Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Professor oroas över fortsatt distansarbete

Att jobba hemifrån under lång tid leder till sämre arbetsmiljö och sämre produkter. Därför borde fler återvända till sina arbetsplatser.
– Det oroar mig att många säger att vi ska fortsätta arbeta på distans, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
David Österberg Publicerad 26 augusti 2020, kl 07:33
Stina Stjernkvist / TT
"Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt", enligt Oskar Nordström Skans. Stina Stjernkvist / TT

I maj meddelade Twitters vd att bolagets anställda kan fortsätta att arbeta hemifrån. För evigt. Google har bett sina medarbetare att jobba på distans till nästa sommar och Facebook räknar med att hälften av medarbetarna inte är på kontoret de kommande fem till tio åren.

Även i Sverige förekommer synsättet att pandemin har lärt oss att vi kan arbeta på distans och att arbetsplatserna därför har blivit mindre viktiga. Men det är fel, tycker Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver han att vi behöver fasa ut distansarbetet.

– Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt. Det oroar mig att många nu säger att vi har lärt oss att använda ny teknik och att det innebär att vi kan fortsätta arbeta på distans. Men vi visste ju redan tidigare att det var möjligt att ha möten på distans. Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten. Ju högre kostnaden för hemarbete är, desto mer måste vi börja tillåta en återgång till arbetsplatserna. Risken för smittspridning ökar såklart men då får man försöka hitta vägar för att minska den, säger han till Kollega.

Han tycker också att regeringen ska ändra stödet till företag som har det ekonomiskt svårt. Korttidsarbete var en bra lösning i det akuta skedet, men för att få fart på företagen vore det bättre med sänkta arbetsgivaravgifter för företag som lämnar korttidsarbete, tycker han.

– Om man sänker arbetsgivaravgiften för de företag som lämnar korttidsarbete i förtid subventionerar man de företag som behöver stödet mest samtidigt som man skyndar på processen mot att de kommer igång igen. När ett företag drar igång igen hjälper det andra företag att också komma igång, exempelvis underleverantörer.

Oskar Nordström Skans ger också förslag på lösningar för en bättre fungerande arbetsmarknad på längre sikt. Det handlar bland annat om att förbättra Arbetsförmedlingen, förändra las och öka möjligheterna till kompetensutveckling. I rapporten föreslår han att arbetsgivare ska vara skyldiga att kompetensutveckla sin personal. Den som inte gör det får ersätta medarbetarna med två procent av lönen.

– Viktigast är att hitta kompetensutveckling för personer som oftast inte får det. Det kan till exempel handla om att utöka arbetsuppgifterna så att en person blir mer relevant för företaget eller för andra företag på arbetsmarknaden. Sanktionen jag föreslår är ganska mild och handlar mest om att knuffa lite på arbetsgivarna. Är det helt omöjligt att kompetensutveckla har de en möjlighet att ”köpa sig ut”, säger han.

Även mer välutbildade personer bör få tillgång till kompetensutveckling genom fler kurser på universitet och yrkeshögskolor, enligt Oskar Nordström Skans.

– I dag finns en stor utbildningsapparat för personer som blivit uppsagda, men inte för personer som har ett jobb. I nuläget lever universiteten och arbetsmarknaden i olika världar. Det behövs mer av samspel så att det man lär sig på universitetet kan komma till användning på arbetsmarknaden, och det går att göra utan att universiteten förvandlas till rena yrkesutbildningar.

Ska stärka Sverige efter krisen

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

Förra veckan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.