Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekscheferna om kritiken: ”Anställda ska få pauser”

Nu svarar apotekens HR-direktörer hur de ser på kritiken mot arbetsmiljön från Unionens fackklubbar. Problemen beror på farmaceutbrist enligt arbetsgivarna. Men anställda ska få ta sina pauser.
– Behöver man ha en stol så ordnar vi en stol, säger Per Bergman, HR-chef på Apotek Hjärtat.
Elisabeth Brising Publicerad
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Arbetsmiljön har fått kritik av Unionens klubbar på Apotek Hjärtat, Apoteket och Kronans apotek. Fackombuden har också berättat om anställda som är rädda att berätta om problem på sin arbetsplats. 

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman känner inte igen att det skulle finnas tystnadskultur på företaget.  

Vågar anställda ta upp problem i arbetsmiljön öppet med apotekschefer och facket? 

Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat.
Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat. Foto: ICA-gruppen/Apotek Hjärtat.

– Min övergripande bild är att vi har en kultur där man verkligen lyfter vad man tänker och tycker. Det är jätteviktigt att få signaler både om det som fungerar bra och om det är en utmaning, säger han. 

Har Apotek Hjärtat tillräcklig bemanning för att säkerställa en god arbetsmiljö? 

– Vi gör ett gediget arbete för bemanning på apoteken. Utmaningen är en farmaceutbrist på totalen i hela branschen. 

Utlån till andra butiker – är det frivilligt?

– Ja, in- och utlåning bygger alltid på frivillighet. 

Riskerar man något som anställd genom att säga nej?

–  Nej. Sedan ser ju vi att det är en fördel ju mer vi kan jobba på det sättet. Det är ett bra sätt att kunna hjälpa varandra när det är tajt. 

Hinner medarbetarna sitta ner och ta pauser under arbetsdagen?

– Självklart ska man kunna ta sin lunchrast och ta paus. Mycket bygger på samarbete och kommunikation - hur ser kundtrycket ut?

Har medarbetare stolar att sitta på i alla butiker, eller tas de bort ibland? 

– Jag känner inte igen det. Självklart, behöver man ha en stol så ordnar vi en stol.

Vad gör företaget för att motverka en eventuell tystnadskultur?

– Vi har månadsmöten där arbetsmiljö är en stående punkt. Vi har utbildning för alla våra chefer. Regionchefer ska också jobba med det här för att säkra att signaler kommer fram. 

Bäst är att börja prata om arbetsmiljön i dialog med sin närmaste chef tycker Per Bergman. 

– Att prata om arbetsmiljöproblem med HR är också jättebra. Kontaktar man sitt fack är det också i grunden positivt. När vi får signaler kan vi göra saker, säger han. 

Hur är dialogen med Unionens företrädare?

– Väldigt bra, vi har täta kontakter. Vi har olika uppdrag, men vill ju i grunden samma sak: att medlemmar som är medarbetare ska må bra. 

”Frostig stämning”

Unionens ordförande i fackklubben på Hjärtat, Lena Svensson, har inte samma positiva bild. 

Hur är dialogen med arbetsgivaren? 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi fackliga upplever en frostigare och hårdare stämning än för några år sedan. Det tror vi beror mycket på den slimmade bemanning vi har, säger hon. 

När Kollega söker företrädarna för Apoteket och Kronans apotek vill de endast svara på frågor via mejl. 

Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek.
Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek. Foto: Liza Simonsson/Kronans apotek

Sofie Almqvist Gärtner, HR-direktör på Kronans apotek, skriver att hur bemanningen ser ut beror på geografin, men att vakanser bemannas med konsulter. 

Alla utlån av personal till andra butiker är frivilliga enligt HR-direktören. När det gäller pauser krävs dialog och att man ”pratar ihop sig" lokalt. 

Hon förtydligar att schemaförändringar enligt avtal kan göras med två veckors framförhållning. 

Kronans: Må bra-samtal och självledarskap

Kronans apotek listar företagets insatser för att minska stress och sjukskrivningar: Medarbetarsamtal som kallas ”må bra-samtal” fyra gånger per år. Utbildningar - som självledarskapsutbildningar för alla och en självreflektionspodd samt ledarskapsutbildningar i arbetsrätt, arbetsmiljö och frisknärvaro. 

När det gäller tystnadskultur skriver Sofie Almqvist Gärtner att hon vill att medarbetarna alltid ska känna sig trygga att uttrycka sin åsikt till sin ledare, till fackliga representanter eller HR.  

Apoteket: "Vi behöver helt klart göra mer"

Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket.
Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket. Foto: Apoteket

Anna Rogmark är direktör för HR och juridik på Apoteket.  Hon svarar Kollega att när det gäller personaltätheten kan de också ha svårt att rekrytera på mindre orter. 

Om fackenkäten som visat att en tredjedel uppger att de inte hinner ta dagliga pauser skriver hon att företagets "ambition" är att alla medarbetare ska ha möjlighet till pauser utöver sin lunchrast och att de jobbar aktivt med att förenkla arbetssätt för att skapa tid för pauser. 

"Vi har fokus på detta men behöver helt klart göra mer för att nå målet", svarar Anna Rogmark. 

Hon medger att det finns problem med stress och anser, liksom de två andra HR-cheferna, att det beror på farmaceutbristen. Hon hoppas att den satsning Apoteket nu gör inom rekrytering på sikt kommer förbättra den stress som "finns på vissa apotek". 

Kan tvingas till utlån

När det gäller utlån till andra butiker ingår det i mångas schema och ibland kan man inte säga nej enligt Apotekets HR-direktör.

Anna Rogmark skriver att grunden är frivillighet vid utlån men att det undantagsvis kan "uppstå situationer där medarbetaren inte kan säga nej till en utlåning, det kan exempelvis handla om att medarbetaren behöver stötta upp vid sjukdom på ett annat apotek i närområdet.”

När det gäller tystnad upplever Anna Rogmark att företaget har ett öppet klimat där åsikter och tankar är välkomna.  

HR-direktörerna på både Kronans apotek och Apoteket hänvisar också till sina anonyma medarbetarenkäter och visselblåsartjänster som kanaler där problem kan lyftas. Dialogen med de fackliga klubbarna beskrivs som god på båda kedjorna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion