Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Klarna har brutit mot MBL igen

Efter sommaren har de som vägrat skriva på Klarnas avgångsavtal fått nya tjänster. Även i den processen bröt företaget mot medbestämmandelagen, enligt Björn Larm på Unionen.
– Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad
"Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före", säger Björn Larm på Unionen om Klarnas nya agerande. Foto: Claudio Bresciani/TT

I våras varslade Klarna tio procent av personalen. Unionen anklagade Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Nu har det hänt igen, enligt Unionens ombudsman Björn Larm.

De som vägrade skriva på Klarnas avgångserbjudande i våras fick veta att de skulle omplaceras i stället. Men de var tvungna att svara ja eller nej till de nya tjänsterna redan innan den slutliga förhandlingen om arbetsbrist hölls med Unionen.

Troligen brott mot MBL 

– Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före, säger Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm på Unionen.

19 personer vägrade skriva på Klarnas avgångsavtal i våras och skulle erbjudas en omplacering. Klarna kallade till en förhandling med Unionen om arbetsbrist. Men de anställda fick innan dess reda på vilka tjänster Klarna ville de skulle ha. 

– Det var deadline för alla anställda att svara innan, så de hade rensat bordet och tvingat folk att tacka ja. Vi hade en meningslös förhandling, säger Björn Larm.

Riskerar bli uppsagd om man tackar nej

Inget tvingar visserligen en anställd att skriva på avtal om en omplacering men om man vägrar hamnar man i en utsatt roll enligt Björn Larm.

– Om man tackar nej kan man ha förbrukat sin plats i turordningen och bli uppsagd. De hade i praktiken inget val om de ville vara kvar. Det är inte så lagen är tänkt att användas. Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna, säger han.

Nedgradering och sämre lön

En del anställda som fått omplaceringserbjudandet valde att lämna Klarna med det gamla avgångsavtalet medan andra antog den nya arbetsbeskrivningen. För vissa har det inneburit en nedgradering med sämre lön.  

Just nu pågår en tvisteförhandling mellan Unionen och Klarna. Klarna krävs på skadestånd för att ha struntat medbestämmandelagen när de genomförde nedskärningar i våras. Sedan dess har mer än 750 personer lämnat företaget enligt fackklubbens ordförande.

Klarna har avböjt att kommentera uttalandena med hänvisning till den pågående tvisteförhandlingen med Unionen. 

Arbetsdomstol kan avgöra

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Det här är medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.