Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort varsel på Klarna – facket fick inget veta

Klarna varslar tio procent av sin personalstyrka, vilket kan innebära 350 anställda i Stockholm. Men fackklubben – som representerar ungefär 700 personer – fick inget veta.
Oscar Broström Publicerad
Bild utanför Klarnas kontor i Stockholm.
Klarna varslar tio procent av personalstyrkan - med förhandlade inte med facket innan varslet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Under måndagseftermiddagen gick Klarna, kända för sin stora betalningstjänst, ut med att de kommer att säga upp tio procent av sin personalstyrka. Anledningen är, enligt ett pressmeddelande från företaget, ändrade förutsättningar med anledning av omvärldsläget.

Klarna har ungefär 3 500 anställda på kontoret i Stockholm vilket innebär att runt 350 personer kan förlora sitt jobb.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, säger Sen Kanner, fackklubbsordförande på Klarna.

Unionens fackklubb på Klarna blev överrumplade av varslet. De hade varken fått information eller medverkat i någon förhandling innan företagsledningen tillkännagav beskedet, något som kan vara ett brott mot MBL, medbestämmandelagen.

Unionens fackklubb på Klarna är runt 700 medarbetare stor. Kanner berättar att man länge arbetat för att få Klarna att teckna kollektivavtal, med att företaget inte varit intresserat av det.

”Har redan blivit uppsagda”

Exakt hur många som nu kommer att få sluta är ännu oklart, men under tisdagen har Klarna börjat kalla enskilda medarbetare till möten där de får besked om att de kommer få lämna företaget.

– Vissa i fackklubbsstyrelsen har redan fått besked att de har blivit uppsagda, så allt är väldigt osäkert just nu, säger Kanner.

I nuläget vet inte Kanner när uppsägningarna börjar gälla. Klarnas fackklubb har kontakt med Unionen centralt för att se hur man kan gå vidare för att hjälpa, stötta och skydda så många medarbetare som möjligt.

– Våra kolleger i USA som blev uppsagda (20–30 stycken) har redan inget jobb att gå till i dag. Där var det omedelbart. Här i Sverige uppmanar vi våra kolleger, som får varsel om att de blir uppsagda, att inte skriva på några dokument så att vi förhoppningsvis kan försena processen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.