läs mer: 10 datorspel som gör dig till en bättre chef

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.