Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket: Nattarbete på Klarna – utan avtal

Klarna har brutit mot arbetstidslagen enligt Arbetsmiljöverket och utreds för ekonomiska sanktioner. Klarna får även kritik för brister i arbetsmiljöarbetet efter en inspektion av myndigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Bild på Arbetsmiljöverket. Till höger: Bild på Klarna.
Klarna har brutit mot arbetstidslagen, uppger Arbetsmiljöverket efter en inspektion på företaget. Naina Helén Jåma/TT och Claudio Bresciani/TT

Arbetsmiljöverket utreder ekonomiska sanktioner mot Klarna efter att det förekommit nattarbete på företaget utan att det finns något kollektivavtal om det. Det framkommer efter en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort på Klarnas kontor.

Banken måste nu komma in med tidrapporter eller scheman över hur mycket de anställda arbetat under beredskapstid och eventuellt nattarbete senaste året. Därefter avgör myndigheten om och hur mycket företaget ska betala.

–  Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, säger Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket som besökt Klarna.

”Har överträtt lagen”

När Klarna skar ner på personal före sommaren beslutade Arbetsmiljöverket att kontrollera arbetsmiljön på företagets huvudkontor. Nyligen besökte två inspektörer banken på Sveavägen i Stockholm. Nu har myndigheten kommit med sitt utlåtande och begär in nya uppgifter från banken. 

– Det framkom vid inspektionen att det förekommer viss beredskapstid och att man vid tillfällen arbetar natt. Det framkom att man i alla fall vid något tillfälle har överträtt lagen. Vi vill se omfattningen av det här för att utreda om det blir fråga om sanktionsavgift, säger Jenny Bengtsson.

Avgiften för brott mot arbetstidslagen ligger på 483 kronor per timme och anställd med nuvarande prisbasbelopp. En natts arbete motsvarar fem timmar, vilket skulle bli 2 415 kronor för varje anställd per natt. 

Arbetsmiljöarbetet får kritik

Arbetsmiljöverket pekar även ut andra brister i arbetsmiljöarbetet och ställer krav på åtgärder från Klarna under hösten. Företaget har inte gjort en tillräckligt omfattande undersökning av arbetsmiljön för de anställda enligt en skrivelse.

Banken får också kritik för att inte ha fördelat uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer. En tredje punkt som brister är hur man säkerställer chefers kunskaper om arbetsmiljöarbete.

Myndigheten skriver att ”vid inspektionen framkom det att era chefer och arbetsledare behöver förbättra sina kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning”.

Krav på fler åtgärder 

Den 22 december vill Arbetsmiljöverket senast ha svar på de krav som ställts från myndigheten. Om Klarna inte lyckats komma till rätta med bristerna riskerar banken ett beslut om föreläggande eller förbud. Myndigheten kan även tvinga arbetsgivare att betala vite om inte förelägganden eller förbud följs. 

I maj varslade Klarna tio procent av personalen. I samband med nedskärningen anklagade Unionen Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Just nu pågår tvisteförhandlingar mellan fackförbundet och Klarna.

När Klarna i juni omplacerade personal som inte ville säga upp sig bröt Klarna återigen mot lagen om medbestämmande, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

Klarna har inget kollektivavtal men cirka 900 anställda är medlemmar i Unionen och det finns en lokal fackklubb.

Kollega har sökt Klarna för en kommentar. Klarnas presschef Filippa Bolz svarar i ett mejl: 

"Givet de interna förändringarna på Klarna är det en bra tid att gå igenom alla rutiner och planer med Arbetsmiljöverket för att tillsammans säkerställa att allt fungerar som det ska. Vi kommer naturligtvis åtgärda de luckor som Arbetsmiljöverket identifierat och är tacksamma för deras feedback. Att bibehålla en god arbetsmiljö för våra medarbetare, och dessutom ständigt förbättra den, är en prioritet."

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen

I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.