Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rån mot apotek ökar kraftigt

Antalet rån och rånförsök på apoteken ökade kraftigt förra året. Narkotikaklassade läkemedel är oftast vad rånarna söker. Nu försöker arbetsgivarna höja säkerheten.
Anita Täpp Publicerad
Apoteksanställd bläddrar bland medicinförpackningar i en apotekshylla.
Efter ökningen av rån mot apotek diskuteras om man ska sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter. Men det är ingen lösning som personalen vill se. Foto: Hasse Holmberg/TT.

I våras blev ett apotek i norra Stockholm utsatt för väpnade rån två veckor i rad. Upplevelsen var traumatisk för apotekspersonalen på plats. Men rånen ledde också till att två receptarier, som brukade hoppa in, kände olust för att jobba där i fortsättningen.

Efter rånen diskuterades också om man borde sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter när de hotar apoteksanställda med olika slags vapen.

Men det är ingen lösning som personalen vill se, menar Lena Svensson, Unionens klubbordförande på Apotek Hjärtat.

– Även om vi inte är skyldiga att ha medicinerna i lager, utan kan beställa så att kunden får dem inom 24 timmar, så kan det få allvarliga konsekvenser för våra kunder, säger hon.

Försöker höja säkerheten på apotek

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Arbetsgivarna försöker höja säkerheten och förebygga brott genom att exempelvis utrusta apoteken med övervakningskameror, låsbara dörrar och larm så att personalen snabbt kan få hjälp av väktare och polis. Alla anställda blir också utbildade för att de ska vara mentalt förberedda och få råd om hur de kan agera i olika situationer.

Ändå är väldigt många anställda påtagligt oroliga att de ska bli utsatta för ett väpnat rån, berättar Lena Svensson.

– Framför allt de som redan har blivit utsatta. Men även jag och många andra med mig kan känna oro. Man undrar inte om, utan när det ska hända en själv.

För att förstärka tryggheten har facket länge kämpat för att apoteken ska få en högre bemanning, så att ingen receptarie någonsin ska behöva jobba ensam bakom receptdisken.

– Arbetsgivaren anser inte att det medför någon särskild risk, men vi tycker det är klart olämpligt, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.

Så ökar apoteksrånen

2022 – 27 (23 rån, 4 försök)
2021 – 14 (12 rån, 2 försök)
2020 – 15 (13 rån, 2 försök)
2019 – 16 (13 rån, 3 försök)
2018 – 19 (17 rån, 2 försök)

Källa: Sveriges Apoteksförening.

Jakt på knark bakom attackerna

Januari 2023

Ett apotek i Göteborg rånas på narkotikaklassade läkemedel. Gärningsmannen påstår att han har en bomb som han hotar att spränga.

Juli 2022

Ett apotek i Västerås rånas av en man, beväpnad med yxa, som kräver narkotikaklassade läkemedel. Under hösten rånas flera apotek i Västmanland.

September 2021

Ett apotek i Skara rånas av två män beväpnade med kniv. De tvingar till sig narkotikaklassade läkemedel.

November 2020

Ett apotek i Söderhamn rånas på narkotikaklassade läkemedel sedan rånaren hotat spränga två handgranater.

Juni 2019

Tre apotek i Karlstadstrakten rånas på narkotikaklassade läkemedel av en gärningsman som hotar personalen med kniv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.