Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubben fick Apotea att bättra sig

Arbetsmiljön för de anställda på Apotea har blivit bättre. Mycket tack vare att Unionenklubben satt press på arbetsgivaren. Nu har klubben fått pris för sina insatser för medlemmarna.
Ola Rennstam Publicerad
Klubben på Apotea har fått pris.
Arbetsmiljöproblemen på Apotea ledde till att Minna Blom och Camilla West startade en fackklubb. Nu har de utsetts till "Årets Uppstickare". Fredrik Sandberg/TT och Peter Knutson

Kameraövervakning, chefer som blockerat utgångarna och kollektiv bestraffning. Arbetsmiljön för de anställda på Apoteas anläggning i Morgongåva har fått mycket negativ publicitet de senaste åren.

Unionenklubbens bild är att bolaget växte snabbt på kort tid. Få och dåligt rustade gruppchefer gjorde inte saken bättre.

– Det har varit lite vilda western. Arbetsgivaren har inte hunnit med basgrejerna, vilket varit bra för företaget, men inte lika bra för de anställda. Men samtidigt är det dubbelt, väldigt många personer har faktiskt fått ett första jobb på Apotea, säger klubbordföranden Camilla West.

"Det har varit tufft många gånger"

Både Camilla West och hennes styrelsekollega Minna Blom började på bolaget under 2020 och hade varit förtroendevalda i andra fackförbund tidigare.

De stora arbetsmiljöproblemen på lagret fick dem att börja fundera på hur de skulle kunna få arbetsgivaren att börja följa grundläggande arbetsrättsliga regler. Svaret blev att bilda en fackklubb.

– En stor del i att vi startade klubben var för att få ordning på den typen av arbetsmiljöproblem. Det har varit tufft många gånger och vi har haft fruktansvärt många förhandlingar och lärt oss enormt mycket längs vägen, säger Minna Blom.

Smutsiga toaletter stoppade

Idag, ett och ett halvt år senare, har klubben 266 medlemmar, arbetsmiljöombuden har ökat från två till tolv. Och man har gjort skillnad.

De senaste månaderna har arbetsgivaren förstärkt HR-avdelningen med flera specialister och skapat en medarbetarservice som gör det lättare för personalen att få svar på sina frågor.

– Det här är saker som vi har tvingat fram. Vi är jättestolta över vad vi har åstadkommit, men vi är inte där vi önskar att vi skulle vara, konstaterar Camilla West.

Ett annat exempel där klubben förändrat arbetsmiljön är personalutrymmena som tidigare lämnade en del övrigt att önska.

–  Kylskåpen var fyllda med gammal mat och toaletterna var jättesmutsiga. Nu städas det regelbundet och vi har fått nya kylar och man håller på att snygga upp vår matsal. Det har skapat en bättre trivsel där folk är mer angelägna om att hålla det snyggt, säger Minna Blom.

Kameraövervakning minskade

Förra året framkom det att Apotea kameraövervakade sin personal för att se om de arbetar, vilket inte är tillåtet enligt lag.

Uppgifterna ledde till att Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning av kamerabevakningen som ännu inte är klar. Klubben anser att problemet numera är löst.

– Vi har fått till ett bra avtal som nu styr vem som får titta i kamerorna. Det har blivit stor förändring och arbetsgivaren är noga med att följa avtalet. Jag tror att det handlade mycket om okunskap om vad man egentligen får göra, säger Minna Blom.

På Apotea arbetar över 40 nationaliteter. Många av dem är nyanlända och klubben har fokuserat särskilt på att få dem att förstå styrkan med facket och få koll på sina rättigheter.

En nyckel till att man lyckats är att Minna och Camilla själva är lagerarbetare.

– Vi jobbar också på golvet så vi har en familjär relation med dem sedan tidigare som gör att de faktiskt vågar prata med oss.

"Vi har inte tjafsat i onödan"

Att klubbstyrelsen nu prisats av Unionen som ”Årets uppstickare” betyder mycket.

– Det är ett kvitto på att vi inte har tjafsat i onödan, det känns fantastiskt att bli uppmärksammad på det här sättet, säger Minna Blom.
Camilla West fyller i:

– Priset är ett bevis för medlemmarna att vi jobbat hårt och har kunnat påverka. Men vi har varit trötta och frustrerade många gånger på vägen. Vi vill få arbetsgivaren att agera – inte bara tala om att saker är på gång. Men vi är lite hetsiga av oss och har fått lära oss ha lite mer is i magen.

Förutom Apoteaklubben prisades Viveca Rydberg, Fagerhults belysning, som ”Årets nytänkare” och Fredrik Carlsson, huvudarbetsmiljöombud på BAE Systems Bofors i Karlskoga som ”Årets eldsjäl”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.