Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.