Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteas kamerabevakning kritiseras

Apotea måste bli bättre på att informera om den kamerabevakning som sker vid bolagets logistikcenter. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter sin granskning av apoteksjätten.
Ola Rennstam Publicerad 16 mars 2023, kl 10:37
Två bilder. Till vänster en man som arbetar på Apoteas lager. Till höger en övervakningskamera.
Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn. Foto: Fredrik Sandberg/TT & Audun Braastad/NTB scanpix/TT.

Det var i mars 2021 som det uppdagades att Apotea använde kameror i sitt logistikcenter i uppländska Morgongåva. Anställda på bolaget menade att kamerorna var ett sätt att kontrollera om de arbetade och kontaktade sitt fackförbund Unionen.

Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn.

Apotea tillbakavisade anklagelserna och underströk att kamerorna aldrig används för arbetsledning eller kontroll av enskilda anställda. Enligt företaget var syftet med kamerabevakningen bland annat att hantera incidenter och spåra läkemedel samt att förebygga, förhindra, utreda och upptäcka brott.

Granskning tog två år

Kollega har tidigare skrivit om att IMY:s granskning dragit ut på tiden. Och nu – två år senare – är myndigheten klar.

I sitt beslut konstaterar IMY att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen har inte heller kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen.

IMY: "Information måste bli tydligare"

Däremot anser IMY att Apotea har överträtt dataskyddsförordningen genom att inte ange kontaktuppgifter till bolaget på sina kamerabevakningsskyltar. Vidare har företaget inte lämnat tillräckligt tydlig information på skyltarna om var den registrerade kan ta del av ytterligare information. I den ytterligare information som ges, lämnas även ofullständiga och missvisande uppgifter till personalen.

– Det innebär en risk för att de som filmas av bevakningskamerorna inte får kännedom om sina rättigheter eller utövar sina rättigheter i mindre utsträckning än vad de har rätt till enligt dataskyddsförordningen, säger Andreas Persson, jurist på IMY, i ett pressmeddelande.

IMY förelägger nu Apotea att åtgärda bristerna gällande information på kamerornas skyltar.

Arbetsrätt

Butikschefer sparkade - Unionen stämmer Telenor

Två butikschefer på Telenor avskedades efter otillåtna säljmetoder. Enligt Unionen har företaget dock inte kunnat visa hur agerandet har lett till någon ekonomisk vinning för cheferna och har nu stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 27 september 2023, kl 06:30
Rad av mobiltelefoner i en telefonaffär.
Två butikschefer sparkades och Telenor hävdar att butikscheferna använde otillåtna säljmetoder för att få högre provision. Det tillbakavisas av Unionen som stämmer företaget. Foto: Colourbox.

Det var i våras som telekombolaget Telenor valde att avskeda två butikschefer i Sydsverige. Motiveringen var att cheferna använt en säljmetod kallad "Churn and return" och som inte är tillåten enligt bolagets regelverk. Det handlar om tillfällen när en tjänst sägs upp för en kunds räkning och en ny tecknas. Metoden har tidigare varit tillåten att utföra i butik men efter att det uppdagats felaktigheter vid försäljning av mobilabonnemang beslöt företaget för några år sedan att kunderna istället skulle hänvisas till kundtjänst. Det gällde dock inte för tecknande av bredbandsabonnemang då det kan vara tillåtet under vissa omständigheter.

– Det har gjort att reglerna har upplevts som otydliga bland personalen, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företräder de båda butikscheferna.

Telenor hävdar att butikscheferna använde säljmetoden för att få högre provision men det tillbakavisas av Unionen.

– Arbetsgivaren har inte kunnat visa på vilket sätt våra medlemmar gjort en ekonomisk vinning. Dessutom borde företaget ha uppmärksammat dem på att de agerat felaktigt och gett dem möjlighet att ändra sitt arbetssätt, säger Lisa Melin.

Redogör inte grunderna för avsked

För att avskeda en arbetstagare krävs, enligt rättspraxis, att denne gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse. Unionen menar att butikschefernas uppsåt har varit kundernas och företagets bästa.

Att bli avskedad är det mest ingripande du kan råka ut för som anställd. Då måste arbetsgivaren kunna redogöra för det underlag som ligger till grund för avskedet och det har de inte gjort här i avgörande delar. Det är anmärkningsvärt, säger Lisa Melin.

Unionen stämmer därför nu Telenor i Arbetsdomstolen och kräver att avskedandena ogiltigförklaras och att bolaget betalar ett allmänt skadestånd till medlemmarna på sammanlagt 300 000 kronor.

Telenor har en annan bild av vad som hänt. Åsa Lennhoff, head of compliance (ansvarig för ansvarsfulla affärer och regelefterlevnad), på Telenor Sverige svarar via mejl:

”Vi kommenterar inte enskilda ärenden, men generellt ser vi mycket allvarligt på omoraliska och icke tillåtna säljbeteenden som drabbar våra kunder. Churn and return är en otillåten metod som enskilda säljare har använt systematiskt i syfte att manipulera sin försäljningsstatistik för egen vinning. Telenors medarbetare är väl medvetna om att detta är en olovlig metod som leder till konsekvenser. Vi har löpande uppföljning, men det händer att medarbetare kringgår våra affärsregler. Beroende på omständigheter och omfattning kan det vara så allvarligt att det leder till avsked.”