Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver Apotea på flera hundra tusen kronor

Arbetsvillkoren för de anställda på Apotea är satta under lupp. Nu har företaget stämts av Unionen som hävdar att företaget betalat ut fel ersättning till anställda.
Anita Täpp Publicerad
Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.
Unionen stämmer Apotea och kräver företaget på flera hundra tusen kronor. Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.

Unionen kräver Apotea på ett skadestånd på flera hundra tusen kronor för brott mot kollektivavtalet.

Tvisten handlar om den ersättning som tolv anställda har fått då de har varit tjänstlediga från sina fasta anställningar och i stället jobbat extra på helgerna.

Enligt Unionen, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, har ersättningen betalats i strid med kollektivavtalet.

Exempelvis har de anställda fått lön per timme trots att avtalet bara medger månadslön. Dessutom är både den timpenning och en OB-ersättning som har betalats ut felaktigt beräknad och för låg.

I skadeståndet som Unionen kräver ingår att de berörda medlemmarna får rätt ersättning för det jobb de har utfört liksom ett allmänt skadestånd på sammanlagt 35 000 kronor per person. Dessutom ett allmänt skadestånd på totalt 150 000 kronor till Unionen.

Missförhållanden vid huvudlagret

Samtidigt med detta är flera andra processer som handlar om de anställdas villkor på Apotea igång.

Redan i höstas skrev tidningen ETC om missförhållanden vid huvudlagret i Morgongåva, där personal uppgav sig bli övervakad och vittnade om stress och kollektiv bestraffning. 

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

En bild som många medlemmar bekräftade i den utredning som Unionen sedan inledde.

Till TT har Pär Svärdson, vd för Apotea, medgivit att det förekommit felaktigheter på företaget och sagt att man absolut har brustit i sin arbetsmiljö. Men han har också framhållit att man nu har ett program med 116 punkter för att åtgärda problem.

Apotea riskerar ytterligare böter

Nyligen blev det dock känt att Arbetsmiljöverket, som har funnit allvarliga brister i Apoteas arbetsmiljöarbete, nu har ålagt företaget att genom en rad åtgärder förbättra situationen senast den sista september. I annat fall tvingas bolaget betala vite på 50 000 kronor.

Apotea granskas också för påstådd kameraövervakning av de anställda. Integritetsskyddsmyndigheten har inlett en granskning av kamerabevakningen, då det inte är tillåtet att använda övervakningskameror för arbetsledning.  Och om bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom.

Läs mer: Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Samtidigt försöker nu Unionen tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget. I det avtalet ska bland annat både syftet med kamerorna liksom vilka som ska ha tillgång till inspelat material framgå.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.