Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY