Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Granskning av Apotea har dröjt 16 månader
Apotea anklagades för att styra sin personal med hjälp av kameror. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning – som 16 månader senare fortfarande inte är klar. Nu kräver myndigheten mer pengar från regeringen.
Förra vintern anklagades Apotea för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetade. Det är inte tillåtet och därför inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en granskning av kamerabevakningen. Apotea fick två veckor på sig att lämna ett yttrande till IMY. I det redogjorde företaget för hur många kameror som används och på vilket sätt.
Nu, 16 månader senare, är IMY fortfarande inte klar med sin granskning. Varken företaget, de anställda eller facket vet med andra ord om kamerorna användes på ett otillåtet sätt.
Svårt att klara sitt uppdrag
Och det är inte bara Apotea som får vänta på beslut från IMY. I myndighetens årsredovisningar och budgetunderlag för de senaste och kommande åren framgår tydligt att IMY har stora problem att klara av sitt uppdrag.
IMY är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. I uppdraget ingår att granska att reglerna på dataskyddsområdet följs. Myndigheten ska också se till att bland annat företag följer reglerna i GDPR, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.
Men enligt den senaste årsredovisningen klarade IMY inte av sitt uppdrag fullt ut. Fem områden fick bedömningen ”inte tillfredsställande”. Det innebär att området har ett ”oacceptabelt resultat och behöver brådskande förbättringsåtgärder.” Det gäller bland annat tillsynsverksamheten och upplysningstjänsten.
Mycket jobb med GDPR
Enligt IMY finns flera orsaker till myndighetens problem. En är att uppdraget breddats kraftigt de senaste åren utan att finansieringen ökat i tillräcklig grad. Sedan 2018 är myndigheten underfinansierad med 20 miljoner kronor årligen, enligt budgetunderlaget.
Det drabbar tillsynen hårt: ” (…) den planerade och riskbaserade tillsynen har i det närmaste upphört och de lättnader som införts när det gäller tillstånd till kamerabevakning har inte kunnat mötas med en kraftfull kontrollfunktion i form av tillsyn”, skriver IMY i budgetunderlaget.
Vill ha 61 miljoner extra
Lena Lindgren Schelin är generaldirektör för IMY. Hon säger att grunden till svårigheterna finns i EU:s dataskyddsförordning GDPR, som infördes 2018.
– Då ändrades vårt uppdrag i grunden. Sedan dess har vår verksamhet enligt vår bedömning varit underfinansierad. Vi har blivit fler medarbetare, men för att klara av vårt grunduppdrag skulle vi behöva vara ännu fler.
För perioden 2023-2025 begär IMY en höjning av ramanslaget med 61 miljoner kronor (det totala anslaget var runt 120 miljoner kronor förra året).
Tror du att ni kommer att få det?
– Jag har ingen spåkula, men med tanke på omvärldsläget kan jag å ena sidan ha förståelse för att man i första hand prioriterar försvar, välfärd och brottsbekämpning. Å andra sidan är det inte särskilt mycket pengar vi äskar i förhållande till de stora samhällskostnaderna.
– Dataskyddsfrågor är dessutom en del av cybersäkerheten och där ser vi att vi kan bidra till Sveriges samlade cyberförsvarsförmåga utifrån vårt uppdrag. Jag hoppas att det blir någon form av höjning av vårt anslag. Om inte finns det risk för att våra handläggningstider fortsätter att öka.
Kollega har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för att få hans syn på myndighetens finansiering och uppdrag. Hans pressekreterare svarar att det är en fråga för höstens budget.
Privata företag behöver inte tillstånd
- Privata företag behöver inte tillstånd för kamerabevakning. Undantaget är om företaget utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis driver vårdcentral eller skola.
- Ett företag med kamerabevakning måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
- För att bevakningen ska vara tillåten krävs att det finns ett berättigat och specifikt syfte med den.
- Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att nå det specifika syftet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
