Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
"Fortsatt dålig arbetsmiljö på Apotea"
Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt arbetsmiljöombuden. Största problemet är att medarbetarna tvingas till ständig övertid.
– Övertiden motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad, säger Minna Blom, arbetsmiljöombud på Apotea.
– Övertiden motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad, säger Minna Blom, arbetsmiljöombud på Apotea.
Kollega har tidigare skrivit om dålig arbetsmiljö på nätapoteket Apotea. Och problemen är fortsatt stora, enligt arbetsmiljöombuden där. I början av januari lämnade de en begäran om ingripande från Arbetsmiljöverket.
I begäran skriver de bland annat att arbetsgivaren brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och saknar tillräckliga resurser för det. Ombuden kräver också skyddsronder, förbättrad brandsäkerhet, fler sittplatser och bättre rutiner vid olyckor. De vill också ändra systemet med så kallade spärrar. Systemet innebär att delar av produktionen stängs av om ett arbetsmoment av någon anledning inte kan utföras i tid. Då blir arbetet försenat och medarbetarna tvingas till övertid.
– Det största problemet är övertiden. Vi har ett övertidsuttag som motsvarar mellan 27 och 29 heltidsanställda varje månad. Det höga övertidsuttaget leder också till höga sjukskrivningstal och av det blir det en ond cirkel, säger Minna Blom, ett av Apoteas arbetsmiljöombud.
"Stoppar huvudet i sanden"
Hon anser också att Apotea vid schemaläggningen inte tar hänsyn till att medarbetarna har ett liv utanför arbetsplatsen.
– Bemanningsplaneringen tar inte hänsyn till medarbetarnas privatliv. Medarbetarna har inga möjligheter att påverka sina arbetstider. En del har fått sina scheman ändrade så mycket att de inte längre kan arbeta kvar.
Apotea har svarat Arbetsmiljöverket. Företaget anser att kritiken är orättvis och att ledningen arbetar med samtliga punkter som arbetsmiljöombuden lyfter. Minna Blom håller inte med.
– En del av de åtgärder som arbetsgivaren hänvisar till i sitt svar till Arbetsmiljöverket existerar enbart som pappersprodukter. Jag tycker att arbetsgivaren stoppar huvudet i sanden och vägrar se de problem som finns.
Stefan Eriksson, vice vd på Apotea, skriver i ett mejl till Kollega att företaget inte brister i sitt arbetsmiljöarbete: ”Vi är förvånade att skyddsombuden lämnat in en begäran till Arbetsmiljöverket. Vi delar inte anmälarnas uppfattning om att vi brister i vårt arbetsmiljöarbete, och har därför inlett en dialog med Arbetsmiljöverket. Innan denna är avslutad har vi inga ytterligare kommentarer.”
6:6 a-anmälan
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
