Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Klarna har brutit mot MBL igen

Efter sommaren har de som vägrat skriva på Klarnas avgångsavtal fått nya tjänster. Även i den processen bröt företaget mot medbestämmandelagen, enligt Björn Larm på Unionen.
– Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad
"Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före", säger Björn Larm på Unionen om Klarnas nya agerande. Foto: Claudio Bresciani/TT

I våras varslade Klarna tio procent av personalen. Unionen anklagade Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Nu har det hänt igen, enligt Unionens ombudsman Björn Larm.

De som vägrade skriva på Klarnas avgångserbjudande i våras fick veta att de skulle omplaceras i stället. Men de var tvungna att svara ja eller nej till de nya tjänsterna redan innan den slutliga förhandlingen om arbetsbrist hölls med Unionen.

Troligen brott mot MBL 

– Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före, säger Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm på Unionen.

19 personer vägrade skriva på Klarnas avgångsavtal i våras och skulle erbjudas en omplacering. Klarna kallade till en förhandling med Unionen om arbetsbrist. Men de anställda fick innan dess reda på vilka tjänster Klarna ville de skulle ha. 

– Det var deadline för alla anställda att svara innan, så de hade rensat bordet och tvingat folk att tacka ja. Vi hade en meningslös förhandling, säger Björn Larm.

Riskerar bli uppsagd om man tackar nej

Inget tvingar visserligen en anställd att skriva på avtal om en omplacering men om man vägrar hamnar man i en utsatt roll enligt Björn Larm.

– Om man tackar nej kan man ha förbrukat sin plats i turordningen och bli uppsagd. De hade i praktiken inget val om de ville vara kvar. Det är inte så lagen är tänkt att användas. Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna, säger han.

Nedgradering och sämre lön

En del anställda som fått omplaceringserbjudandet valde att lämna Klarna med det gamla avgångsavtalet medan andra antog den nya arbetsbeskrivningen. För vissa har det inneburit en nedgradering med sämre lön.  

Just nu pågår en tvisteförhandling mellan Unionen och Klarna. Klarna krävs på skadestånd för att ha struntat medbestämmandelagen när de genomförde nedskärningar i våras. Sedan dess har mer än 750 personer lämnat företaget enligt fackklubbens ordförande.

Klarna har avböjt att kommentera uttalandena med hänvisning till den pågående tvisteförhandlingen med Unionen. 

Arbetsdomstol kan avgöra

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Det här är medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.