Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort varsel på Klarna – facket fick inget veta

Klarna varslar tio procent av sin personalstyrka, vilket kan innebära 350 anställda i Stockholm. Men fackklubben – som representerar ungefär 700 personer – fick inget veta.
Oscar Broström Publicerad
Bild utanför Klarnas kontor i Stockholm.
Klarna varslar tio procent av personalstyrkan - med förhandlade inte med facket innan varslet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Under måndagseftermiddagen gick Klarna, kända för sin stora betalningstjänst, ut med att de kommer att säga upp tio procent av sin personalstyrka. Anledningen är, enligt ett pressmeddelande från företaget, ändrade förutsättningar med anledning av omvärldsläget.

Klarna har ungefär 3 500 anställda på kontoret i Stockholm vilket innebär att runt 350 personer kan förlora sitt jobb.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, säger Sen Kanner, fackklubbsordförande på Klarna.

Unionens fackklubb på Klarna blev överrumplade av varslet. De hade varken fått information eller medverkat i någon förhandling innan företagsledningen tillkännagav beskedet, något som kan vara ett brott mot MBL, medbestämmandelagen.

Unionens fackklubb på Klarna är runt 700 medarbetare stor. Kanner berättar att man länge arbetat för att få Klarna att teckna kollektivavtal, med att företaget inte varit intresserat av det.

”Har redan blivit uppsagda”

Exakt hur många som nu kommer att få sluta är ännu oklart, men under tisdagen har Klarna börjat kalla enskilda medarbetare till möten där de får besked om att de kommer få lämna företaget.

– Vissa i fackklubbsstyrelsen har redan fått besked att de har blivit uppsagda, så allt är väldigt osäkert just nu, säger Kanner.

I nuläget vet inte Kanner när uppsägningarna börjar gälla. Klarnas fackklubb har kontakt med Unionen centralt för att se hur man kan gå vidare för att hjälpa, stötta och skydda så många medarbetare som möjligt.

– Våra kolleger i USA som blev uppsagda (20–30 stycken) har redan inget jobb att gå till i dag. Där var det omedelbart. Här i Sverige uppmanar vi våra kolleger, som får varsel om att de blir uppsagda, att inte skriva på några dokument så att vi förhoppningsvis kan försena processen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.