Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Granskning av Apotea har dröjt 16 månader

Apotea anklagades för att styra sin personal med hjälp av kameror. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning – som 16 månader senare fortfarande inte är klar. Nu kräver myndigheten mer pengar från regeringen.
David Österberg Publicerad
Bild på Integritetskyddsmyndighetens logotyp.
Integritetskyddsmyndigheten startade en utredning om Apoteas kamerabevakning av sina anställda. Det var 16 månader sedan och utredningen är inte klar. Foto: Integritetsskyddsmyndigheten.

Förra vintern anklagades Apotea för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetade. Det är inte tillåtet och därför inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en granskning av kamerabevakningen. Apotea fick två veckor på sig att lämna ett yttrande till IMY. I det redogjorde företaget för hur många kameror som används och på vilket sätt.

Nu, 16 månader senare, är IMY fortfarande inte klar med sin granskning. Varken företaget, de anställda eller facket vet med andra ord om kamerorna användes på ett otillåtet sätt.

Svårt att klara sitt uppdrag

Och det är inte bara Apotea som får vänta på beslut från IMY. I myndighetens årsredovisningar och budgetunderlag för de senaste och kommande åren framgår tydligt att IMY har stora problem att klara av sitt uppdrag.

IMY är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. I uppdraget ingår att granska att reglerna på dataskyddsområdet följs. Myndigheten ska också se till att bland annat företag följer reglerna i GDPR, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.

Men enligt den senaste årsredovisningen klarade IMY inte av sitt uppdrag fullt ut. Fem områden fick bedömningen ”inte tillfredsställande”. Det innebär att området har ett ”oacceptabelt resultat och behöver brådskande förbättringsåtgärder.” Det gäller bland annat tillsynsverksamheten och upplysningstjänsten.

Mycket jobb med GDPR

Enligt IMY finns flera orsaker till myndighetens problem. En är att uppdraget breddats kraftigt de senaste åren utan att finansieringen ökat i tillräcklig grad. Sedan 2018 är myndigheten underfinansierad med 20 miljoner kronor årligen, enligt budgetunderlaget.

Det drabbar tillsynen hårt: ” (…) den planerade och riskbaserade tillsynen har i det närmaste upphört och de lättnader som införts när det gäller tillstånd till kamerabevakning har inte kunnat mötas med en kraftfull kontrollfunktion i form av tillsyn”, skriver IMY i budgetunderlaget.

Vill ha 61 miljoner extra

Lena Lindgren Schelin är generaldirektör för IMY. Hon säger att grunden till svårigheterna finns i EU:s dataskyddsförordning GDPR, som infördes 2018.

Lena Lindgren Schelin, Integritetskyddsmyndigheten.

– Då ändrades vårt uppdrag i grunden. Sedan dess har vår verksamhet enligt vår bedömning varit underfinansierad. Vi har blivit fler medarbetare, men för att klara av vårt grunduppdrag skulle vi behöva vara ännu fler.

För perioden 2023-2025 begär IMY en höjning av ramanslaget med 61 miljoner kronor (det totala anslaget var runt 120 miljoner kronor förra året).

Tror du att ni kommer att få det?

– Jag har ingen spåkula, men med tanke på omvärldsläget kan jag å ena sidan ha förståelse för att man i första hand prioriterar försvar, välfärd och brottsbekämpning. Å andra sidan är det inte särskilt mycket pengar vi äskar i förhållande till de stora samhällskostnaderna.

– Dataskyddsfrågor är dessutom en del av cybersäkerheten och där ser vi att vi kan bidra till Sveriges samlade cyberförsvarsförmåga utifrån vårt uppdrag. Jag hoppas att det blir någon form av höjning av vårt anslag. Om inte finns det risk för att våra handläggningstider fortsätter att öka.

Kollega har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för att få hans syn på myndighetens finansiering och uppdrag. Hans pressekreterare svarar att det är en fråga för höstens budget.

Privata företag behöver inte tillstånd

  • Privata företag behöver inte tillstånd för kamerabevakning. Undantaget är om företaget utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis driver vårdcentral eller skola.
  • Ett företag med kamerabevakning måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
  • För att bevakningen ska vara tillåten krävs att det finns ett berättigat och specifikt syfte med den.
  • Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att nå det specifika syftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.