Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotea: Arbetsmiljön fortsatt tuff

Apoteas arbetsmiljöproblem är långt ifrån lösta. Anställda vittnar om att ingen förbättring märkts av och att medlemmar känner sig svikna av Unionen.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Apoteakartong med varor på rullande band.
Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt en anställd som Kollega pratat med. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Kollektiv bestraffning, kameraövervakning, och blockerade utgångar. Anklagelserna som riktades mot arbetsmiljön på Apoteas lager i Morgongåva, först i tidningen Dagens ETC, var många – och orättvisa enligt arbetsgivaren Pär Svärdson.

Unionen undersökte anklagelserna och många anställda bekräftade den bild som medierna återgav. En anställd på Apotea, som vill vara anonym, säger nu till Kollega att medarbetarna inte märkt av någon förbättring sedan missförhållandena på lagret uppmärksammades, vare sig när det gäller ledarskapet eller arbetsmiljön i stort.

– Vi får inte sitta ner när vi jobbar, trots att vi arbetar 12-timmarspass. Pär (Svärdson reds. anm.) vill ha koll på allt och ser om vi sätter oss ner och vilar, säger Unionenmedlemmen som Kollega varit i kontakt med och hänvisar till de uppgifter om kameraövervakning som tidigare framkommit.

Apoteas vd Pär Svärdson svarar att den kritiken inte har nått honom.

Pär Svärdson.

– Det är ju svårt att sitta ner medan man plockar varor, men vi har raster med jämna mellanrum då anställda kan vila, säger Pär Svärdsson som känner sig bedrövad över att anställda upplever att det inte skett förbättringar på Apotea.

– Vi har ett oerhört ambitiöst program med 116 punkter som vi som bäst håller på att implementera och min uppfattning är att vi har löpande avstämning hur långt vi kommit. Men vi får väl öka takten ytterligare. Jag hoppas att vi inom några månader ska ha betat av alla punkter.

Kollektivavtal med Unionen

Trots att Apotea har kollektivavtal med Unionen har de anställda, enligt medlemmen Kollega talat med, varken haft lönesamtal eller utvecklingssamtal på tre år och de anställda vet inte hur deras löner sätts. Arbetsgivaren har heller inte bedrivit något systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsförhållandena har mycket att önska. De anställda efterfrågar därför mer stöd från Unionen.

– Det är klart att det kanske är saker som sker som vi inte vet om men det känns som att Unionen skiter i oss, vi kan inte se några förbättringar. Vi skulle vilja se en blockad eller liknande men även om Unionen har information om vår situation så upplever vi att de tassar på tå för arbetsgivaren. Hur länge då? Och på vems bekostnad? säger medlemmen.

Markus Wiberg, regionchef för Unionen Uppland säger att det ibland kan vara svårt att synliggöra vad Unionen faktiskt gör.

– Vi vet att det finns kritiska medlemmar som tycker att vi gör för lite, ofta syns det inte vad vi gör eftersom lösningarna när vi gör upp är konfidentiella, säger han.

Bland annat ska en tvist, som rör arbetstid och brott mot kollektivavtal, vara löst. Andra ärenden har gått till central förhandling, enligt Markus Wiberg.

– Vi vet hur dåligt det har fungerat på Apotea och att det finns saker kvar att lösa, och vi fortsätter jobba för att allt ska bli bättre både vad gäller arbetsmiljö, inflytande och medbestämmande, säger han.

Fackklubb på gång på Apotea

En av de saker Unionen jobbat på sedan i höstas är att få till en fackklubb på Apotea. Nästa vecka ska man ha ett möte för att bilda klubb, meddelar Markus Wiberg, som tror att arbetsgivaren kommer att skärpa sig.  

– Vad jag vet har vi fått rätt i våra tvister hittills och det borde påverka arbetsgivaren att sköta sig bättre för att slippa nya tvister.

Medlemmen som Kollega pratat med har dock små förhoppningar på vad en fackklubb kan åstadkomma.

– Jag tror inte på någon förändring om inte Unionen sätter ner foten, säger hen och påpekar att eftersom många lageranställda är nyanlända har de svårt att förstå informationen som går ut från facket. En stor del av medarbetarna är dessutom unga och ”vet inte ens att de ska ha lönesamtal”.

Drabbar hela apoteksbranschen

Medlemmen menar även att villkoren på Apotea drabbar andra apoteksanställda medlemmar inom Unionen.

– Det blir ju en väldigt ohållbar situation för andra apoteksföretag att rätta prissättningen efter Apotea som kan hålla priserna nere på bekostnad av personalen.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.