Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Klarna har brutit mot MBL igen

Efter sommaren har de som vägrat skriva på Klarnas avgångsavtal fått nya tjänster. Även i den processen bröt företaget mot medbestämmandelagen, enligt Björn Larm på Unionen.
– Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad
"Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före", säger Björn Larm på Unionen om Klarnas nya agerande. Foto: Claudio Bresciani/TT

I våras varslade Klarna tio procent av personalen. Unionen anklagade Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Nu har det hänt igen, enligt Unionens ombudsman Björn Larm.

De som vägrade skriva på Klarnas avgångserbjudande i våras fick veta att de skulle omplaceras i stället. Men de var tvungna att svara ja eller nej till de nya tjänsterna redan innan den slutliga förhandlingen om arbetsbrist hölls med Unionen.

Troligen brott mot MBL 

– Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före, säger Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm på Unionen.

19 personer vägrade skriva på Klarnas avgångsavtal i våras och skulle erbjudas en omplacering. Klarna kallade till en förhandling med Unionen om arbetsbrist. Men de anställda fick innan dess reda på vilka tjänster Klarna ville de skulle ha. 

– Det var deadline för alla anställda att svara innan, så de hade rensat bordet och tvingat folk att tacka ja. Vi hade en meningslös förhandling, säger Björn Larm.

Riskerar bli uppsagd om man tackar nej

Inget tvingar visserligen en anställd att skriva på avtal om en omplacering men om man vägrar hamnar man i en utsatt roll enligt Björn Larm.

– Om man tackar nej kan man ha förbrukat sin plats i turordningen och bli uppsagd. De hade i praktiken inget val om de ville vara kvar. Det är inte så lagen är tänkt att användas. Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna, säger han.

Nedgradering och sämre lön

En del anställda som fått omplaceringserbjudandet valde att lämna Klarna med det gamla avgångsavtalet medan andra antog den nya arbetsbeskrivningen. För vissa har det inneburit en nedgradering med sämre lön.  

Just nu pågår en tvisteförhandling mellan Unionen och Klarna. Klarna krävs på skadestånd för att ha struntat medbestämmandelagen när de genomförde nedskärningar i våras. Sedan dess har mer än 750 personer lämnat företaget enligt fackklubbens ordförande.

Klarna har avböjt att kommentera uttalandena med hänvisning till den pågående tvisteförhandlingen med Unionen. 

Arbetsdomstol kan avgöra

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Det här är medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan