Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort varsel på Klarna – facket fick inget veta

Klarna varslar tio procent av sin personalstyrka, vilket kan innebära 350 anställda i Stockholm. Men fackklubben – som representerar ungefär 700 personer – fick inget veta.
Oscar Broström Publicerad
Bild utanför Klarnas kontor i Stockholm.
Klarna varslar tio procent av personalstyrkan - med förhandlade inte med facket innan varslet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Under måndagseftermiddagen gick Klarna, kända för sin stora betalningstjänst, ut med att de kommer att säga upp tio procent av sin personalstyrka. Anledningen är, enligt ett pressmeddelande från företaget, ändrade förutsättningar med anledning av omvärldsläget.

Klarna har ungefär 3 500 anställda på kontoret i Stockholm vilket innebär att runt 350 personer kan förlora sitt jobb.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, säger Sen Kanner, fackklubbsordförande på Klarna.

Unionens fackklubb på Klarna blev överrumplade av varslet. De hade varken fått information eller medverkat i någon förhandling innan företagsledningen tillkännagav beskedet, något som kan vara ett brott mot MBL, medbestämmandelagen.

Unionens fackklubb på Klarna är runt 700 medarbetare stor. Kanner berättar att man länge arbetat för att få Klarna att teckna kollektivavtal, med att företaget inte varit intresserat av det.

”Har redan blivit uppsagda”

Exakt hur många som nu kommer att få sluta är ännu oklart, men under tisdagen har Klarna börjat kalla enskilda medarbetare till möten där de får besked om att de kommer få lämna företaget.

– Vissa i fackklubbsstyrelsen har redan fått besked att de har blivit uppsagda, så allt är väldigt osäkert just nu, säger Kanner.

I nuläget vet inte Kanner när uppsägningarna börjar gälla. Klarnas fackklubb har kontakt med Unionen centralt för att se hur man kan gå vidare för att hjälpa, stötta och skydda så många medarbetare som möjligt.

– Våra kolleger i USA som blev uppsagda (20–30 stycken) har redan inget jobb att gå till i dag. Där var det omedelbart. Här i Sverige uppmanar vi våra kolleger, som får varsel om att de blir uppsagda, att inte skriva på några dokument så att vi förhoppningsvis kan försena processen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten