Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rån mot apotek ökar kraftigt

Antalet rån och rånförsök på apoteken ökade kraftigt förra året. Narkotikaklassade läkemedel är oftast vad rånarna söker. Nu försöker arbetsgivarna höja säkerheten.
Anita Täpp Publicerad
Apoteksanställd bläddrar bland medicinförpackningar i en apotekshylla.
Efter ökningen av rån mot apotek diskuteras om man ska sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter. Men det är ingen lösning som personalen vill se. Foto: Hasse Holmberg/TT.

I våras blev ett apotek i norra Stockholm utsatt för väpnade rån två veckor i rad. Upplevelsen var traumatisk för apotekspersonalen på plats. Men rånen ledde också till att två receptarier, som brukade hoppa in, kände olust för att jobba där i fortsättningen.

Efter rånen diskuterades också om man borde sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter när de hotar apoteksanställda med olika slags vapen.

Men det är ingen lösning som personalen vill se, menar Lena Svensson, Unionens klubbordförande på Apotek Hjärtat.

– Även om vi inte är skyldiga att ha medicinerna i lager, utan kan beställa så att kunden får dem inom 24 timmar, så kan det få allvarliga konsekvenser för våra kunder, säger hon.

Försöker höja säkerheten på apotek

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Arbetsgivarna försöker höja säkerheten och förebygga brott genom att exempelvis utrusta apoteken med övervakningskameror, låsbara dörrar och larm så att personalen snabbt kan få hjälp av väktare och polis. Alla anställda blir också utbildade för att de ska vara mentalt förberedda och få råd om hur de kan agera i olika situationer.

Ändå är väldigt många anställda påtagligt oroliga att de ska bli utsatta för ett väpnat rån, berättar Lena Svensson.

– Framför allt de som redan har blivit utsatta. Men även jag och många andra med mig kan känna oro. Man undrar inte om, utan när det ska hända en själv.

För att förstärka tryggheten har facket länge kämpat för att apoteken ska få en högre bemanning, så att ingen receptarie någonsin ska behöva jobba ensam bakom receptdisken.

– Arbetsgivaren anser inte att det medför någon särskild risk, men vi tycker det är klart olämpligt, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.

Så ökar apoteksrånen

2022 – 27 (23 rån, 4 försök)
2021 – 14 (12 rån, 2 försök)
2020 – 15 (13 rån, 2 försök)
2019 – 16 (13 rån, 3 försök)
2018 – 19 (17 rån, 2 försök)

Källa: Sveriges Apoteksförening.

Jakt på knark bakom attackerna

Januari 2023

Ett apotek i Göteborg rånas på narkotikaklassade läkemedel. Gärningsmannen påstår att han har en bomb som han hotar att spränga.

Juli 2022

Ett apotek i Västerås rånas av en man, beväpnad med yxa, som kräver narkotikaklassade läkemedel. Under hösten rånas flera apotek i Västmanland.

September 2021

Ett apotek i Skara rånas av två män beväpnade med kniv. De tvingar till sig narkotikaklassade läkemedel.

November 2020

Ett apotek i Söderhamn rånas på narkotikaklassade läkemedel sedan rånaren hotat spränga två handgranater.

Juni 2019

Tre apotek i Karlstadstrakten rånas på narkotikaklassade läkemedel av en gärningsman som hotar personalen med kniv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.