Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetsmiljöverket: Nattarbete på Klarna – utan avtal
Klarna har brutit mot arbetstidslagen enligt Arbetsmiljöverket och utreds för ekonomiska sanktioner. Klarna får även kritik för brister i arbetsmiljöarbetet efter en inspektion av myndigheten.
Arbetsmiljöverket utreder ekonomiska sanktioner mot Klarna efter att det förekommit nattarbete på företaget utan att det finns något kollektivavtal om det. Det framkommer efter en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort på Klarnas kontor.
Banken måste nu komma in med tidrapporter eller scheman över hur mycket de anställda arbetat under beredskapstid och eventuellt nattarbete senaste året. Därefter avgör myndigheten om och hur mycket företaget ska betala.
– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, säger Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket som besökt Klarna.
”Har överträtt lagen”
När Klarna skar ner på personal före sommaren beslutade Arbetsmiljöverket att kontrollera arbetsmiljön på företagets huvudkontor. Nyligen besökte två inspektörer banken på Sveavägen i Stockholm. Nu har myndigheten kommit med sitt utlåtande och begär in nya uppgifter från banken.
– Det framkom vid inspektionen att det förekommer viss beredskapstid och att man vid tillfällen arbetar natt. Det framkom att man i alla fall vid något tillfälle har överträtt lagen. Vi vill se omfattningen av det här för att utreda om det blir fråga om sanktionsavgift, säger Jenny Bengtsson.
Avgiften för brott mot arbetstidslagen ligger på 483 kronor per timme och anställd med nuvarande prisbasbelopp. En natts arbete motsvarar fem timmar, vilket skulle bli 2 415 kronor för varje anställd per natt.
Arbetsmiljöarbetet får kritik
Arbetsmiljöverket pekar även ut andra brister i arbetsmiljöarbetet och ställer krav på åtgärder från Klarna under hösten. Företaget har inte gjort en tillräckligt omfattande undersökning av arbetsmiljön för de anställda enligt en skrivelse.
Banken får också kritik för att inte ha fördelat uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer. En tredje punkt som brister är hur man säkerställer chefers kunskaper om arbetsmiljöarbete.
Myndigheten skriver att ”vid inspektionen framkom det att era chefer och arbetsledare behöver förbättra sina kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning”.
Krav på fler åtgärder
Den 22 december vill Arbetsmiljöverket senast ha svar på de krav som ställts från myndigheten. Om Klarna inte lyckats komma till rätta med bristerna riskerar banken ett beslut om föreläggande eller förbud. Myndigheten kan även tvinga arbetsgivare att betala vite om inte förelägganden eller förbud följs.
I maj varslade Klarna tio procent av personalen. I samband med nedskärningen anklagade Unionen Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Just nu pågår tvisteförhandlingar mellan fackförbundet och Klarna.
När Klarna i juni omplacerade personal som inte ville säga upp sig bröt Klarna återigen mot lagen om medbestämmande, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.
Klarna har inget kollektivavtal men cirka 900 anställda är medlemmar i Unionen och det finns en lokal fackklubb.
Kollega har sökt Klarna för en kommentar. Klarnas presschef Filippa Bolz svarar i ett mejl:
"Givet de interna förändringarna på Klarna är det en bra tid att gå igenom alla rutiner och planer med Arbetsmiljöverket för att tillsammans säkerställa att allt fungerar som det ska. Vi kommer naturligtvis åtgärda de luckor som Arbetsmiljöverket identifierat och är tacksamma för deras feedback. Att bibehålla en god arbetsmiljö för våra medarbetare, och dessutom ständigt förbättra den, är en prioritet."
Nattarbetsförbud och arbetstidslagen
I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.
Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.
Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.
Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
