Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Granskning av Apotea har dröjt 16 månader
Apotea anklagades för att styra sin personal med hjälp av kameror. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning – som 16 månader senare fortfarande inte är klar. Nu kräver myndigheten mer pengar från regeringen.
Förra vintern anklagades Apotea för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetade. Det är inte tillåtet och därför inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en granskning av kamerabevakningen. Apotea fick två veckor på sig att lämna ett yttrande till IMY. I det redogjorde företaget för hur många kameror som används och på vilket sätt.
Nu, 16 månader senare, är IMY fortfarande inte klar med sin granskning. Varken företaget, de anställda eller facket vet med andra ord om kamerorna användes på ett otillåtet sätt.
Svårt att klara sitt uppdrag
Och det är inte bara Apotea som får vänta på beslut från IMY. I myndighetens årsredovisningar och budgetunderlag för de senaste och kommande åren framgår tydligt att IMY har stora problem att klara av sitt uppdrag.
IMY är tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. I uppdraget ingår att granska att reglerna på dataskyddsområdet följs. Myndigheten ska också se till att bland annat företag följer reglerna i GDPR, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.
Men enligt den senaste årsredovisningen klarade IMY inte av sitt uppdrag fullt ut. Fem områden fick bedömningen ”inte tillfredsställande”. Det innebär att området har ett ”oacceptabelt resultat och behöver brådskande förbättringsåtgärder.” Det gäller bland annat tillsynsverksamheten och upplysningstjänsten.
Mycket jobb med GDPR
Enligt IMY finns flera orsaker till myndighetens problem. En är att uppdraget breddats kraftigt de senaste åren utan att finansieringen ökat i tillräcklig grad. Sedan 2018 är myndigheten underfinansierad med 20 miljoner kronor årligen, enligt budgetunderlaget.
Det drabbar tillsynen hårt: ” (…) den planerade och riskbaserade tillsynen har i det närmaste upphört och de lättnader som införts när det gäller tillstånd till kamerabevakning har inte kunnat mötas med en kraftfull kontrollfunktion i form av tillsyn”, skriver IMY i budgetunderlaget.
Vill ha 61 miljoner extra
Lena Lindgren Schelin är generaldirektör för IMY. Hon säger att grunden till svårigheterna finns i EU:s dataskyddsförordning GDPR, som infördes 2018.
– Då ändrades vårt uppdrag i grunden. Sedan dess har vår verksamhet enligt vår bedömning varit underfinansierad. Vi har blivit fler medarbetare, men för att klara av vårt grunduppdrag skulle vi behöva vara ännu fler.
För perioden 2023-2025 begär IMY en höjning av ramanslaget med 61 miljoner kronor (det totala anslaget var runt 120 miljoner kronor förra året).
Tror du att ni kommer att få det?
– Jag har ingen spåkula, men med tanke på omvärldsläget kan jag å ena sidan ha förståelse för att man i första hand prioriterar försvar, välfärd och brottsbekämpning. Å andra sidan är det inte särskilt mycket pengar vi äskar i förhållande till de stora samhällskostnaderna.
– Dataskyddsfrågor är dessutom en del av cybersäkerheten och där ser vi att vi kan bidra till Sveriges samlade cyberförsvarsförmåga utifrån vårt uppdrag. Jag hoppas att det blir någon form av höjning av vårt anslag. Om inte finns det risk för att våra handläggningstider fortsätter att öka.
Kollega har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för att få hans syn på myndighetens finansiering och uppdrag. Hans pressekreterare svarar att det är en fråga för höstens budget.
Privata företag behöver inte tillstånd
- Privata företag behöver inte tillstånd för kamerabevakning. Undantaget är om företaget utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis driver vårdcentral eller skola.
- Ett företag med kamerabevakning måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.
- För att bevakningen ska vara tillåten krävs att det finns ett berättigat och specifikt syfte med den.
- Kamerabevakningen ska vara nödvändig för att nå det specifika syftet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
