Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

Kameraövervakning, stress och kollektiv bestraffning. Anställda på Apotea vittnar om stora problem med arbetsmiljön. Nu ska Unionen granska arbetsmiljön på nätapoteket.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Medarbetare på Apotea vittnar bland annat om en mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter. Fredrik Sandberg / TT

Tidningen Dagens ETC har pratat med sju personer som är eller har varit anställda på Apoteas lager i Morgongåva. Personerna vittnar om stora brister i arbetsmiljön. Företaget ska bland annat använda övervakningskamerorna för att ha koll på de anställda.

– En dag hade produktionen tillfälligt pausats. En kollega satte sig på golvet och väntade. Då ringer en annan kollegas mobil. Det var Pär (Svärdson, Apoteas vd) som var upprörd över att kollegan som satt ner inte verkade jobba, säger lagerarbetaren Håkan till tidningen.

Enligt artikeln förekommer också kollektiv bestraffning. Om en anställd i ett arbetslag på fem personer plockar för långsamt eller ägnar sig åt fel arbetsuppgift straffas alla fem. Arbetslaget får då plocka ordrar ett helt arbetspass i stället för att växla mellan att packa och plocka. Att plocka är mer ansträngande.

Personerna vittnar också om mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Många av medarbetarna på lagret är medlemmar i Unionen eftersom förbundet organiserar apoteksanställda. Unionen har dock ingen fackklubb på Apotea.

Efter uppgifterna i media har Jörgen Gustavsson, regional ombudsman för Unionen i Uppland, kontaktat medlemmarna via mejl för att få veta mer om arbetsmiljön.

– Jag har inte hunnit gå igenom svaren, men kan konstatera att min mejlkorg är full av svar. Så småningom kommer jag också begära en förhandling utifrån de svar jag får från medlemmarna. Då kommer jag få klart för mig om det exempelvis har begåtts några lagbrott, säger Jörgen Gustavsson till Kollega.

Hur uppfattar du arbetsmiljön på Apotea?
– Jag måste prata med medlemmarna innan jag kan uttala mig om det. Men jag vet att det tidigare har ryktats om att kamerorna används för att övervaka de anställda. När det fanns en klubb hade vi också en förhandling om syftet med kamerorna och enligt företaget ska de enbart användas till att övervaka paket och eventuella felleveranser. Men vi ska se till att de saker som påstås inte förekommer.

Senare i dag, tisdag, ska Jörgen Gustavsson ha ett möte med Pär Svärdson, vd för Apotea, för att diskutera arbetsmiljön.

Till Kollega säger Pär Svärdson att artikeln i Dagens ETC inte ger en objektiv bild av företaget.

– Jag erbjöd reportern att komma hit och prata med personalen, men det var han inte intresserad av.

Han säger dock att företaget ska se över arbetsmiljön och föra en diskussion med Unionen för att säkerställa att den är bra. Kollektiv bestraffning förekommer inte, enligt Pär Svärdson.

– Vilka arbetsuppgifter man får utföra hänger inte samman med hur snabbt man jobbar. Men om vi har en maskin som kräver fem medarbetare kan man inte arbeta vid den maskinen om man inte är fem personer, då får man göra något annat. Jag förstår inte hur det kan ses som bestraffning att utföra arbetsuppgifter som man är anställd för att utföra. Men om folk uppfattar det som kollektiv bestraffning ska vi självklart diskutera det. Har vi brustit i kommunikationen?

Företaget använder sig inte heller av kamerorna för att övervaka sin personal, enligt Pär Svärdson. Syftet med kamerorna är att se till att medicin inte försvinner.

– Vi ägnar oss inte åt kameraövervakning. Det är olagligt. Vi har en verksamhet med 1 000 anställda som är igång sju dagar i veckan. Måndag-fredag kör vi dygnet runt. Det skulle vara en rejäl uppgift för mig att hålla koll på 1 000 personer dygnet runt.

Han håller dock med om att det ibland blir stressigt på lagret.

– Vi har väldigt lojal personal som vet att det sitter människor och väntar på livsviktig medicin. Men den frågan ska vi också diskutera med Unionen. Vi måste säkerställa att vi har rutiner som gör att stressiga situationer inte uppstår. Ibland är det dock svårt att planera. Sedan coronautbrottet har vi vuxit nästan okontrollerat. Men vi ska absolut titta på hur vi kan göra vårt system mer robust för snabba volymökningar.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.