Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick positivt covidsvar – blev avskedad från Apotea

Lagerarbetaren på Apotea fick positivt svar på ett covidtest, informerade sin chef och gick hem. Två dagar senare fick han sparken.
Oscar Broström Publicerad
Exteriör bild på Apoteas lager.
Lagerarbetaren på Apotea fick ett positivt covidsvar när han var på jobbet. Två dagar senare avslutades hans anställning. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

När lagerarbetaren, som också är medlem i Unionen, gick till jobbet på Apotealagret i Morgongåva den 24 april förra året ska han ha känt sig i stort sett symtomfri, förutom att han var lite hes.

Bara tjugo minuter efter att hans arbetspass påbörjades fick han ett meddelande från 1177 och förstod att han testat positivt för covid-19. Han tog då omedelbart på sig ett munskydd, informerade sin närmsta chef och gick hem, enligt stämningsansökan från Unionen. Två dagar senare fick han meddelande från arbetsgivaren om att anställningen hade avslutats.

Var ofta hes

Mannen var tjänstledig för studier från sin tjänst på Apotea, men arbetade ändå deltid på lagret, framför allt under helger. Några dagar innan hans sista arbetspass hade han vaknat upp med huvudvärk och känt sig hes.

Det här var, enligt stämningsansökan, inte ovanliga symtom för mannen som på fritiden ägnar sig åt musik och ofta sjunger. För säkerhets skull kontaktade han ändå sin vårdcentral och fick tid för test av covid-19 den 23 april. När han så två dagar senare gick till vårdcentralen, hade huvudvärken lättat och han kände sig frisk, men tog ändå testet.

Svaret fick han dock vänta på, till morgonen den 24 april när han alltså befann sig på arbetsplatsen.

Unionen stämmer nu Apotea för ogiltig uppsägning och kräver ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterersättning – 13 222 kronor för perioden 1 maj 2021 till den 31 augusti 2021, sedan 27 822 kronor för perioden 1 september 2021 fram till huvudförhandlingen i målet – samt allmänt skadestånd på 150 000 kronor.

Apoteas vd: Förvånad att Unionen driver ärendet

Apoteas vd, Pär Svärdson, uttrycker förvåning över att Unionen väljer att driva det här ärendet. Enligt honom utsatte lagerarbetaren sina kollegor för stor risk när han gick till jobbet, trots att han hade misstankar om att han var smittad av covid-19.

– Han kom till jobbet med vetskapen om att han troligen var smittad av covid. Jag är förvånad över att Unionen försvarar att någon utsatt deras medlemmar för en potentiell livsfara.

Svärdson jämför faran lagerarbetaren utsatte sina kollegor för, med om han hade ”kommit till jobbet med en kniv”. Nu säger han att det är upp till Arbetsdomstolen att avgöra om mannens agerande var laga skäl till uppsägning.

– Tillsammans med arbetsgivarorganisationerna anser vi att det här är skäl till uppsägning för att det är att med uppsåt utsätta sina kolleger för en potentiell livsfara.

Kollega har varit i kontakt med Unionens jurister som hänvisar till stämningsansökan och avböjer att ge övriga kommentarer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.