Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Fortsatt dålig arbetsmiljö på Apotea"

Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt arbetsmiljöombuden. Största problemet är att medarbetarna tvingas till ständig övertid.
– Övertiden motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad, säger Minna Blom, arbetsmiljöombud på Apotea.
David Österberg Publicerad
Person på Apoteas lager sorterar paket med Apotea-text.
I början av januari lämnade arbetsmiljöombuden på Apotea in en begäran om ingripande från Arbetsmiljöverket. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Kollega har tidigare skrivit om dålig arbetsmiljö på nätapoteket Apotea. Och problemen är fortsatt stora, enligt arbetsmiljöombuden där. I början av januari lämnade de en begäran om ingripande från Arbetsmiljöverket.

I begäran skriver de bland annat att arbetsgivaren brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och saknar tillräckliga resurser för det. Ombuden kräver också skyddsronder, förbättrad brandsäkerhet, fler sittplatser och bättre rutiner vid olyckor. De vill också ändra systemet med så kallade spärrar. Systemet innebär att delar av produktionen stängs av om ett arbetsmoment av någon anledning inte kan utföras i tid. Då blir arbetet försenat och medarbetarna tvingas till övertid.

– Det största problemet är övertiden. Vi har ett övertidsuttag som motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad. Det höga övertidsuttaget leder också till höga sjukskrivningstal och av det blir det en ond cirkel, säger Minna Blom, ett av Apoteas arbetsmiljöombud.

"Stoppar huvudet i sanden"

Hon anser också att Apotea vid schemaläggningen inte tar hänsyn till att medarbetarna har ett liv utanför arbetsplatsen.

– Bemanningsplaneringen tar inte hänsyn till medarbetarnas privatliv. Medarbetarna har inga möjligheter att påverka sina arbetstider. En del har fått sina scheman ändrade så mycket att de inte längre kan arbeta kvar.

Apotea har svarat Arbetsmiljöverket. Företaget anser att kritiken är orättvis och att ledningen arbetar med samtliga punkter som arbetsmiljöombuden lyfter. Minna Blom håller inte med.

– En del av de åtgärder som arbetsgivaren hänvisar till i sitt svar till Arbetsmiljöverket existerar enbart som pappersprodukter. Jag tycker att arbetsgivaren stoppar huvudet i sanden och vägrar se de problem som finns.

Stefan Eriksson, vice vd på Apotea, skriver i ett mejl till Kollega att företaget inte brister i sitt arbetsmiljöarbete: ”Vi är förvånade att skyddsombuden lämnat in en begäran till Arbetsmiljöverket. Vi delar inte anmälarnas uppfattning om att vi brister i vårt arbetsmiljöarbete, och har därför inlett en dialog med Arbetsmiljöverket. Innan denna är avslutad har vi inga ytterligare kommentarer.”

6:6 a-anmälan

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.