Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

8 tips till dig som är ny på jobbet

Grattis till nya jobbet! Men som nyanställd finns det en hel del att tänka på. Här är åtta säkra tips som gör att du får en smidig start.
Ola Rennstam Publicerad
Glad man gör segertecken i kontorslandskap.
Allra bäst är att ta reda på så mycket som möjligt om din nya arbetsplats innan du börjar på ditt nya jobb. Då minskar risken för klavertramp. Foto: Colourbox

1. Var dig själv

Det är naturligt att vara nervös när man börjar på en ny arbetsplats. Var öppen med nervositeten – då brukar den försvinna. Påminn dig om att du är där för att arbetsgivaren ville ha just dig.

Bästa sättet att göra ett bra intryck är att slappna av och vara sig själv. Men ligg lågt med idéer och förslag första tiden, såvida du inte är anställd för att ta kommandot.

Var beredd på att det kan bli mycket information första dagarna. Var lyhörd och bearbeta den hemma på kvällen. Fokusera på det som du bedömer som viktigast. Ingen begär att du ska kunna allt från början.

2. Var social

Att hälsa på alla första dagen är självklart. Sannolikt får du presentera dig själv för arbetsgruppen, det behöver inte vara märkvärdigare än att du berättar kort om vem du är och vad du ska göra. Bygg kontaktnät redan från början och ha som mål att bekanta dig med nya personer varje dag. Det kan vara smart att göra minnesanteckningar om vem som är vem och vem som gör vad.

3. Känn in jargonen

Det tar tid att hitta sin roll i en arbetsgrupp. Det är helt okej att förhålla sig avvaktande och neutral i diskussioner till en början. Lägg hellre energi på det sociala småpratet, då tas du lättare upp i gruppen. Känn in vilken jargong som gäller och var försiktig med vad du skojar om första tiden. Fika och luncha med olika kollegor så får du snabbt en bild av vilka sociala regler som gäller.

Avvakta med att kritisera saker i verksamheten som du tycker borde förbättras. Ta upp dem vid ett senare tillfälle. Samtidigt är det ett vanligt misstag att bli avvaktande och inkännande för länge, av rädsla för att göra misstag eller trampa någon på tårna. Låt magkänslan styra när det är dags att ta plats och dela med dig av dina idéer.

4. Kom – och gå – i tid

Var noga med att komma i tid och att vara lagom ambitiös. Undvik att vara den som sist släcker kontorslampan. Om du måste jobba över kan det framstå som att du inte klarar ditt arbete. Men märker du att alla kollegorna har mycket att göra och måste jobba över – fråga om du kan hjälpa till med något.

5. Tona ned exjobbet

Referera inte till hur ni gjorde på din tidigare arbetsplats. Och ta inte för givet att de regler som gällde där även råder hos din nya arbetsgivare. Exempelvis kanske det inte alls är okej att göra ett ärende på arbetstid.

6. Våga fråga

Som nyanställd förväntas du inte veta allt, så dra dig inte för nybörjarfrågor som: ”Hur gör ni det här?” eller ”Förklara, varför gör ni på det här sättet?” Att vara frågvis visar på nyfikenhet och engagemang. ”Hej, jag är ny här” är den bästa öppningsrepliken och ger dig spelrum att fråga om det mesta. Du vinner inget på att hålla inne med det du undrar.

7. Koll på etiketten

Ta reda på vad som gäller på arbetsplatsen – allra helst redan innan du börjar så att du inte trampar i klaveret det första du gör. Fråga HR eller din blivande chef om till exempel klädkoden. Kostym eller jeans? Brukar folk ha matlåda eller äter man ute?

Förhoppningsvis får du en bra introduktion om regler och villkor när du har börjat. Om inte, fråga om kollektivavtal, tjänstepension och arbetstidsförkortning. Gå igenom regler för uppförande, företagets olika policyer, vad som gäller för friskvård, säkerheten och andra viktiga rutiner.

Som nyanställd vet du inte hur mycket övertid du kommer att jobba, så förhandla inte bort övertidsersättningen, såvida inte det är ett uttryckligt krav från arbetsgivaren. (Och kom ihåg att det går att säga upp en sådan överenskommelse i efterhand.)

8. Stäm av

Det mest optimala är om din nya arbetsgivare väntar en månad eller två med att spika förväntningar och mål. I längden vinner alla på om du tillåts ta det lite lugnt i början och kan lära känna kollegor och rutiner. Ha täta avstämningar med närmaste chef den första tiden så att ni säkerställer att du gör rätt saker och presterar enligt förväntningarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.