Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.