Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

Kameraövervakning, stress och kollektiv bestraffning. Anställda på Apotea vittnar om stora problem med arbetsmiljön. Nu ska Unionen granska arbetsmiljön på nätapoteket.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Medarbetare på Apotea vittnar bland annat om en mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter. Fredrik Sandberg / TT

Tidningen Dagens ETC har pratat med sju personer som är eller har varit anställda på Apoteas lager i Morgongåva. Personerna vittnar om stora brister i arbetsmiljön. Företaget ska bland annat använda övervakningskamerorna för att ha koll på de anställda.

– En dag hade produktionen tillfälligt pausats. En kollega satte sig på golvet och väntade. Då ringer en annan kollegas mobil. Det var Pär (Svärdson, Apoteas vd) som var upprörd över att kollegan som satt ner inte verkade jobba, säger lagerarbetaren Håkan till tidningen.

Enligt artikeln förekommer också kollektiv bestraffning. Om en anställd i ett arbetslag på fem personer plockar för långsamt eller ägnar sig åt fel arbetsuppgift straffas alla fem. Arbetslaget får då plocka ordrar ett helt arbetspass i stället för att växla mellan att packa och plocka. Att plocka är mer ansträngande.

Personerna vittnar också om mycket hög arbetstakt. Ibland tvingas personalen springa för att hinna med sina arbetsuppgifter.

Många av medarbetarna på lagret är medlemmar i Unionen eftersom förbundet organiserar apoteksanställda. Unionen har dock ingen fackklubb på Apotea.

Efter uppgifterna i media har Jörgen Gustavsson, regional ombudsman för Unionen i Uppland, kontaktat medlemmarna via mejl för att få veta mer om arbetsmiljön.

– Jag har inte hunnit gå igenom svaren, men kan konstatera att min mejlkorg är full av svar. Så småningom kommer jag också begära en förhandling utifrån de svar jag får från medlemmarna. Då kommer jag få klart för mig om det exempelvis har begåtts några lagbrott, säger Jörgen Gustavsson till Kollega.

Hur uppfattar du arbetsmiljön på Apotea?
– Jag måste prata med medlemmarna innan jag kan uttala mig om det. Men jag vet att det tidigare har ryktats om att kamerorna används för att övervaka de anställda. När det fanns en klubb hade vi också en förhandling om syftet med kamerorna och enligt företaget ska de enbart användas till att övervaka paket och eventuella felleveranser. Men vi ska se till att de saker som påstås inte förekommer.

Senare i dag, tisdag, ska Jörgen Gustavsson ha ett möte med Pär Svärdson, vd för Apotea, för att diskutera arbetsmiljön.

Till Kollega säger Pär Svärdson att artikeln i Dagens ETC inte ger en objektiv bild av företaget.

– Jag erbjöd reportern att komma hit och prata med personalen, men det var han inte intresserad av.

Han säger dock att företaget ska se över arbetsmiljön och föra en diskussion med Unionen för att säkerställa att den är bra. Kollektiv bestraffning förekommer inte, enligt Pär Svärdson.

– Vilka arbetsuppgifter man får utföra hänger inte samman med hur snabbt man jobbar. Men om vi har en maskin som kräver fem medarbetare kan man inte arbeta vid den maskinen om man inte är fem personer, då får man göra något annat. Jag förstår inte hur det kan ses som bestraffning att utföra arbetsuppgifter som man är anställd för att utföra. Men om folk uppfattar det som kollektiv bestraffning ska vi självklart diskutera det. Har vi brustit i kommunikationen?

Företaget använder sig inte heller av kamerorna för att övervaka sin personal, enligt Pär Svärdson. Syftet med kamerorna är att se till att medicin inte försvinner.

– Vi ägnar oss inte åt kameraövervakning. Det är olagligt. Vi har en verksamhet med 1 000 anställda som är igång sju dagar i veckan. Måndag-fredag kör vi dygnet runt. Det skulle vara en rejäl uppgift för mig att hålla koll på 1 000 personer dygnet runt.

Han håller dock med om att det ibland blir stressigt på lagret.

– Vi har väldigt lojal personal som vet att det sitter människor och väntar på livsviktig medicin. Men den frågan ska vi också diskutera med Unionen. Vi måste säkerställa att vi har rutiner som gör att stressiga situationer inte uppstår. Ibland är det dock svårt att planera. Sedan coronautbrottet har vi vuxit nästan okontrollerat. Men vi ska absolut titta på hur vi kan göra vårt system mer robust för snabba volymökningar.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.

Arbetsmiljö

Tillbaka till kontoret – eller?

Ödsliga kontorslandskap och dammiga skrivbord. Ser vi slutet på kontorets storhetstid – eller början på arbetsplatser där människor vill vara, inte måste? Oavsett står chefer inför en stor utmaning.
Publicerad 5 maj 2025, kl 06:03
Tillbaka till kontoret. Ett tomt skrivbord på ett ödsligt kontor, fullt med papper.
Är kontorens tid förbi? Framtidens arbetsplats måste skapa ett mervärde. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, enligt experterna. Foto: Colourbox.

En gång i tiden sjöd alla kontor av liv. Snacket och skratten studsade mellan väggarna, kaffemaskinerna gick varma och konferensrummen var lika svårbokade som Taylor Swift-biljetter.

Så är det inte längre. Kontoret, en gång arbetslivets själva nav, måste nu hitta sin nya roll – och bli en plats dit folk vill komma, inte måste.

I USA har kontoren tömts främst på grund av långa pendlingar. I Sverige är utmaningen en annan.

– Här måste kontoren i stället bli mer relevanta, flexibla och anpassade efter varje organisations behov, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.

Kontor anpassade till dagens krav

För svenska organisationer handlar det inte om att kontoren försvinner utan om hur de kan anpassas till dagens krav. Det här skapar både möjligheter och utmaningar för chefer. Stefan Tengblad, professor i human resource management, lyfter fram chefers roll i att göra kontoret till en plats där medarbetarna faktiskt vill vara.

– Det handlar om att skapa ett mervärde. Om alla bara sitter framför sina datorer spelar det ingen roll om de är på kontoret. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, säger han.

Stefan Tengblad, professor i human resource management
Stefan Tengblad. Foto: Malin Tengblad

Chefer måste skapa en plats som ger något extra – där idéer föds, samarbeten tar fart och arbetsdagen känns mer än bara ett antal avklarade uppgifter.

– Engagemang är viktigare än närvaro. En chef måste fråga sig varför medarbetarna ska komma in. Är det för att skapa bättre resultat eller bara för att kontoret ska verka fullt? säger Stefan Tengblad.

Den här balansen kräver ett nytt slags ledarskap. Frihet måste kombineras med tydligt ansvar. Enligt Christina Bodin Danielsson behövs miljöer där både effektivitet och kreativitet kan blomstra.

– Många upplever att kontoret snarare försvårar arbete än stöder det. Därför är det viktigt att chefer verkligen förstår sina medarbetares behov.

”Flexibilitet” är nyckelordet när framtidens kontor ska formas. Christina Bodin Danielsson ser en rörelse mot mindre, mer funktionella lösningar:

– Det handlar om att skapa platser som stärker organisationens identitet och kultur. Men att bara kopiera trender utan att analysera sina egna behov är ett misstag som kostar i både pengar och engagemang.

Tomma kontor. En ödslig arbetsplats full av tomma skrivord och helt utan människor.
Dagens ledarskap handlar om att förstå vad som motiverar människor att vilja vara på kontoret, anser Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management. Foto: Colourbox.
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.
Christina Bodin Danielsson.

Ett sätt att göra kontoret till en attraktiv plats kan vara att fira framgångar, skapa arbetsluncher eller till och med designa kontoret så att det känns som en förlängning av hemmamiljön.

– Om kontoret känns estetiskt tilltalande och funktionellt stödjande vill fler vara där, påpekar Christina Bodin Danielsson.

För mellanchefer som inte har ett direkt inflytande över lokalbeslut är utmaningen särskilt stor. Här blir det viktigt att skapa en dialog uppåt och samtidigt påverka det man kan, menar Stefan Tengblad.

– Mellanchefer är de som ska få allt att fungera, men de har sällan något att säga till om när besluten fattas. Det gäller att synliggöra deras behov och de effekter som arbetsmiljön har på teamet.
 

Framtidens kontor handlar inte om närvaro

Framtidens kontor är en möjlighet att stärka kultur, kreativitet och sammanhållning – men det kräver att chefer vågar tänka om. Stefan Tengblad poängterar att det inte handlar om närvaro utan om engagemang.

– Ett kontor fullt av människor är inte detsamma som ett effektivt kontor. Ledarskap i dag innebär att förstå vad som motiverar människor att vilja vara där – och det är inte fler regler, utan bättre förutsättningar.

Christina Bodin Danielsson ser närvaro som en viktig del i att främja engagemang, men betonar att kontoret också måste vara en aktiv stödstruktur för arbetet.

– Om kontoret försvårar samarbetet eller innovationen är det ingen idé att hålla fast vid gamla lösningar. Det krävs en strategi som både stärker kulturen och gör det enkelt att prestera.

I en hybrid värld måste kontoret tjäna ett högre syfte. Det ska inte bara vara en plats att synas på, utan en plats där arbete och gemenskap kan blomstra. Och den stora frågan är: Kan vi skapa det? Svaret ligger i hur väl vi vågar tänka om och tänka nytt.

– Kontoret måste vara mer än en plats för närvaro. Det ska stödja organisationens specifika behov och bidra till både kultur och prestation. För att lyckas krävs en strategi som går bortom trender, säger Christina Bodin Danielsson. 

TEXT: HENRIK LENNGREN.

11,3%

Så hög andel av kontorsytan i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala var vakant under första kvartalet 2025.

Det motsvarar drygt en miljon kvadratmeter.

Källa: Citymark Analys