Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Professor oroas över fortsatt distansarbete

Att jobba hemifrån under lång tid leder till sämre arbetsmiljö och sämre produkter. Därför borde fler återvända till sina arbetsplatser.
– Det oroar mig att många säger att vi ska fortsätta arbeta på distans, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
"Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt", enligt Oskar Nordström Skans. Stina Stjernkvist / TT

I maj meddelade Twitters vd att bolagets anställda kan fortsätta att arbeta hemifrån. För evigt. Google har bett sina medarbetare att jobba på distans till nästa sommar och Facebook räknar med att hälften av medarbetarna inte är på kontoret de kommande fem till tio åren.

Även i Sverige förekommer synsättet att pandemin har lärt oss att vi kan arbeta på distans och att arbetsplatserna därför har blivit mindre viktiga. Men det är fel, tycker Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver han att vi behöver fasa ut distansarbetet.

– Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt. Det oroar mig att många nu säger att vi har lärt oss att använda ny teknik och att det innebär att vi kan fortsätta arbeta på distans. Men vi visste ju redan tidigare att det var möjligt att ha möten på distans. Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten. Ju högre kostnaden för hemarbete är, desto mer måste vi börja tillåta en återgång till arbetsplatserna. Risken för smittspridning ökar såklart men då får man försöka hitta vägar för att minska den, säger han till Kollega.

Han tycker också att regeringen ska ändra stödet till företag som har det ekonomiskt svårt. Korttidsarbete var en bra lösning i det akuta skedet, men för att få fart på företagen vore det bättre med sänkta arbetsgivaravgifter för företag som lämnar korttidsarbete, tycker han.

– Om man sänker arbetsgivaravgiften för de företag som lämnar korttidsarbete i förtid subventionerar man de företag som behöver stödet mest samtidigt som man skyndar på processen mot att de kommer igång igen. När ett företag drar igång igen hjälper det andra företag att också komma igång, exempelvis underleverantörer.

Oskar Nordström Skans ger också förslag på lösningar för en bättre fungerande arbetsmarknad på längre sikt. Det handlar bland annat om att förbättra Arbetsförmedlingen, förändra las och öka möjligheterna till kompetensutveckling. I rapporten föreslår han att arbetsgivare ska vara skyldiga att kompetensutveckla sin personal. Den som inte gör det får ersätta medarbetarna med två procent av lönen.

– Viktigast är att hitta kompetensutveckling för personer som oftast inte får det. Det kan till exempel handla om att utöka arbetsuppgifterna så att en person blir mer relevant för företaget eller för andra företag på arbetsmarknaden. Sanktionen jag föreslår är ganska mild och handlar mest om att knuffa lite på arbetsgivarna. Är det helt omöjligt att kompetensutveckla har de en möjlighet att ”köpa sig ut”, säger han.

Även mer välutbildade personer bör få tillgång till kompetensutveckling genom fler kurser på universitet och yrkeshögskolor, enligt Oskar Nordström Skans.

– I dag finns en stor utbildningsapparat för personer som blivit uppsagda, men inte för personer som har ett jobb. I nuläget lever universiteten och arbetsmarknaden i olika världar. Det behövs mer av samspel så att det man lär sig på universitetet kan komma till användning på arbetsmarknaden, och det går att göra utan att universiteten förvandlas till rena yrkesutbildningar.

Ska stärka Sverige efter krisen

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

Förra veckan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.