Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Klarna har brutit mot MBL igen

Efter sommaren har de som vägrat skriva på Klarnas avgångsavtal fått nya tjänster. Även i den processen bröt företaget mot medbestämmandelagen, enligt Björn Larm på Unionen.
– Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad
"Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före", säger Björn Larm på Unionen om Klarnas nya agerande. Foto: Claudio Bresciani/TT

I våras varslade Klarna tio procent av personalen. Unionen anklagade Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Nu har det hänt igen, enligt Unionens ombudsman Björn Larm.

De som vägrade skriva på Klarnas avgångserbjudande i våras fick veta att de skulle omplaceras i stället. Men de var tvungna att svara ja eller nej till de nya tjänsterna redan innan den slutliga förhandlingen om arbetsbrist hölls med Unionen.

Troligen brott mot MBL 

– Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före, säger Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm på Unionen.

19 personer vägrade skriva på Klarnas avgångsavtal i våras och skulle erbjudas en omplacering. Klarna kallade till en förhandling med Unionen om arbetsbrist. Men de anställda fick innan dess reda på vilka tjänster Klarna ville de skulle ha. 

– Det var deadline för alla anställda att svara innan, så de hade rensat bordet och tvingat folk att tacka ja. Vi hade en meningslös förhandling, säger Björn Larm.

Riskerar bli uppsagd om man tackar nej

Inget tvingar visserligen en anställd att skriva på avtal om en omplacering men om man vägrar hamnar man i en utsatt roll enligt Björn Larm.

– Om man tackar nej kan man ha förbrukat sin plats i turordningen och bli uppsagd. De hade i praktiken inget val om de ville vara kvar. Det är inte så lagen är tänkt att användas. Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna, säger han.

Nedgradering och sämre lön

En del anställda som fått omplaceringserbjudandet valde att lämna Klarna med det gamla avgångsavtalet medan andra antog den nya arbetsbeskrivningen. För vissa har det inneburit en nedgradering med sämre lön.  

Just nu pågår en tvisteförhandling mellan Unionen och Klarna. Klarna krävs på skadestånd för att ha struntat medbestämmandelagen när de genomförde nedskärningar i våras. Sedan dess har mer än 750 personer lämnat företaget enligt fackklubbens ordförande.

Klarna har avböjt att kommentera uttalandena med hänvisning till den pågående tvisteförhandlingen med Unionen. 

Arbetsdomstol kan avgöra

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Det här är medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision