Förra vintern anklagades Apotea för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetade. Det är inte tillåtet och därför inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en granskning av kamerabevakningen. Apotea fick två veckor på sig att lämna ett yttrande till IMY. I det redogjorde företaget för hur många kameror som används och på vilket sätt.
Nu, 16 månader senare, är IMY fortfarande inte klar med sin granskning. Varken företaget, de anställda eller facket vet med andra ord om kamerorna användes på ett otillåtet sätt.
Svårt att klara sitt uppdrag
Och det är inte bara Apotea som får vänta på beslut från IMY. I myndighetens årsredovisningar och budgetunderlag för de senaste och kommande åren framgår tydligt att IMY har stora problem att klara av sitt uppdrag.
IMY är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. I uppdraget ingår att granska att reglerna på dataskyddsområdet följs. Myndigheten ska också se till att bland annat företag följer reglerna i GDPR, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.
Men enligt den senaste årsredovisningen klarade IMY inte av sitt uppdrag fullt ut. Fem områden fick bedömningen ”inte tillfredsställande”. Det innebär att området har ett ”oacceptabelt resultat och behöver brådskande förbättringsåtgärder.” Det gäller bland annat tillsynsverksamheten och upplysningstjänsten.
Mycket jobb med GDPR
Enligt IMY finns flera orsaker till myndighetens problem. En är att uppdraget breddats kraftigt de senaste åren utan att finansieringen ökat i tillräcklig grad. Sedan 2018 är myndigheten underfinansierad med 20 miljoner kronor årligen, enligt budgetunderlaget.
Det drabbar tillsynen hårt: ” (…) den planerade och riskbaserade tillsynen har i det närmaste upphört och de lättnader som införts när det gäller tillstånd till kamerabevakning har inte kunnat mötas med en kraftfull kontrollfunktion i form av tillsyn”, skriver IMY i budgetunderlaget.
Vill ha 61 miljoner extra
Lena Lindgren Schelin är generaldirektör för IMY. Hon säger att grunden till svårigheterna finns i EU:s dataskyddsförordning GDPR, som infördes 2018.
– Då ändrades vårt uppdrag i grunden. Sedan dess har vår verksamhet enligt vår bedömning varit underfinansierad. Vi har blivit fler medarbetare, men för att klara av vårt grunduppdrag skulle vi behöva vara ännu fler.
För perioden 2023-2025 begär IMY en höjning av ramanslaget med 61 miljoner kronor (det totala anslaget var runt 120 miljoner kronor förra året).
Tror du att ni kommer att få det?
– Jag har ingen spåkula, men med tanke på omvärldsläget kan jag å ena sidan ha förståelse för att man i första hand prioriterar försvar, välfärd och brottsbekämpning. Å andra sidan är det inte särskilt mycket pengar vi äskar i förhållande till de stora samhällskostnaderna.
– Dataskyddsfrågor är dessutom en del av cybersäkerheten och där ser vi att vi kan bidra till Sveriges samlade cyberförsvarsförmåga utifrån vårt uppdrag. Jag hoppas att det blir någon form av höjning av vårt anslag. Om inte finns det risk för att våra handläggningstider fortsätter att öka.
Kollega har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för att få hans syn på myndighetens finansiering och uppdrag. Hans pressekreterare svarar att det är en fråga för höstens budget.
Privata företag behöver inte tillstånd
- Privata företag behöver inte tillstånd för kamerabevakning. Undantaget är om företaget utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis driver vårdcentral eller skola.
- Ett företag med kamerabevakning måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
- För att bevakningen ska vara tillåten krävs att det finns ett berättigat och specifikt syfte med den.
- Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att nå det specifika syftet.
