Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotea: Arbetsmiljön fortsatt tuff

Apoteas arbetsmiljöproblem är långt ifrån lösta. Anställda vittnar om att ingen förbättring märkts av och att medlemmar känner sig svikna av Unionen.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Apoteakartong med varor på rullande band.
Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt en anställd som Kollega pratat med. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Kollektiv bestraffning, kameraövervakning, och blockerade utgångar. Anklagelserna som riktades mot arbetsmiljön på Apoteas lager i Morgongåva, först i tidningen Dagens ETC, var många – och orättvisa enligt arbetsgivaren Pär Svärdson.

Unionen undersökte anklagelserna och många anställda bekräftade den bild som medierna återgav. En anställd på Apotea, som vill vara anonym, säger nu till Kollega att medarbetarna inte märkt av någon förbättring sedan missförhållandena på lagret uppmärksammades, vare sig när det gäller ledarskapet eller arbetsmiljön i stort.

– Vi får inte sitta ner när vi jobbar, trots att vi arbetar 12-timmarspass. Pär (Svärdson reds. anm.) vill ha koll på allt och ser om vi sätter oss ner och vilar, säger Unionenmedlemmen som Kollega varit i kontakt med och hänvisar till de uppgifter om kameraövervakning som tidigare framkommit.

Apoteas vd Pär Svärdson svarar att den kritiken inte har nått honom.

Pär Svärdson.

– Det är ju svårt att sitta ner medan man plockar varor, men vi har raster med jämna mellanrum då anställda kan vila, säger Pär Svärdsson som känner sig bedrövad över att anställda upplever att det inte skett förbättringar på Apotea.

– Vi har ett oerhört ambitiöst program med 116 punkter som vi som bäst håller på att implementera och min uppfattning är att vi har löpande avstämning hur långt vi kommit. Men vi får väl öka takten ytterligare. Jag hoppas att vi inom några månader ska ha betat av alla punkter.

Kollektivavtal med Unionen

Trots att Apotea har kollektivavtal med Unionen har de anställda, enligt medlemmen Kollega talat med, varken haft lönesamtal eller utvecklingssamtal på tre år och de anställda vet inte hur deras löner sätts. Arbetsgivaren har heller inte bedrivit något systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsförhållandena har mycket att önska. De anställda efterfrågar därför mer stöd från Unionen.

– Det är klart att det kanske är saker som sker som vi inte vet om men det känns som att Unionen skiter i oss, vi kan inte se några förbättringar. Vi skulle vilja se en blockad eller liknande men även om Unionen har information om vår situation så upplever vi att de tassar på tå för arbetsgivaren. Hur länge då? Och på vems bekostnad? säger medlemmen.

Markus Wiberg, regionchef för Unionen Uppland säger att det ibland kan vara svårt att synliggöra vad Unionen faktiskt gör.

– Vi vet att det finns kritiska medlemmar som tycker att vi gör för lite, ofta syns det inte vad vi gör eftersom lösningarna när vi gör upp är konfidentiella, säger han.

Bland annat ska en tvist, som rör arbetstid och brott mot kollektivavtal, vara löst. Andra ärenden har gått till central förhandling, enligt Markus Wiberg.

– Vi vet hur dåligt det har fungerat på Apotea och att det finns saker kvar att lösa, och vi fortsätter jobba för att allt ska bli bättre både vad gäller arbetsmiljö, inflytande och medbestämmande, säger han.

Fackklubb på gång på Apotea

En av de saker Unionen jobbat på sedan i höstas är att få till en fackklubb på Apotea. Nästa vecka ska man ha ett möte för att bilda klubb, meddelar Markus Wiberg, som tror att arbetsgivaren kommer att skärpa sig.  

– Vad jag vet har vi fått rätt i våra tvister hittills och det borde påverka arbetsgivaren att sköta sig bättre för att slippa nya tvister.

Medlemmen som Kollega pratat med har dock små förhoppningar på vad en fackklubb kan åstadkomma.

– Jag tror inte på någon förändring om inte Unionen sätter ner foten, säger hen och påpekar att eftersom många lageranställda är nyanlända har de svårt att förstå informationen som går ut från facket. En stor del av medarbetarna är dessutom unga och ”vet inte ens att de ska ha lönesamtal”.

Drabbar hela apoteksbranschen

Medlemmen menar även att villkoren på Apotea drabbar andra apoteksanställda medlemmar inom Unionen.

– Det blir ju en väldigt ohållbar situation för andra apoteksföretag att rätta prissättningen efter Apotea som kan hålla priserna nere på bekostnad av personalen.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.