Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Apoteas anställda vågade inte lyfta problem till Unionen när facket lyfte fram företagets vd Pär Svärdson i en kampanj. Det menar en tidigare chef på Apotea. Unionen tror att osäkra anställningar är den främsta orsaken när anställda räds att kontakta facket.
Personalen på Apotea har i media berättat om stora brister i arbetsmiljön på företagets lager. Utöver ett högt arbetstempo, där anställda tvingats springa för att hinna med sina arbetsuppgifter, ska det även ha förekommit kameraövervakning och kollektiv bestraffning.
Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff
Missförhållandena bekräftas nu i Dagens ETC av Tove Ahlström, tidigare hållbarhetschef på nätapoteket som även satt med i ledningsgruppen under en tid. Enligt henne ska ledningen ha varit medveten om de dåliga arbetsförhållandena på lagret redan då hon var anställd på Apotea, från 2015 till 2018 då hon sa upp sig.
– Embryot till det som sker nu har funnits hela tiden. Även när jag jobbade där övervakades personalen. De visste vilka som jobbade snabbt och vilka som var långsamma. Många är provanställda och packade de inte tillräckligt fort fick de avsluta sin anställning på en gång, säger Tove Ahlström till Dagens ETC.
Kollektivavtal med Unionen
Unionen har medlemmar på Apoteas lager och tecknade kollektivavtal med företaget under 2018. Under 2017 och 2018 lyfte Unionen, som även organiserar chefer, fram Apoteas vd Pär Svärdson i en kampanj och webbserie med fokus på kända chefer och företagsledare.
Enligt Tove Ahlström ledde samarbetet mellan Pär Svärdson och Unionen till att anställda drog sig för att kontakta fackförbundet.
– Det var ett hårt slag för oss Unionenmedlemmar på Apotea. Ingen vågade höra av sig till facket med sina problem.
"Osäkra anställningar gör att folk inte vågar"
Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård vill inte kommentera Apotea specifikt eftersom han inte är insatt i ärendet. Däremot tror han generellt att det finns medlemmar som inte vågar klaga, vare sig till facket eller chefen, för att de har osäkra anställningar.
Läs mer: Visstidsanställning? Tänk på det här!
– Sitter man på ett företag med en provanställning eller visstidsanställning som kanske ska övergå i en tillsvidareanställning så vågar man kanske inte alltid ta upp problem, säger Leif Nicklagård.
Han känner inte till något fall där medlemmar tvekat att kontakta Unionen för att en bristfällig chef lyfts fram som ett gott exempel av förbundet.
Att medlemmar inte vågar kontakta facket – kan det bero på att Unionen är ett vertikalt förbund, att ni även organiserar chefer?
– Jag tror absolut inte att det har med det att göra utan med osäkra anställningar. Vi är de första att försöka parera situationer där man känner rädsla att framföra brister på arbetsplatsen, men jag förstår verkligen de som har den här känslan. Men det beror alltså inte på att chefen är medlem i samma fackförbund.
Har ni ett ansvar att göra bättre kontroller när ni lyfter fram chefer? Går sådant här att förebygga?
– Jag jobbar inte med de här kampanjerna så jag vet inte hur det går till rent praktiskt. Men ska vi ge pris till ett företag, till exempel Guldnappen (Unionens pris till föräldravänliga arbetsplatser reds. anm.) så är det klart att vi kontrollerar hur det är på företaget och hur relationen med medarbetare och klubben fungerar.
Svårare när det saknas klubb
Utöver osäkra anställningar tror Leif Nicklagård att rädslan för att höra av sig till facket förvärras om det inte finns någon fackklubb eller lokal facklig organisering på arbetsplatsen. Har man en klubb eller ett ombud kan de i stället föra fram klagomål och synpunkter som finns i arbetsgruppen.
Läs mer: Så startar ni fackklubb
– Man kanske är rädd att bli straffad. Även om det så klart inte gäller på alla företag så tror jag att det förekommer och då är lokal facklig närvaro ett fantastiskt hjälpmedel, säger han och berättar om ett företag där medlemmarna ville starta fackklubb men var rädda att arbetsgivaren skulle få reda på det om facket kom till arbetsplatsen. I stället stämde Unionens ombudsman träff med medlemmarna utanför arbetsplatsen.
Under hösten 2016 porträtterade Kollegas systertidning Chef & Karriär Apoteas vd Pär Svärdson. Tidningen ges ut till Unionens chefsmedlemmar och görs av Kollegaredaktionen.
Foto på Leif Nicklagård: Camilla Svensk
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
