Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Professor oroas över fortsatt distansarbete

Att jobba hemifrån under lång tid leder till sämre arbetsmiljö och sämre produkter. Därför borde fler återvända till sina arbetsplatser.
– Det oroar mig att många säger att vi ska fortsätta arbeta på distans, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
"Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt", enligt Oskar Nordström Skans. Stina Stjernkvist / TT

I maj meddelade Twitters vd att bolagets anställda kan fortsätta att arbeta hemifrån. För evigt. Google har bett sina medarbetare att jobba på distans till nästa sommar och Facebook räknar med att hälften av medarbetarna inte är på kontoret de kommande fem till tio åren.

Även i Sverige förekommer synsättet att pandemin har lärt oss att vi kan arbeta på distans och att arbetsplatserna därför har blivit mindre viktiga. Men det är fel, tycker Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver han att vi behöver fasa ut distansarbetet.

– Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt. Det oroar mig att många nu säger att vi har lärt oss att använda ny teknik och att det innebär att vi kan fortsätta arbeta på distans. Men vi visste ju redan tidigare att det var möjligt att ha möten på distans. Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten. Ju högre kostnaden för hemarbete är, desto mer måste vi börja tillåta en återgång till arbetsplatserna. Risken för smittspridning ökar såklart men då får man försöka hitta vägar för att minska den, säger han till Kollega.

Han tycker också att regeringen ska ändra stödet till företag som har det ekonomiskt svårt. Korttidsarbete var en bra lösning i det akuta skedet, men för att få fart på företagen vore det bättre med sänkta arbetsgivaravgifter för företag som lämnar korttidsarbete, tycker han.

– Om man sänker arbetsgivaravgiften för de företag som lämnar korttidsarbete i förtid subventionerar man de företag som behöver stödet mest samtidigt som man skyndar på processen mot att de kommer igång igen. När ett företag drar igång igen hjälper det andra företag att också komma igång, exempelvis underleverantörer.

Oskar Nordström Skans ger också förslag på lösningar för en bättre fungerande arbetsmarknad på längre sikt. Det handlar bland annat om att förbättra Arbetsförmedlingen, förändra las och öka möjligheterna till kompetensutveckling. I rapporten föreslår han att arbetsgivare ska vara skyldiga att kompetensutveckla sin personal. Den som inte gör det får ersätta medarbetarna med två procent av lönen.

– Viktigast är att hitta kompetensutveckling för personer som oftast inte får det. Det kan till exempel handla om att utöka arbetsuppgifterna så att en person blir mer relevant för företaget eller för andra företag på arbetsmarknaden. Sanktionen jag föreslår är ganska mild och handlar mest om att knuffa lite på arbetsgivarna. Är det helt omöjligt att kompetensutveckla har de en möjlighet att ”köpa sig ut”, säger han.

Även mer välutbildade personer bör få tillgång till kompetensutveckling genom fler kurser på universitet och yrkeshögskolor, enligt Oskar Nordström Skans.

– I dag finns en stor utbildningsapparat för personer som blivit uppsagda, men inte för personer som har ett jobb. I nuläget lever universiteten och arbetsmarknaden i olika världar. Det behövs mer av samspel så att det man lär sig på universitetet kan komma till användning på arbetsmarknaden, och det går att göra utan att universiteten förvandlas till rena yrkesutbildningar.

Ska stärka Sverige efter krisen

I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.

Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

Förra veckan publicerade kommissionen sin slutrapport.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.