Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rån mot apotek ökar kraftigt

Antalet rån och rånförsök på apoteken ökade kraftigt förra året. Narkotikaklassade läkemedel är oftast vad rånarna söker. Nu försöker arbetsgivarna höja säkerheten.
Anita Täpp Publicerad
Apoteksanställd bläddrar bland medicinförpackningar i en apotekshylla.
Efter ökningen av rån mot apotek diskuteras om man ska sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter. Men det är ingen lösning som personalen vill se. Foto: Hasse Holmberg/TT.

I våras blev ett apotek i norra Stockholm utsatt för väpnade rån två veckor i rad. Upplevelsen var traumatisk för apotekspersonalen på plats. Men rånen ledde också till att två receptarier, som brukade hoppa in, kände olust för att jobba där i fortsättningen.

Efter rånen diskuterades också om man borde sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter när de hotar apoteksanställda med olika slags vapen.

Men det är ingen lösning som personalen vill se, menar Lena Svensson, Unionens klubbordförande på Apotek Hjärtat.

– Även om vi inte är skyldiga att ha medicinerna i lager, utan kan beställa så att kunden får dem inom 24 timmar, så kan det få allvarliga konsekvenser för våra kunder, säger hon.

Försöker höja säkerheten på apotek

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Arbetsgivarna försöker höja säkerheten och förebygga brott genom att exempelvis utrusta apoteken med övervakningskameror, låsbara dörrar och larm så att personalen snabbt kan få hjälp av väktare och polis. Alla anställda blir också utbildade för att de ska vara mentalt förberedda och få råd om hur de kan agera i olika situationer.

Ändå är väldigt många anställda påtagligt oroliga att de ska bli utsatta för ett väpnat rån, berättar Lena Svensson.

– Framför allt de som redan har blivit utsatta. Men även jag och många andra med mig kan känna oro. Man undrar inte om, utan när det ska hända en själv.

För att förstärka tryggheten har facket länge kämpat för att apoteken ska få en högre bemanning, så att ingen receptarie någonsin ska behöva jobba ensam bakom receptdisken.

– Arbetsgivaren anser inte att det medför någon särskild risk, men vi tycker det är klart olämpligt, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.

Så ökar apoteksrånen

2022 – 27 (23 rån, 4 försök)
2021 – 14 (12 rån, 2 försök)
2020 – 15 (13 rån, 2 försök)
2019 – 16 (13 rån, 3 försök)
2018 – 19 (17 rån, 2 försök)

Källa: Sveriges Apoteksförening.

Jakt på knark bakom attackerna

Januari 2023

Ett apotek i Göteborg rånas på narkotikaklassade läkemedel. Gärningsmannen påstår att han har en bomb som han hotar att spränga.

Juli 2022

Ett apotek i Västerås rånas av en man, beväpnad med yxa, som kräver narkotikaklassade läkemedel. Under hösten rånas flera apotek i Västmanland.

September 2021

Ett apotek i Skara rånas av två män beväpnade med kniv. De tvingar till sig narkotikaklassade läkemedel.

November 2020

Ett apotek i Söderhamn rånas på narkotikaklassade läkemedel sedan rånaren hotat spränga två handgranater.

Juni 2019

Tre apotek i Karlstadstrakten rånas på narkotikaklassade läkemedel av en gärningsman som hotar personalen med kniv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.