Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.