Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket: Nattarbete på Klarna – utan avtal

Klarna har brutit mot arbetstidslagen enligt Arbetsmiljöverket och utreds för ekonomiska sanktioner. Klarna får även kritik för brister i arbetsmiljöarbetet efter en inspektion av myndigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster: Bild på Arbetsmiljöverket. Till höger: Bild på Klarna.
Klarna har brutit mot arbetstidslagen, uppger Arbetsmiljöverket efter en inspektion på företaget. Naina Helén Jåma/TT och Claudio Bresciani/TT

Arbetsmiljöverket utreder ekonomiska sanktioner mot Klarna efter att det förekommit nattarbete på företaget utan att det finns något kollektivavtal om det. Det framkommer efter en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort på Klarnas kontor.

Banken måste nu komma in med tidrapporter eller scheman över hur mycket de anställda arbetat under beredskapstid och eventuellt nattarbete senaste året. Därefter avgör myndigheten om och hur mycket företaget ska betala.

–  Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, säger Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket som besökt Klarna.

”Har överträtt lagen”

När Klarna skar ner på personal före sommaren beslutade Arbetsmiljöverket att kontrollera arbetsmiljön på företagets huvudkontor. Nyligen besökte två inspektörer banken på Sveavägen i Stockholm. Nu har myndigheten kommit med sitt utlåtande och begär in nya uppgifter från banken. 

– Det framkom vid inspektionen att det förekommer viss beredskapstid och att man vid tillfällen arbetar natt. Det framkom att man i alla fall vid något tillfälle har överträtt lagen. Vi vill se omfattningen av det här för att utreda om det blir fråga om sanktionsavgift, säger Jenny Bengtsson.

Avgiften för brott mot arbetstidslagen ligger på 483 kronor per timme och anställd med nuvarande prisbasbelopp. En natts arbete motsvarar fem timmar, vilket skulle bli 2 415 kronor för varje anställd per natt. 

Arbetsmiljöarbetet får kritik

Arbetsmiljöverket pekar även ut andra brister i arbetsmiljöarbetet och ställer krav på åtgärder från Klarna under hösten. Företaget har inte gjort en tillräckligt omfattande undersökning av arbetsmiljön för de anställda enligt en skrivelse.

Banken får också kritik för att inte ha fördelat uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer. En tredje punkt som brister är hur man säkerställer chefers kunskaper om arbetsmiljöarbete.

Myndigheten skriver att ”vid inspektionen framkom det att era chefer och arbetsledare behöver förbättra sina kunskaper för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning”.

Krav på fler åtgärder 

Den 22 december vill Arbetsmiljöverket senast ha svar på de krav som ställts från myndigheten. Om Klarna inte lyckats komma till rätta med bristerna riskerar banken ett beslut om föreläggande eller förbud. Myndigheten kan även tvinga arbetsgivare att betala vite om inte förelägganden eller förbud följs. 

I maj varslade Klarna tio procent av personalen. I samband med nedskärningen anklagade Unionen Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Just nu pågår tvisteförhandlingar mellan fackförbundet och Klarna.

När Klarna i juni omplacerade personal som inte ville säga upp sig bröt Klarna återigen mot lagen om medbestämmande, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

Klarna har inget kollektivavtal men cirka 900 anställda är medlemmar i Unionen och det finns en lokal fackklubb.

Kollega har sökt Klarna för en kommentar. Klarnas presschef Filippa Bolz svarar i ett mejl: 

"Givet de interna förändringarna på Klarna är det en bra tid att gå igenom alla rutiner och planer med Arbetsmiljöverket för att tillsammans säkerställa att allt fungerar som det ska. Vi kommer naturligtvis åtgärda de luckor som Arbetsmiljöverket identifierat och är tacksamma för deras feedback. Att bibehålla en god arbetsmiljö för våra medarbetare, och dessutom ständigt förbättra den, är en prioritet."

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen

I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.