Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Klarna meddelade sin personal på ett möte 23 maj att 10 procent av personalen kommer behöva sägas upp globalt. Fackrepresentanter fick ingen information i förväg. Ett antal medarbetare har sedan kallats till möten där de fått ett avgångsavtal i handen och tio dagar på sig att välja att skriva på det. De ska också ha stängts av från vissa kommunikationskanaler i företaget under perioden.
Unionens lokala fackordförande har riktat skarp kritik mot företagets agerande. Nu agerar Unionen centralt tillsammans med Finansförbundet genom att skicka en förhandlingsframställan om brott mot medbestämmandelagen, MBL, till Klarna.
– Vi ser att de har gjort fel både i samband med varslet, hur informationen har gått ut internt och hur Klarna har agerat mot de berörda medarbetarna. Vår bedömning är att det har begåtts brott mot MBL, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen i ett pressmeddelande.
Klarna har inget kollektivavtal med Unionen, men det finns närmare 1000 medlemmar på arbetsplatsen och en lokal fackklubb. Arbetsgivare i Sverige är skyldiga enligt lag att förhandla med fackligt aktiva om man planerar viktiga förändringar av verksamheten.
– Det går inte att bete sig hur som helst för att man inte omfattas av kollektivavtal. Det finns fortfarande lagar samtliga arbetsgivare i Sverige måste följa, säger Martin Wästfelt.
Arbetsdomstol kan avgöra
Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.
Det här är medbestämmandelagen (MBL)
Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.
Källa: Unionen
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
