kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmiljö

Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket

Apoteas anställda vågade inte lyfta problem till Unionen när facket lyfte fram företagets vd Pär Svärdson i en kampanj. Det menar en tidigare chef på Apotea. Unionen tror att osäkra anställningar är den främsta orsaken när anställda räds att kontakta facket.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Unionenmedlemmarna på Apotea var rädda för att kontakta facket eftersom Unionen hade en kampanj med Pär Svärdson, enligt en tidigare toppchef på Apotea. Fredrik Sandberg / TT

Personalen på Apotea har i media berättat om stora brister i arbetsmiljön på företagets lager. Utöver ett högt arbetstempo, där anställda tvingats springa för att hinna med sina arbetsuppgifter, ska det även ha förekommit kameraövervakning och kollektiv bestraffning.

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

Missförhållandena bekräftas nu i Dagens ETC av Tove Ahlström, tidigare hållbarhetschef på nätapoteket som även satt med i ledningsgruppen under en tid. Enligt henne ska ledningen ha varit medveten om de dåliga arbetsförhållandena på lagret redan då hon var anställd på Apotea, från 2015 till 2018 då hon sa upp sig.

– Embryot till det som sker nu har funnits hela tiden. Även när jag jobbade där övervakades personalen. De visste vilka som jobbade snabbt och vilka som var långsamma. Många är provanställda och packade de inte tillräckligt fort fick de avsluta sin anställning på en gång, säger Tove Ahlström till Dagens ETC.

Kollektivavtal med Unionen

Unionen har medlemmar på Apoteas lager och tecknade kollektivavtal med företaget under 2018. Under 2017 och 2018 lyfte Unionen, som även organiserar chefer, fram Apoteas vd Pär Svärdson i en kampanj och webbserie med fokus på kända chefer och företagsledare.

Enligt Tove Ahlström ledde samarbetet mellan Pär Svärdson och Unionen till att anställda drog sig för att kontakta fackförbundet.

– Det var ett hårt slag för oss Unionenmedlemmar på Apotea. Ingen vågade höra av sig till facket med sina problem.

"Osäkra anställningar gör att folk inte vågar"

Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård vill inte kommentera Apotea specifikt eftersom han inte är insatt i ärendet. Däremot tror han generellt att det finns medlemmar som inte vågar klaga, vare sig till facket eller chefen, för att de har osäkra anställningar.

Läs mer: Visstidsanställning? Tänk på det här!

– Sitter man på ett företag med en provanställning eller visstidsanställning som kanske ska övergå i en tillsvidareanställning så vågar man kanske inte alltid ta upp problem, säger Leif Nicklagård.

Han känner inte till något fall där medlemmar tvekat att kontakta Unionen för att en bristfällig chef lyfts fram som ett gott exempel av förbundet.

Att medlemmar inte vågar kontakta facket – kan det bero på att Unionen är ett vertikalt förbund, att ni även organiserar chefer?
– Jag tror absolut inte att det har med det att göra utan med osäkra anställningar. Vi är de första att försöka parera situationer där man känner rädsla att framföra brister på arbetsplatsen, men jag förstår verkligen de som har den här känslan. Men det beror alltså inte på att chefen är medlem i samma fackförbund.

Har ni ett ansvar att göra bättre kontroller när ni lyfter fram chefer? Går sådant här att förebygga?
– Jag jobbar inte med de här kampanjerna så jag vet inte hur det går till rent praktiskt. Men ska vi ge pris till ett företag, till exempel Guldnappen (Unionens pris till föräldravänliga arbetsplatser reds. anm.) så är det klart att vi kontrollerar hur det är på företaget och hur relationen med medarbetare och klubben fungerar.

Svårare när det saknas klubb

Utöver osäkra anställningar tror Leif Nicklagård att rädslan för att höra av sig till facket förvärras om det inte finns någon fackklubb eller lokal facklig organisering på arbetsplatsen. Har man en klubb eller ett ombud kan de i stället föra fram klagomål och synpunkter som finns i arbetsgruppen.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

– Man kanske är rädd att bli straffad. Även om det så klart inte gäller på alla företag så tror jag att det förekommer och då är lokal facklig närvaro ett fantastiskt hjälpmedel, säger han och berättar om ett företag där medlemmarna ville starta fackklubb men var rädda att arbetsgivaren skulle få reda på det om facket kom till arbetsplatsen. I stället stämde Unionens ombudsman träff med medlemmarna utanför arbetsplatsen.

Under hösten 2016 porträtterade Kollegas systertidning Chef & Karriär Apoteas vd Pär Svärdson. Tidningen ges ut till Unionens chefsmedlemmar och görs av Kollegaredaktionen.

Foto på Leif Nicklagård: Camilla Svensk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.

Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

– Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

– Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

– Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

– När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

– Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

– Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

– Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher. 

Läs även