Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteas kamerabevakning kritiseras

Apotea måste bli bättre på att informera om den kamerabevakning som sker vid bolagets logistikcenter. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter sin granskning av apoteksjätten.
Ola Rennstam Publicerad
Två bilder. Till vänster en man som arbetar på Apoteas lager. Till höger en övervakningskamera.
Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn. Foto: Fredrik Sandberg/TT & Audun Braastad/NTB scanpix/TT.

Det var i mars 2021 som det uppdagades att Apotea använde kameror i sitt logistikcenter i uppländska Morgongåva. Anställda på bolaget menade att kamerorna var ett sätt att kontrollera om de arbetade och kontaktade sitt fackförbund Unionen.

Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn.

Apotea tillbakavisade anklagelserna och underströk att kamerorna aldrig används för arbetsledning eller kontroll av enskilda anställda. Enligt företaget var syftet med kamerabevakningen bland annat att hantera incidenter och spåra läkemedel samt att förebygga, förhindra, utreda och upptäcka brott.

Granskning tog två år

Kollega har tidigare skrivit om att IMY:s granskning dragit ut på tiden. Och nu – två år senare – är myndigheten klar.

I sitt beslut konstaterar IMY att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen har inte heller kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen.

IMY: "Information måste bli tydligare"

Däremot anser IMY att Apotea har överträtt dataskyddsförordningen genom att inte ange kontaktuppgifter till bolaget på sina kamerabevakningsskyltar. Vidare har företaget inte lämnat tillräckligt tydlig information på skyltarna om var den registrerade kan ta del av ytterligare information. I den ytterligare information som ges, lämnas även ofullständiga och missvisande uppgifter till personalen.

– Det innebär en risk för att de som filmas av bevakningskamerorna inte får kännedom om sina rättigheter eller utövar sina rättigheter i mindre utsträckning än vad de har rätt till enligt dataskyddsförordningen, säger Andreas Persson, jurist på IMY, i ett pressmeddelande.

IMY förelägger nu Apotea att åtgärda bristerna gällande information på kamerornas skyltar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar