Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad 12 mars 2021, kl 11:43
 Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nya las-regler testas i Arbetsdomstolen

De nya las-reglerna sänkte kraven för när man kan sägas upp på grund av personliga skäl. Nu ska reglerna testas för första gången i Arbetsdomstolen. Fallet handlar om en Unionenmedlem som förlorat jobbet på grund av underprestation.
Ola Rennstam Publicerad 28 augusti 2024, kl 14:00
Nya LAS testas av Arbetsdomstolen.
Vad krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation? Det ska Arbetsdomstolen ta ställning till i ett fall där de nya las-reglerna prövas för första gången. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Våren 2023 blev en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade mannen underpresterat. Unionen anser dock att det saknas grund för uppsägningen och har stämt företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver att medlemmen ska få tillbaka jobbet samt ett skadestånd på 135 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

I morgon, torsdag, kommer fallet att tas upp i Arbetsdomstolen. Det är första gången som de nya uppsägningsreglerna, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022, prövas i domstol.

Praxis saknas

Nya las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl, i gengäld har facken fått utökade möjligheter till omställning och studier. Men trots att det snart gått två år sedan de nya las-reglerna kom till stånd saknas rättslig praxis kring hur de ska tolkas. 

Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt hade understigit det man kunde förvänta sig, i de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som underprestation. Både fack och arbetsgivarsidan hoppas nu att Arbetsdomstolens prövning ska ge större tydlighet kring anställningsskyddet.