Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubben fick Apotea att bättra sig

Arbetsmiljön för de anställda på Apotea har blivit bättre. Mycket tack vare att Unionenklubben satt press på arbetsgivaren. Nu har klubben fått pris för sina insatser för medlemmarna.
Ola Rennstam Publicerad
Klubben på Apotea har fått pris.
Arbetsmiljöproblemen på Apotea ledde till att Minna Blom och Camilla West startade en fackklubb. Nu har de utsetts till "Årets Uppstickare". Fredrik Sandberg/TT och Peter Knutson

Kameraövervakning, chefer som blockerat utgångarna och kollektiv bestraffning. Arbetsmiljön för de anställda på Apoteas anläggning i Morgongåva har fått mycket negativ publicitet de senaste åren.

Unionenklubbens bild är att bolaget växte snabbt på kort tid. Få och dåligt rustade gruppchefer gjorde inte saken bättre.

– Det har varit lite vilda western. Arbetsgivaren har inte hunnit med basgrejerna, vilket varit bra för företaget, men inte lika bra för de anställda. Men samtidigt är det dubbelt, väldigt många personer har faktiskt fått ett första jobb på Apotea, säger klubbordföranden Camilla West.

"Det har varit tufft många gånger"

Både Camilla West och hennes styrelsekollega Minna Blom började på bolaget under 2020 och hade varit förtroendevalda i andra fackförbund tidigare.

De stora arbetsmiljöproblemen på lagret fick dem att börja fundera på hur de skulle kunna få arbetsgivaren att börja följa grundläggande arbetsrättsliga regler. Svaret blev att bilda en fackklubb.

– En stor del i att vi startade klubben var för att få ordning på den typen av arbetsmiljöproblem. Det har varit tufft många gånger och vi har haft fruktansvärt många förhandlingar och lärt oss enormt mycket längs vägen, säger Minna Blom.

Smutsiga toaletter stoppade

Idag, ett och ett halvt år senare, har klubben 266 medlemmar, arbetsmiljöombuden har ökat från två till tolv. Och man har gjort skillnad.

De senaste månaderna har arbetsgivaren förstärkt HR-avdelningen med flera specialister och skapat en medarbetarservice som gör det lättare för personalen att få svar på sina frågor.

– Det här är saker som vi har tvingat fram. Vi är jättestolta över vad vi har åstadkommit, men vi är inte där vi önskar att vi skulle vara, konstaterar Camilla West.

Ett annat exempel där klubben förändrat arbetsmiljön är personalutrymmena som tidigare lämnade en del övrigt att önska.

–  Kylskåpen var fyllda med gammal mat och toaletterna var jättesmutsiga. Nu städas det regelbundet och vi har fått nya kylar och man håller på att snygga upp vår matsal. Det har skapat en bättre trivsel där folk är mer angelägna om att hålla det snyggt, säger Minna Blom.

Kameraövervakning minskade

Förra året framkom det att Apotea kameraövervakade sin personal för att se om de arbetar, vilket inte är tillåtet enligt lag.

Uppgifterna ledde till att Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde en granskning av kamerabevakningen som ännu inte är klar. Klubben anser att problemet numera är löst.

– Vi har fått till ett bra avtal som nu styr vem som får titta i kamerorna. Det har blivit stor förändring och arbetsgivaren är noga med att följa avtalet. Jag tror att det handlade mycket om okunskap om vad man egentligen får göra, säger Minna Blom.

På Apotea arbetar över 40 nationaliteter. Många av dem är nyanlända och klubben har fokuserat särskilt på att få dem att förstå styrkan med facket och få koll på sina rättigheter.

En nyckel till att man lyckats är att Minna och Camilla själva är lagerarbetare.

– Vi jobbar också på golvet så vi har en familjär relation med dem sedan tidigare som gör att de faktiskt vågar prata med oss.

"Vi har inte tjafsat i onödan"

Att klubbstyrelsen nu prisats av Unionen som ”Årets uppstickare” betyder mycket.

– Det är ett kvitto på att vi inte har tjafsat i onödan, det känns fantastiskt att bli uppmärksammad på det här sättet, säger Minna Blom.
Camilla West fyller i:

– Priset är ett bevis för medlemmarna att vi jobbat hårt och har kunnat påverka. Men vi har varit trötta och frustrerade många gånger på vägen. Vi vill få arbetsgivaren att agera – inte bara tala om att saker är på gång. Men vi är lite hetsiga av oss och har fått lära oss ha lite mer is i magen.

Förutom Apoteaklubben prisades Viveca Rydberg, Fagerhults belysning, som ”Årets nytänkare” och Fredrik Carlsson, huvudarbetsmiljöombud på BAE Systems Bofors i Karlskoga som ”Årets eldsjäl”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.