Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekscheferna om kritiken: ”Anställda ska få pauser”

Nu svarar apotekens HR-direktörer hur de ser på kritiken mot arbetsmiljön från Unionens fackklubbar. Problemen beror på farmaceutbrist enligt arbetsgivarna. Men anställda ska få ta sina pauser.
– Behöver man ha en stol så ordnar vi en stol, säger Per Bergman, HR-chef på Apotek Hjärtat.
Elisabeth Brising Publicerad
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Arbetsmiljön har fått kritik av Unionens klubbar på Apotek Hjärtat, Apoteket och Kronans apotek. Fackombuden har också berättat om anställda som är rädda att berätta om problem på sin arbetsplats. 

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman känner inte igen att det skulle finnas tystnadskultur på företaget.  

Vågar anställda ta upp problem i arbetsmiljön öppet med apotekschefer och facket? 

Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat.
Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat. Foto: ICA-gruppen/Apotek Hjärtat.

– Min övergripande bild är att vi har en kultur där man verkligen lyfter vad man tänker och tycker. Det är jätteviktigt att få signaler både om det som fungerar bra och om det är en utmaning, säger han. 

Har Apotek Hjärtat tillräcklig bemanning för att säkerställa en god arbetsmiljö? 

– Vi gör ett gediget arbete för bemanning på apoteken. Utmaningen är en farmaceutbrist på totalen i hela branschen. 

Utlån till andra butiker – är det frivilligt?

– Ja, in- och utlåning bygger alltid på frivillighet. 

Riskerar man något som anställd genom att säga nej?

–  Nej. Sedan ser ju vi att det är en fördel ju mer vi kan jobba på det sättet. Det är ett bra sätt att kunna hjälpa varandra när det är tajt. 

Hinner medarbetarna sitta ner och ta pauser under arbetsdagen?

– Självklart ska man kunna ta sin lunchrast och ta paus. Mycket bygger på samarbete och kommunikation - hur ser kundtrycket ut?

Har medarbetare stolar att sitta på i alla butiker, eller tas de bort ibland? 

– Jag känner inte igen det. Självklart, behöver man ha en stol så ordnar vi en stol.

Vad gör företaget för att motverka en eventuell tystnadskultur?

– Vi har månadsmöten där arbetsmiljö är en stående punkt. Vi har utbildning för alla våra chefer. Regionchefer ska också jobba med det här för att säkra att signaler kommer fram. 

Bäst är att börja prata om arbetsmiljön i dialog med sin närmaste chef tycker Per Bergman. 

– Att prata om arbetsmiljöproblem med HR är också jättebra. Kontaktar man sitt fack är det också i grunden positivt. När vi får signaler kan vi göra saker, säger han. 

Hur är dialogen med Unionens företrädare?

– Väldigt bra, vi har täta kontakter. Vi har olika uppdrag, men vill ju i grunden samma sak: att medlemmar som är medarbetare ska må bra. 

”Frostig stämning”

Unionens ordförande i fackklubben på Hjärtat, Lena Svensson, har inte samma positiva bild. 

Hur är dialogen med arbetsgivaren? 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi fackliga upplever en frostigare och hårdare stämning än för några år sedan. Det tror vi beror mycket på den slimmade bemanning vi har, säger hon. 

När Kollega söker företrädarna för Apoteket och Kronans apotek vill de endast svara på frågor via mejl. 

Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek.
Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek. Foto: Liza Simonsson/Kronans apotek

Sofie Almqvist Gärtner, HR-direktör på Kronans apotek, skriver att hur bemanningen ser ut beror på geografin, men att vakanser bemannas med konsulter. 

Alla utlån av personal till andra butiker är frivilliga enligt HR-direktören. När det gäller pauser krävs dialog och att man ”pratar ihop sig" lokalt. 

Hon förtydligar att schemaförändringar enligt avtal kan göras med två veckors framförhållning. 

Kronans: Må bra-samtal och självledarskap

Kronans apotek listar företagets insatser för att minska stress och sjukskrivningar: Medarbetarsamtal som kallas ”må bra-samtal” fyra gånger per år. Utbildningar - som självledarskapsutbildningar för alla och en självreflektionspodd samt ledarskapsutbildningar i arbetsrätt, arbetsmiljö och frisknärvaro. 

När det gäller tystnadskultur skriver Sofie Almqvist Gärtner att hon vill att medarbetarna alltid ska känna sig trygga att uttrycka sin åsikt till sin ledare, till fackliga representanter eller HR.  

Apoteket: "Vi behöver helt klart göra mer"

Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket.
Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket. Foto: Apoteket

Anna Rogmark är direktör för HR och juridik på Apoteket.  Hon svarar Kollega att när det gäller personaltätheten kan de också ha svårt att rekrytera på mindre orter. 

Om fackenkäten som visat att en tredjedel uppger att de inte hinner ta dagliga pauser skriver hon att företagets "ambition" är att alla medarbetare ska ha möjlighet till pauser utöver sin lunchrast och att de jobbar aktivt med att förenkla arbetssätt för att skapa tid för pauser. 

"Vi har fokus på detta men behöver helt klart göra mer för att nå målet", svarar Anna Rogmark. 

Hon medger att det finns problem med stress och anser, liksom de två andra HR-cheferna, att det beror på farmaceutbristen. Hon hoppas att den satsning Apoteket nu gör inom rekrytering på sikt kommer förbättra den stress som "finns på vissa apotek". 

Kan tvingas till utlån

När det gäller utlån till andra butiker ingår det i mångas schema och ibland kan man inte säga nej enligt Apotekets HR-direktör.

Anna Rogmark skriver att grunden är frivillighet vid utlån men att det undantagsvis kan "uppstå situationer där medarbetaren inte kan säga nej till en utlåning, det kan exempelvis handla om att medarbetaren behöver stötta upp vid sjukdom på ett annat apotek i närområdet.”

När det gäller tystnad upplever Anna Rogmark att företaget har ett öppet klimat där åsikter och tankar är välkomna.  

HR-direktörerna på både Kronans apotek och Apoteket hänvisar också till sina anonyma medarbetarenkäter och visselblåsartjänster som kanaler där problem kan lyftas. Dialogen med de fackliga klubbarna beskrivs som god på båda kedjorna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.