Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteas kamerabevakning kritiseras

Apotea måste bli bättre på att informera om den kamerabevakning som sker vid bolagets logistikcenter. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter sin granskning av apoteksjätten.
Ola Rennstam Publicerad 16 mars 2023, kl 10:37
Två bilder. Till vänster en man som arbetar på Apoteas lager. Till höger en övervakningskamera.
Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn. Foto: Fredrik Sandberg/TT & Audun Braastad/NTB scanpix/TT.

Det var i mars 2021 som det uppdagades att Apotea använde kameror i sitt logistikcenter i uppländska Morgongåva. Anställda på bolaget menade att kamerorna var ett sätt att kontrollera om de arbetade och kontaktade sitt fackförbund Unionen.

Att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet enligt lag och det fick Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en tillsyn.

Apotea tillbakavisade anklagelserna och underströk att kamerorna aldrig används för arbetsledning eller kontroll av enskilda anställda. Enligt företaget var syftet med kamerabevakningen bland annat att hantera incidenter och spåra läkemedel samt att förebygga, förhindra, utreda och upptäcka brott.

Granskning tog två år

Kollega har tidigare skrivit om att IMY:s granskning dragit ut på tiden. Och nu – två år senare – är myndigheten klar.

I sitt beslut konstaterar IMY att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen har inte heller kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen.

IMY: "Information måste bli tydligare"

Däremot anser IMY att Apotea har överträtt dataskyddsförordningen genom att inte ange kontaktuppgifter till bolaget på sina kamerabevakningsskyltar. Vidare har företaget inte lämnat tillräckligt tydlig information på skyltarna om var den registrerade kan ta del av ytterligare information. I den ytterligare information som ges, lämnas även ofullständiga och missvisande uppgifter till personalen.

– Det innebär en risk för att de som filmas av bevakningskamerorna inte får kännedom om sina rättigheter eller utövar sina rättigheter i mindre utsträckning än vad de har rätt till enligt dataskyddsförordningen, säger Andreas Persson, jurist på IMY, i ett pressmeddelande.

IMY förelägger nu Apotea att åtgärda bristerna gällande information på kamerornas skyltar.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.