Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rån mot apotek ökar kraftigt

Antalet rån och rånförsök på apoteken ökade kraftigt förra året. Narkotikaklassade läkemedel är oftast vad rånarna söker. Nu försöker arbetsgivarna höja säkerheten.
Anita Täpp Publicerad
Apoteksanställd bläddrar bland medicinförpackningar i en apotekshylla.
Efter ökningen av rån mot apotek diskuteras om man ska sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter. Men det är ingen lösning som personalen vill se. Foto: Hasse Holmberg/TT.

I våras blev ett apotek i norra Stockholm utsatt för väpnade rån två veckor i rad. Upplevelsen var traumatisk för apotekspersonalen på plats. Men rånen ledde också till att två receptarier, som brukade hoppa in, kände olust för att jobba där i fortsättningen.

Efter rånen diskuterades också om man borde sluta lagerföra de narkotikaklassade läkemedlen som rånarna är ute efter när de hotar apoteksanställda med olika slags vapen.

Men det är ingen lösning som personalen vill se, menar Lena Svensson, Unionens klubbordförande på Apotek Hjärtat.

– Även om vi inte är skyldiga att ha medicinerna i lager, utan kan beställa så att kunden får dem inom 24 timmar, så kan det få allvarliga konsekvenser för våra kunder, säger hon.

Försöker höja säkerheten på apotek

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Arbetsgivarna försöker höja säkerheten och förebygga brott genom att exempelvis utrusta apoteken med övervakningskameror, låsbara dörrar och larm så att personalen snabbt kan få hjälp av väktare och polis. Alla anställda blir också utbildade för att de ska vara mentalt förberedda och få råd om hur de kan agera i olika situationer.

Ändå är väldigt många anställda påtagligt oroliga att de ska bli utsatta för ett väpnat rån, berättar Lena Svensson.

– Framför allt de som redan har blivit utsatta. Men även jag och många andra med mig kan känna oro. Man undrar inte om, utan när det ska hända en själv.

För att förstärka tryggheten har facket länge kämpat för att apoteken ska få en högre bemanning, så att ingen receptarie någonsin ska behöva jobba ensam bakom receptdisken.

– Arbetsgivaren anser inte att det medför någon särskild risk, men vi tycker det är klart olämpligt, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.

Så ökar apoteksrånen

2022 – 27 (23 rån, 4 försök)
2021 – 14 (12 rån, 2 försök)
2020 – 15 (13 rån, 2 försök)
2019 – 16 (13 rån, 3 försök)
2018 – 19 (17 rån, 2 försök)

Källa: Sveriges Apoteksförening.

Jakt på knark bakom attackerna

Januari 2023

Ett apotek i Göteborg rånas på narkotikaklassade läkemedel. Gärningsmannen påstår att han har en bomb som han hotar att spränga.

Juli 2022

Ett apotek i Västerås rånas av en man, beväpnad med yxa, som kräver narkotikaklassade läkemedel. Under hösten rånas flera apotek i Västmanland.

September 2021

Ett apotek i Skara rånas av två män beväpnade med kniv. De tvingar till sig narkotikaklassade läkemedel.

November 2020

Ett apotek i Söderhamn rånas på narkotikaklassade läkemedel sedan rånaren hotat spränga två handgranater.

Juni 2019

Tre apotek i Karlstadstrakten rånas på narkotikaklassade läkemedel av en gärningsman som hotar personalen med kniv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält