Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekscheferna om kritiken: ”Anställda ska få pauser”

Nu svarar apotekens HR-direktörer hur de ser på kritiken mot arbetsmiljön från Unionens fackklubbar. Problemen beror på farmaceutbrist enligt arbetsgivarna. Men anställda ska få ta sina pauser.
– Behöver man ha en stol så ordnar vi en stol, säger Per Bergman, HR-chef på Apotek Hjärtat.
Elisabeth Brising Publicerad
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Arbetsmiljön på Apotek får stark kritik från Unionens fackklubbar. Nu svarar HR-cheferna på Kronans apotek, Apotek Hjärtat och Apoteket på frågor om stress, utlåning, röriga scheman - och tillbakavisar uppgifterna om tystnadskultur på apoteken. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Arbetsmiljön har fått kritik av Unionens klubbar på Apotek Hjärtat, Apoteket och Kronans apotek. Fackombuden har också berättat om anställda som är rädda att berätta om problem på sin arbetsplats. 

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman känner inte igen att det skulle finnas tystnadskultur på företaget.  

Vågar anställda ta upp problem i arbetsmiljön öppet med apotekschefer och facket? 

Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat.
Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat. Foto: ICA-gruppen/Apotek Hjärtat.

– Min övergripande bild är att vi har en kultur där man verkligen lyfter vad man tänker och tycker. Det är jätteviktigt att få signaler både om det som fungerar bra och om det är en utmaning, säger han. 

Har Apotek Hjärtat tillräcklig bemanning för att säkerställa en god arbetsmiljö? 

– Vi gör ett gediget arbete för bemanning på apoteken. Utmaningen är en farmaceutbrist på totalen i hela branschen. 

Utlån till andra butiker – är det frivilligt?

– Ja, in- och utlåning bygger alltid på frivillighet. 

Riskerar man något som anställd genom att säga nej?

–  Nej. Sedan ser ju vi att det är en fördel ju mer vi kan jobba på det sättet. Det är ett bra sätt att kunna hjälpa varandra när det är tajt. 

Hinner medarbetarna sitta ner och ta pauser under arbetsdagen?

– Självklart ska man kunna ta sin lunchrast och ta paus. Mycket bygger på samarbete och kommunikation - hur ser kundtrycket ut?

Har medarbetare stolar att sitta på i alla butiker, eller tas de bort ibland? 

– Jag känner inte igen det. Självklart, behöver man ha en stol så ordnar vi en stol.

Vad gör företaget för att motverka en eventuell tystnadskultur?

– Vi har månadsmöten där arbetsmiljö är en stående punkt. Vi har utbildning för alla våra chefer. Regionchefer ska också jobba med det här för att säkra att signaler kommer fram. 

Bäst är att börja prata om arbetsmiljön i dialog med sin närmaste chef tycker Per Bergman. 

– Att prata om arbetsmiljöproblem med HR är också jättebra. Kontaktar man sitt fack är det också i grunden positivt. När vi får signaler kan vi göra saker, säger han. 

Hur är dialogen med Unionens företrädare?

– Väldigt bra, vi har täta kontakter. Vi har olika uppdrag, men vill ju i grunden samma sak: att medlemmar som är medarbetare ska må bra. 

”Frostig stämning”

Unionens ordförande i fackklubben på Hjärtat, Lena Svensson, har inte samma positiva bild. 

Hur är dialogen med arbetsgivaren? 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi fackliga upplever en frostigare och hårdare stämning än för några år sedan. Det tror vi beror mycket på den slimmade bemanning vi har, säger hon. 

När Kollega söker företrädarna för Apoteket och Kronans apotek vill de endast svara på frågor via mejl. 

Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek.
Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek. Foto: Liza Simonsson/Kronans apotek

Sofie Almqvist Gärtner, HR-direktör på Kronans apotek, skriver att hur bemanningen ser ut beror på geografin, men att vakanser bemannas med konsulter. 

Alla utlån av personal till andra butiker är frivilliga enligt HR-direktören. När det gäller pauser krävs dialog och att man ”pratar ihop sig" lokalt. 

Hon förtydligar att schemaförändringar enligt avtal kan göras med två veckors framförhållning. 

Kronans: Må bra-samtal och självledarskap

Kronans apotek listar företagets insatser för att minska stress och sjukskrivningar: Medarbetarsamtal som kallas ”må bra-samtal” fyra gånger per år. Utbildningar - som självledarskapsutbildningar för alla och en självreflektionspodd samt ledarskapsutbildningar i arbetsrätt, arbetsmiljö och frisknärvaro. 

När det gäller tystnadskultur skriver Sofie Almqvist Gärtner att hon vill att medarbetarna alltid ska känna sig trygga att uttrycka sin åsikt till sin ledare, till fackliga representanter eller HR.  

Apoteket: "Vi behöver helt klart göra mer"

Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket.
Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket. Foto: Apoteket

Anna Rogmark är direktör för HR och juridik på Apoteket.  Hon svarar Kollega att när det gäller personaltätheten kan de också ha svårt att rekrytera på mindre orter. 

Om fackenkäten som visat att en tredjedel uppger att de inte hinner ta dagliga pauser skriver hon att företagets "ambition" är att alla medarbetare ska ha möjlighet till pauser utöver sin lunchrast och att de jobbar aktivt med att förenkla arbetssätt för att skapa tid för pauser. 

"Vi har fokus på detta men behöver helt klart göra mer för att nå målet", svarar Anna Rogmark. 

Hon medger att det finns problem med stress och anser, liksom de två andra HR-cheferna, att det beror på farmaceutbristen. Hon hoppas att den satsning Apoteket nu gör inom rekrytering på sikt kommer förbättra den stress som "finns på vissa apotek". 

Kan tvingas till utlån

När det gäller utlån till andra butiker ingår det i mångas schema och ibland kan man inte säga nej enligt Apotekets HR-direktör.

Anna Rogmark skriver att grunden är frivillighet vid utlån men att det undantagsvis kan "uppstå situationer där medarbetaren inte kan säga nej till en utlåning, det kan exempelvis handla om att medarbetaren behöver stötta upp vid sjukdom på ett annat apotek i närområdet.”

När det gäller tystnad upplever Anna Rogmark att företaget har ett öppet klimat där åsikter och tankar är välkomna.  

HR-direktörerna på både Kronans apotek och Apoteket hänvisar också till sina anonyma medarbetarenkäter och visselblåsartjänster som kanaler där problem kan lyftas. Dialogen med de fackliga klubbarna beskrivs som god på båda kedjorna. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.