Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Fortsatt dålig arbetsmiljö på Apotea"

Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt arbetsmiljöombuden. Största problemet är att medarbetarna tvingas till ständig övertid.
– Övertiden motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad, säger Minna Blom, arbetsmiljöombud på Apotea.
David Österberg Publicerad
Person på Apoteas lager sorterar paket med Apotea-text.
I början av januari lämnade arbetsmiljöombuden på Apotea in en begäran om ingripande från Arbetsmiljöverket. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Kollega har tidigare skrivit om dålig arbetsmiljö på nätapoteket Apotea. Och problemen är fortsatt stora, enligt arbetsmiljöombuden där. I början av januari lämnade de en begäran om ingripande från Arbetsmiljöverket.

I begäran skriver de bland annat att arbetsgivaren brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och saknar tillräckliga resurser för det. Ombuden kräver också skyddsronder, förbättrad brandsäkerhet, fler sittplatser och bättre rutiner vid olyckor. De vill också ändra systemet med så kallade spärrar. Systemet innebär att delar av produktionen stängs av om ett arbetsmoment av någon anledning inte kan utföras i tid. Då blir arbetet försenat och medarbetarna tvingas till övertid.

– Det största problemet är övertiden. Vi har ett övertidsuttag som motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad. Det höga övertidsuttaget leder också till höga sjukskrivningstal och av det blir det en ond cirkel, säger Minna Blom, ett av Apoteas arbetsmiljöombud.

"Stoppar huvudet i sanden"

Hon anser också att Apotea vid schemaläggningen inte tar hänsyn till att medarbetarna har ett liv utanför arbetsplatsen.

– Bemanningsplaneringen tar inte hänsyn till medarbetarnas privatliv. Medarbetarna har inga möjligheter att påverka sina arbetstider. En del har fått sina scheman ändrade så mycket att de inte längre kan arbeta kvar.

Apotea har svarat Arbetsmiljöverket. Företaget anser att kritiken är orättvis och att ledningen arbetar med samtliga punkter som arbetsmiljöombuden lyfter. Minna Blom håller inte med.

– En del av de åtgärder som arbetsgivaren hänvisar till i sitt svar till Arbetsmiljöverket existerar enbart som pappersprodukter. Jag tycker att arbetsgivaren stoppar huvudet i sanden och vägrar se de problem som finns.

Stefan Eriksson, vice vd på Apotea, skriver i ett mejl till Kollega att företaget inte brister i sitt arbetsmiljöarbete: ”Vi är förvånade att skyddsombuden lämnat in en begäran till Arbetsmiljöverket. Vi delar inte anmälarnas uppfattning om att vi brister i vårt arbetsmiljöarbete, och har därför inlett en dialog med Arbetsmiljöverket. Innan denna är avslutad har vi inga ytterligare kommentarer.”

6:6 a-anmälan

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.