Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteas kamerabevakning kritiseras

Apotea måste bli bättre på att informera om den kamerabevakning som sker vid bolagets logistikcenter. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter sin granskning av apoteksjätten.
Ola Rennstam Publicerad
Två bilder. Till vänster en man som arbetar på Apoteas lager. Till höger en övervakningskamera.
Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn. Foto: Fredrik Sandberg/TT & Audun Braastad/NTB scanpix/TT.

Det var i mars 2021 som det uppdagades att Apotea använde kameror i sitt logistikcenter i uppländska Morgongåva. Anställda på bolaget menade att kamerorna var ett sätt att kontrollera om de arbetade och kontaktade sitt fackförbund Unionen.

Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn.

Apotea tillbakavisade anklagelserna och underströk att kamerorna aldrig används för arbetsledning eller kontroll av enskilda anställda. Enligt företaget var syftet med kamerabevakningen bland annat att hantera incidenter och spåra läkemedel samt att förebygga, förhindra, utreda och upptäcka brott.

Granskning tog två år

Kollega har tidigare skrivit om att IMY:s granskning dragit ut på tiden. Och nu – två år senare – är myndigheten klar.

I sitt beslut konstaterar IMY att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen har inte heller kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen.

IMY: "Information måste bli tydligare"

Däremot anser IMY att Apotea har överträtt dataskyddsförordningen genom att inte ange kontaktuppgifter till bolaget på sina kamerabevakningsskyltar. Vidare har företaget inte lämnat tillräckligt tydlig information på skyltarna om var den registrerade kan ta del av ytterligare information. I den ytterligare information som ges, lämnas även ofullständiga och missvisande uppgifter till personalen.

– Det innebär en risk för att de som filmas av bevakningskamerorna inte får kännedom om sina rättigheter eller utövar sina rättigheter i mindre utsträckning än vad de har rätt till enligt dataskyddsförordningen, säger Andreas Persson, jurist på IMY, i ett pressmeddelande.

IMY förelägger nu Apotea att åtgärda bristerna gällande information på kamerornas skyltar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.