Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver Apotea på flera hundra tusen kronor

Arbetsvillkoren för de anställda på Apotea är satta under lupp. Nu har företaget stämts av Unionen som hävdar att företaget betalat ut fel ersättning till anställda.
Anita Täpp Publicerad
Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.
Unionen stämmer Apotea och kräver företaget på flera hundra tusen kronor. Båda bilderna tagna av Fredrik Sandberg/TT.

Unionen kräver Apotea på ett skadestånd på flera hundra tusen kronor för brott mot kollektivavtalet.

Tvisten handlar om den ersättning som tolv anställda har fått då de har varit tjänstlediga från sina fasta anställningar och i stället jobbat extra på helgerna.

Enligt Unionen, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, har ersättningen betalats i strid med kollektivavtalet.

Exempelvis har de anställda fått lön per timme trots att avtalet bara medger månadslön. Dessutom är både den timpenning och en OB-ersättning som har betalats ut felaktigt beräknad och för låg.

I skadeståndet som Unionen kräver ingår att de berörda medlemmarna får rätt ersättning för det jobb de har utfört liksom ett allmänt skadestånd på sammanlagt 35 000 kronor per person. Dessutom ett allmänt skadestånd på totalt 150 000 kronor till Unionen.

Missförhållanden vid huvudlagret

Samtidigt med detta är flera andra processer som handlar om de anställdas villkor på Apotea igång.

Redan i höstas skrev tidningen ETC om missförhållanden vid huvudlagret i Morgongåva, där personal uppgav sig bli övervakad och vittnade om stress och kollektiv bestraffning. 

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

En bild som många medlemmar bekräftade i den utredning som Unionen sedan inledde.

Till TT har Pär Svärdson, vd för Apotea, medgivit att det förekommit felaktigheter på företaget och sagt att man absolut har brustit i sin arbetsmiljö. Men han har också framhållit att man nu har ett program med 116 punkter för att åtgärda problem.

Apotea riskerar ytterligare böter

Nyligen blev det dock känt att Arbetsmiljöverket, som har funnit allvarliga brister i Apoteas arbetsmiljöarbete, nu har ålagt företaget att genom en rad åtgärder förbättra situationen senast den sista september. I annat fall tvingas bolaget betala vite på 50 000 kronor.

Apotea granskas också för påstådd kameraövervakning av de anställda. Integritetsskyddsmyndigheten har inlett en granskning av kamerabevakningen, då det inte är tillåtet att använda övervakningskameror för arbetsledning.  Och om bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom.

Läs mer: Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Samtidigt försöker nu Unionen tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget. I det avtalet ska bland annat både syftet med kamerorna liksom vilka som ska ha tillgång till inspelat material framgå.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nya las: Unionen förlorar i AD

Vad krävs för att en arbetsgivare ska ha rätt säga upp en medarbetare som underpresterat? Det har Arbetsdomstolen nu klargjort i en ny dom. Det är första gången en domstol prövar de nya las-reglerna om uppsägning på grund av personliga skäl.
Ola Rennstam Publicerad 9 oktober 2024, kl 11:29
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har nu avgjort vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation. Foto: Ola Rennstam.

Fallet gäller en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige. Våren 2023 blev han uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl eftersom arbetsgivaren menade att han underpresterat.  Enligt mannens anställningsavtal skulle han göra 250 uppringningsförsök per dag men det gjorde inte säljaren och efter ett antal varningar sades han upp. Unionen ansåg att kraven var orimliga och att medlemmen inte erbjudits tillräckligt stöd och valde att stämma företaget för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort tvisten. I sin dom, som meddelades under onsdagen, går domstolen helt på arbetsgivarens linje och slår fast att det fanns sakliga skäl för uppsägning. Vidare konstaterar domstolen att Unionen inte har fört fram några ”beaktansvärda skäl" till varför säljaren vägrat att följa ledningens uppmaningar om att ringa säljsamtalen som angavs i hans anställningsavtal.

AD:s första dom om nya las-reglerna

Domen i AD är den första som prövar de nya uppsägningsreglerna i det så kallade huvudavtalet, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022. Huvudavtalet är det avtal mellan arbetsmarknadens parter som bland annat reglerar vad som ska gälla vid uppsägningar. Avgörandet i AD förväntas få stor betydelse för hur liknande fall ska tolkas framöver.

De nya reglerna i las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl.  Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt understigit det man kunde förvänta sig. I de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som misskötsamhet. 

Mia Fransson, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega som företrätt företaget, är nöjd med att domen tar avstamp i de nya reglerna.

Mia Fransson

– Det är glädjande att Arbetsdomstolen är tydlig med att det är huvudavtalet som tillämpas och att man går på de nya skrivningar som finns där, säger hon.

Mia Fransson menar att ambitionen med de nya reglerna var att det skulle ske en förändring och att kraven nu har sänkts. 

– Det är helt andra värderingar som görs, det finns exempelvis inga krav på att det måste finnas en allmän ovilja från den enskilde att följa de instruktioner man får. 

Kommer domen att få betydelse för kommande tvister – även utanför domstol?
– När det sker en så stor förändring brukar det genomsyra tillämpningen i övrigt på arbetsmarknaden. Jag tror att det här sätter ljuset på att det skett en förändring och att man blir mer varse att det är ett helt nytt sätt att bedöma sakliga skäl.

Kommer  AD:s dom att förändra något jämfört med tidigare praxis?
– Det är sannolikt, det var också ambitionen med huvudavtalet.
 

Unionen: Vi är besvikna

Unionens linje har varit att arbetsgivaren instruktioner har varit otydliga och inte möjliga att uppfylla. Chefsjurist Malin Wulkan är besviken över AD:s avgörande och att medlemmen inte fick rätt i sak. 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Vi hade bra argument och god bevisning. Men AD har gjort en annan värdering och det får man acceptera. AD:s avgörande är tydligt och det välkomnar vi, säger hon.

Malin Wulkan tycker trots nederlaget att det är positivt att den nya domen är tydlig kring arbetsgivarens ansvar.
– Det är viktigt att det framkommer att arbetsgivare är skyldiga att stötta den medarbetare som har problem att klara arbetsuppgifterna, ska tilldela en varning och ge individen tid att rätta sig.

Vilken betydelse kommer den här domen att få framöver?

– Den blir ett prejudikat. Nästa gång det uppstår en förhandling som rör ordervägran kommer man titta om det finns vägledande domar och då finns det här avgörandet. Men vid tvister som rör personliga skäl är det i hög utsträckning omständigheterna i det enskilda fallet som avgör.

Enligt Arbetsdomstolens dom ska Unionen nu betala bolagets rättegångskostnader på närmare 390 000 kronor.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, las, skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade.  Den innehåller regler om olika anställningsformer och om uppsägning.
Vissa delar av las är tvingande och de går inte att ändra genom avtal. Andra delar kan kompletteras och ersättas med kollektivavtal, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler. 
Källa: Unionen