Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Läsarna om att sjuka tvingas till soc: ”Sverige är omänskligt”

”Fruktansvärd utveckling.” ”Det sociala skyddsnätet är satt ur spel.” ”Panik och hopplöshet.” Många har reagerat starkt på Kollegas artikel om Maria Dahlin som nekas sjukersättning och tvingas bo i sina föräldrars källare.
David Österberg Publicerad
Maria Dahlin får ingen sjukersättning
Maria Dahlin tvingas leva på socialbidrag - trots att hon är sjuk och har nedsatt arbetsförmåga. Många läsare har reagerat kraftigt på hennes historia.

I måndags berättade Kollega om Maria Dahlin. Hon har trötthet, hjärntrötthet och kraftig huvudvärk efter ett ryggmärgsprov som gick fel. Försäkringskassan anser att hon har nedsatt arbetsförmåga – men nekar henne ändå sjukersättning. Nu tvingas hon, likt 25 000 andra sjuka, leva på ekonomiskt bistånd.

Artikeln har väckt starka reaktioner och fått tusentals kommentarer i sociala medier. Många skriver att de är eller har varit i liknande situationer:

”Vet hur det är. Blev hemlös på grund av för lång handläggningstid och låg ersättning från Försäkringskassan och ingen hjälp från socialtjänsten. Inte okej någonstans när man arbetat och betalat skatt sen gymnasiet.”

”Är 57 år. Har flyttat in i min 84-åriga pappas vardagsrum. När han går bort står jag hemlös, har inte råd med en liten etta ens. Är för jäkligt att vi vuxna inte ens ska ha råd med det självklaraste att få bo själva.”

”Vi är många som bor i någons källare. För mig har det varit så här sedan hösten 2019. Kommer inte att bli bättre.”

Kritik mot det sociala skyddsnätet

Flera läsare lyfter bristerna i det sociala skyddsnätet – och kallar systemet omänskligt:

”Det är skrämmande hur det blivit i Sverige. Mer och mer likt USA. Är det det här Sverige vi vill ha? Politiker som bara ser om sitt eget hus.”

”Sverige är riktigt omänskligt. Har vi jobbat och betalat skatt för att förnedras och spottas på när vi behöver systemet?”

”Moder Svea är sjuk. Det finns inget socialt skyddsnät även om det står i skolans läromedel. Riktigt skrämmande.”

Politiska beslut ligger bakom

Många anser att vår nuvarande regering bär ansvar för bristerna. Andra hävdar att problemen funnits länge:

”Högermajoritet i Sveriges riksdag sedan år 2006. Man kan inte rösta höger utan att få högerpolitik.”

”Blev sjuk 1999, redan då nekades folk sjukersättning, sedan blev det bara värre och värre. Detta är ju inget nytt system överhuvudtaget.”

”Det är ju en medveten politik som försämrar kontinuerligt för de som anses tärande, alltså inte jobbar. Det är ju inte alls svårt att se. Högerpolitik innebär att se till att folk måste jobba oavsett om de är friska nog och helst flera jobb för att klara sig.”

”Oavsett regering så har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen varit totalt katastrofala i många år, så ingen idé att försöka skylla på det. Dom bryr sig inte om dom som är sjuka på riktigt eller dom äldre heller för den delen.” 

Kritik mot Försäkringskassan

I flera kommentarer får Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kritik. 

”Problemet är att läkarna som jobbar på Försäkringskassan verkar ha fått en helt annan läkarutbildning än de läkare som jobbar på vårdcentral eller sjukhus.”

”Vi som jobbar på Arbetsförmedlingen märker att samordningen av regler mellan vår myndighet, Försäkringskassan, kommunernas socialförvaltningar och vården inte gagnar den enskilde och att många kommer i kläm. Det är sorgligt och upprörande och som enskild handläggare mår jag ofta dåligt över att inte kunna göra mer.”

”Det är jättesvårt för individer som är ”halvdana”, för sjuka för att ha en rimlig chans på arbetsmarknaden, för friska för att få hel sjukersättning. Vi kommer ofta i kläm.”

”Sinnessjukt system! Varför tvingas hon söka jobb när hon är sjuk? Och vilken arbetsgivare vill anställa någon som är sjuk? Det här måste få ett stopp nu!”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.