Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Granskning av Apotea har dröjt 16 månader

Apotea anklagades för att styra sin personal med hjälp av kameror. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning – som 16 månader senare fortfarande inte är klar. Nu kräver myndigheten mer pengar från regeringen.
David Österberg Publicerad
Bild på Integritetskyddsmyndighetens logotyp.
Integritetskyddsmyndigheten startade en utredning om Apoteas kamerabevakning av sina anställda. Det var 16 månader sedan och utredningen är inte klar. Foto: Integritetsskyddsmyndigheten.

Förra vintern anklagades Apotea för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetade. Det är inte tillåtet och därför inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en granskning av kamerabevakningen. Apotea fick två veckor på sig att lämna ett yttrande till IMY. I det redogjorde företaget för hur många kameror som används och på vilket sätt.

Nu, 16 månader senare, är IMY fortfarande inte klar med sin granskning. Varken företaget, de anställda eller facket vet med andra ord om kamerorna användes på ett otillåtet sätt.

Svårt att klara sitt uppdrag

Och det är inte bara Apotea som får vänta på beslut från IMY. I myndighetens årsredovisningar och budgetunderlag för de senaste och kommande åren framgår tydligt att IMY har stora problem att klara av sitt uppdrag.

IMY är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. I uppdraget ingår att granska att reglerna på dataskyddsområdet följs. Myndigheten ska också se till att bland annat företag följer reglerna i GDPR, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.

Men enligt den senaste årsredovisningen klarade IMY inte av sitt uppdrag fullt ut. Fem områden fick bedömningen ”inte tillfredsställande”. Det innebär att området har ett ”oacceptabelt resultat och behöver brådskande förbättringsåtgärder.” Det gäller bland annat tillsynsverksamheten och upplysningstjänsten.

Mycket jobb med GDPR

Enligt IMY finns flera orsaker till myndighetens problem. En är att uppdraget breddats kraftigt de senaste åren utan att finansieringen ökat i tillräcklig grad. Sedan 2018 är myndigheten underfinansierad med 20 miljoner kronor årligen, enligt budgetunderlaget.

Det drabbar tillsynen hårt: ” (…) den planerade och riskbaserade tillsynen har i det närmaste upphört och de lättnader som införts när det gäller tillstånd till kamerabevakning har inte kunnat mötas med en kraftfull kontrollfunktion i form av tillsyn”, skriver IMY i budgetunderlaget.

Vill ha 61 miljoner extra

Lena Lindgren Schelin är generaldirektör för IMY. Hon säger att grunden till svårigheterna finns i EU:s dataskyddsförordning GDPR, som infördes 2018.

Lena Lindgren Schelin, Integritetskyddsmyndigheten.

– Då ändrades vårt uppdrag i grunden. Sedan dess har vår verksamhet enligt vår bedömning varit underfinansierad. Vi har blivit fler medarbetare, men för att klara av vårt grunduppdrag skulle vi behöva vara ännu fler.

För perioden 2023-2025 begär IMY en höjning av ramanslaget med 61 miljoner kronor (det totala anslaget var runt 120 miljoner kronor förra året).

Tror du att ni kommer att få det?

– Jag har ingen spåkula, men med tanke på omvärldsläget kan jag å ena sidan ha förståelse för att man i första hand prioriterar försvar, välfärd och brottsbekämpning. Å andra sidan är det inte särskilt mycket pengar vi äskar i förhållande till de stora samhällskostnaderna.

– Dataskyddsfrågor är dessutom en del av cybersäkerheten och där ser vi att vi kan bidra till Sveriges samlade cyberförsvarsförmåga utifrån vårt uppdrag. Jag hoppas att det blir någon form av höjning av vårt anslag. Om inte finns det risk för att våra handläggningstider fortsätter att öka.

Kollega har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för att få hans syn på myndighetens finansiering och uppdrag. Hans pressekreterare svarar att det är en fråga för höstens budget.

Privata företag behöver inte tillstånd

  • Privata företag behöver inte tillstånd för kamerabevakning. Undantaget är om företaget utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis driver vårdcentral eller skola.
  • Ett företag med kamerabevakning måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
  • För att bevakningen ska vara tillåten krävs att det finns ett berättigat och specifikt syfte med den.
  • Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att nå det specifika syftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.