Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubben fick Apotea att bättra sig

Arbetsmiljön för de anställda på Apotea har blivit bättre. Mycket tack vare att Unionenklubben satt press på arbetsgivaren. Nu har klubben fått pris för sina insatser för medlemmarna.
Ola Rennstam Publicerad 30 september 2022, kl 06:00
Klubben på Apotea har fått pris.
Arbetsmiljöproblemen på Apotea ledde till att Minna Blom och Camilla West startade en fackklubb. Nu har de utsetts till "Årets Uppstickare". Fredrik Sandberg/TT och Peter Knutson

Kameraövervakning, chefer som blockerat utgångarna och kollektiv bestraffning. Arbetsmiljön för de anställda på Apoteas anläggning i Morgongåva har fått mycket negativ publicitet de senaste åren.

Unionenklubbens bild är att bolaget växte snabbt på kort tid. Få och dåligt rustade gruppchefer gjorde inte saken bättre.

– Det har varit lite vilda western. Arbetsgivaren har inte hunnit med basgrejerna, vilket varit bra för företaget, men inte lika bra för de anställda. Men samtidigt är det dubbelt, väldigt många personer har faktiskt fått ett första jobb på Apotea, säger klubbordföranden Camilla West.

"Det har varit tufft många gånger"

Både Camilla West och hennes styrelsekollega Minna Blom började på bolaget under 2020 och hade varit förtroendevalda i andra fackförbund tidigare.

De stora arbetsmiljöproblemen på lagret fick dem att börja fundera på hur de skulle kunna få arbetsgivaren att börja följa grundläggande arbetsrättsliga regler. Svaret blev att bilda en fackklubb.

– En stor del i att vi startade klubben var för att få ordning på den typen av arbetsmiljöproblem. Det har varit tufft många gånger och vi har haft fruktansvärt många förhandlingar och lärt oss enormt mycket längs vägen, säger Minna Blom.

Smutsiga toaletter stoppade

Idag, ett och ett halvt år senare, har klubben 266 medlemmar, arbetsmiljöombuden har ökat från två till tolv. Och man har gjort skillnad.

De senaste månaderna har arbetsgivaren förstärkt HR-avdelningen med flera specialister och skapat en medarbetarservice som gör det lättare för personalen att få svar på sina frågor.

– Det här är saker som vi har tvingat fram. Vi är jättestolta över vad vi har åstadkommit, men vi är inte där vi önskar att vi skulle vara, konstaterar Camilla West.

Ett annat exempel där klubben förändrat arbetsmiljön är personalutrymmena som tidigare lämnade en del övrigt att önska.

–  Kylskåpen var fyllda med gammal mat och toaletterna var jättesmutsiga. Nu städas det regelbundet och vi har fått nya kylar och man håller på att snygga upp vår matsal. Det har skapat en bättre trivsel där folk är mer angelägna om att hålla det snyggt, säger Minna Blom.

Kameraövervakning minskade

Förra året framkom det att Apotea kameraövervakade sin personal för att se om de arbetar, vilket inte är tillåtet enligt lag.

Uppgifterna ledde till att Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning av kamerabevakningen som ännu inte är klar. Klubben anser att problemet numera är löst.

– Vi har fått till ett bra avtal som nu styr vem som får titta i kamerorna. Det har blivit stor förändring och arbetsgivaren är noga med att följa avtalet. Jag tror att det handlade mycket om okunskap om vad man egentligen får göra, säger Minna Blom.

På Apotea arbetar över 40 nationaliteter. Många av dem är nyanlända och klubben har fokuserat särskilt på att få dem att förstå styrkan med facket och få koll på sina rättigheter.

En nyckel till att man lyckats är att Minna och Camilla själva är lagerarbetare.

– Vi jobbar också på golvet så vi har en familjär relation med dem sedan tidigare som gör att de faktiskt vågar prata med oss.

"Vi har inte tjafsat i onödan"

Att klubbstyrelsen nu prisats av Unionen som ”Årets uppstickare” betyder mycket.

– Det är ett kvitto på att vi inte har tjafsat i onödan, det känns fantastiskt att bli uppmärksammad på det här sättet, säger Minna Blom.
Camilla West fyller i:

– Priset är ett bevis för medlemmarna att vi jobbat hårt och har kunnat påverka. Men vi har varit trötta och frustrerade många gånger på vägen. Vi vill få arbetsgivaren att agera – inte bara tala om att saker är på gång. Men vi är lite hetsiga av oss och har fått lära oss ha lite mer is i magen.

Förutom Apoteaklubben prisades Viveca Rydberg, Fagerhults belysning, som ”Årets nytänkare” och Fredrik Carlsson, huvudarbetsmiljöombud på BAE Systems Bofors i Karlskoga som ”Årets eldsjäl”.

Fackligt

Hyrpersonal är en facklig utmaning

Medlemmar spridda över landet och på många olika slags företag. De fackliga utmaningarna inom bemanningsbranschen är speciella. Både för konsulter och förtroendevalda.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 06:00
Pamela Valenzuela
Pamela Valenzuela jobbar heltid med de fackliga frågorna på bemanningsföretaget Randstad. Foto: Christopher Hunt

Att arbeta som konsult inom bemanningsbranschen kan vara ensamt. Du är en del av arbetsplatsens anställda, men står ändå utanför. Vem backar till exempel upp dig om du inte får ut din lön eller blir lovad mer timmar än du får jobba?

På Manpower och Randstad jobbar Ylva Eriksson respektive Pamela Valenzuela Silva fackligt på heltid för att se till att medlemmarnas intressen tas tillvara. Bemanningsföretagen skiljer sig en del från andra företag och bjuder på en del utmaningar för de förtroendevalda. 

Ylva Karlsson
Ylva Karlsson Unionen

– Visst är det speciellt att jobba fackligt när våra medlemmar är spridda över landet och har väldigt skilda uppdrag. En utmaning är att få förtroendevalda, men den svårigheten finns ju i alla branscher, säger Ylva Eriksson, klubbordförande på Manpower.

 

Var föregångare att träffas digitalt

Ett sätt för klubbarna att möta medlemmar är via digitala möten. Under pandemin, när både arbetsgivare och fackförbund var tvungna att byta arbetssätt för att informera och diskutera med de anställda, var skillnaden för Manpower och Randstads fackklubbar inte särskilt stor – de hade jobbat digitalt i många år.

– Vi försöker att vara så tillgängliga det går och då är det ett bra sätt och där låg vi i framkant när pandemin kom, säger Pamela Valenzuela Silva, klubbordförande på Randstad.

Vanliga frågor som kommer från konsulter ute på uppdrag kan exempelvis handla om arbetsmiljön för de inhyrda, om man har fått rätt lön eller hur man som konsult och förtroendevald ska stämma av ledigheter och debitera för sin tid.

Men även om klubben och arbetsgivaren har skapat rutiner för att man ska få till sin förtroendearbetstid, är det svårt för en konsult som hyrs in som resurs att få en ersättare med kort varsel.

– Vi har våra styrelsemöten på kvällstid för att inte behöva ta ledigt. Då får man en timlön för sitt förtroendeuppdrag, säger Ylva Eriksson.

 

Randstad först med kollektivavtal inom branschen

Mycket har förändrats sedan det legaliserades att bedriva personaluthyrning för 30 år sedan. Då såg många på branschen med skepsis, inte minst facken som ansåg att anställningstryggheten skulle försämras. Men i dag är bilden delvis en annan. Många företag har upptäckt fördelarna med att hyra in tjänster och personal på konsultbasis, för att möta arbetstoppar och konjunkturförändringar.

Och arbetsrätten har hängt med, åtminstone för de stora jättarna. Randstad har till exempel haft kollektivavtal längre tid än genomsnittsåldern på sina anställda.

– Vi var först med kollektivavtal och har jobbat med de fackliga frågorna sedan starten. Sedan branschen blivit mer accepterad handlar många av våra frågor om samma saker som på andra företag, som lön och arbetstid, säger Pamela Valenzuela Silva.

I bemanningsbranschens linda var inte tillsvidareanställningar norm och det betalades inte ut någon lön mellan uppdrag. I dag har samtliga tjänstemän en garantilön på 90 procent av snittlönen och en prestationslön som varierar beroende på hur många timmar de varit uthyrda.

– Vi har kommit långt trots att vi fortfarande ses som en relativ ung bransch. Men även om vi fått igenom mycket måste vi också bevaka så att de schysta villkoren behålls, säger Ylva Eriksson.