Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort varsel på Klarna – facket fick inget veta

Klarna varslar tio procent av sin personalstyrka, vilket kan innebära 350 anställda i Stockholm. Men fackklubben – som representerar ungefär 700 personer – fick inget veta.
Oscar Broström Publicerad 24 maj 2022, kl 09:15
Bild utanför Klarnas kontor i Stockholm.
Klarna varslar tio procent av personalstyrkan - med förhandlade inte med facket innan varslet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Under måndagseftermiddagen gick Klarna, kända för sin stora betalningstjänst, ut med att de kommer att säga upp tio procent av sin personalstyrka. Anledningen är, enligt ett pressmeddelande från företaget, ändrade förutsättningar med anledning av omvärldsläget.

Klarna har ungefär 3 500 anställda på kontoret i Stockholm vilket innebär att runt 350 personer kan förlora sitt jobb.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, säger Sen Kanner, fackklubbsordförande på Klarna.

Unionens fackklubb på Klarna blev överrumplade av varslet. De hade varken fått information eller medverkat i någon förhandling innan företagsledningen tillkännagav beskedet, något som kan vara ett brott mot MBL, medbestämmandelagen.

Unionens fackklubb på Klarna är runt 700 medarbetare stor. Kanner berättar att man länge arbetat för att få Klarna att teckna kollektivavtal, med att företaget inte varit intresserat av det.

”Har redan blivit uppsagda”

Exakt hur många som nu kommer att få sluta är ännu oklart, men under tisdagen har Klarna börjat kalla enskilda medarbetare till möten där de får besked om att de kommer få lämna företaget.

– Vissa i fackklubbsstyrelsen har redan fått besked att de har blivit uppsagda, så allt är väldigt osäkert just nu, säger Kanner.

I nuläget vet inte Kanner när uppsägningarna börjar gälla. Klarnas fackklubb har kontakt med Unionen centralt för att se hur man kan gå vidare för att hjälpa, stötta och skydda så många medarbetare som möjligt.

– Våra kolleger i USA som blev uppsagda (20–30 stycken) har redan inget jobb att gå till i dag. Där var det omedelbart. Här i Sverige uppmanar vi våra kolleger, som får varsel om att de blir uppsagda, att inte skriva på några dokument så att vi förhoppningsvis kan försena processen.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."