Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

8 tips till dig som är ny på jobbet

Grattis till nya jobbet! Men som nyanställd finns det en hel del att tänka på. Här är åtta säkra tips som gör att du får en smidig start.
Ola Rennstam Publicerad
Glad man gör segertecken i kontorslandskap.
Allra bäst är att ta reda på så mycket som möjligt om din nya arbetsplats innan du börjar på ditt nya jobb. Då minskar risken för klavertramp. Foto: Colourbox

1. Var dig själv

Det är naturligt att vara nervös när man börjar på en ny arbetsplats. Var öppen med nervositeten – då brukar den försvinna. Påminn dig om att du är där för att arbetsgivaren ville ha just dig.

Bästa sättet att göra ett bra intryck är att slappna av och vara sig själv. Men ligg lågt med idéer och förslag första tiden, såvida du inte är anställd för att ta kommandot.

Var beredd på att det kan bli mycket information första dagarna. Var lyhörd och bearbeta den hemma på kvällen. Fokusera på det som du bedömer som viktigast. Ingen begär att du ska kunna allt från början.

2. Var social

Att hälsa på alla första dagen är självklart. Sannolikt får du presentera dig själv för arbetsgruppen, det behöver inte vara märkvärdigare än att du berättar kort om vem du är och vad du ska göra. Bygg kontaktnät redan från början och ha som mål att bekanta dig med nya personer varje dag. Det kan vara smart att göra minnesanteckningar om vem som är vem och vem som gör vad.

3. Känn in jargonen

Det tar tid att hitta sin roll i en arbetsgrupp. Det är helt okej att förhålla sig avvaktande och neutral i diskussioner till en början. Lägg hellre energi på det sociala småpratet, då tas du lättare upp i gruppen. Känn in vilken jargong som gäller och var försiktig med vad du skojar om första tiden. Fika och luncha med olika kollegor så får du snabbt en bild av vilka sociala regler som gäller.

Avvakta med att kritisera saker i verksamheten som du tycker borde förbättras. Ta upp dem vid ett senare tillfälle. Samtidigt är det ett vanligt misstag att bli avvaktande och inkännande för länge, av rädsla för att göra misstag eller trampa någon på tårna. Låt magkänslan styra när det är dags att ta plats och dela med dig av dina idéer.

4. Kom – och gå – i tid

Var noga med att komma i tid och att vara lagom ambitiös. Undvik att vara den som sist släcker kontorslampan. Om du måste jobba över kan det framstå som att du inte klarar ditt arbete. Men märker du att alla kollegorna har mycket att göra och måste jobba över – fråga om du kan hjälpa till med något.

5. Tona ned exjobbet

Referera inte till hur ni gjorde på din tidigare arbetsplats. Och ta inte för givet att de regler som gällde där även råder hos din nya arbetsgivare. Exempelvis kanske det inte alls är okej att göra ett ärende på arbetstid.

6. Våga fråga

Som nyanställd förväntas du inte veta allt, så dra dig inte för nybörjarfrågor som: ”Hur gör ni det här?” eller ”Förklara, varför gör ni på det här sättet?” Att vara frågvis visar på nyfikenhet och engagemang. ”Hej, jag är ny här” är den bästa öppningsrepliken och ger dig spelrum att fråga om det mesta. Du vinner inget på att hålla inne med det du undrar.

7. Koll på etiketten

Ta reda på vad som gäller på arbetsplatsen – allra helst redan innan du börjar så att du inte trampar i klaveret det första du gör. Fråga HR eller din blivande chef om till exempel klädkoden. Kostym eller jeans? Brukar folk ha matlåda eller äter man ute?

Förhoppningsvis får du en bra introduktion om regler och villkor när du har börjat. Om inte, fråga om kollektivavtal, tjänstepension och arbetstidsförkortning. Gå igenom regler för uppförande, företagets olika policyer, vad som gäller för friskvård, säkerheten och andra viktiga rutiner.

Som nyanställd vet du inte hur mycket övertid du kommer att jobba, så förhandla inte bort övertidsersättningen, såvida inte det är ett uttryckligt krav från arbetsgivaren. (Och kom ihåg att det går att säga upp en sådan överenskommelse i efterhand.)

8. Stäm av

Det mest optimala är om din nya arbetsgivare väntar en månad eller två med att spika förväntningar och mål. I längden vinner alla på om du tillåts ta det lite lugnt i början och kan lära känna kollegor och rutiner. Ha täta avstämningar med närmaste chef den första tiden så att ni säkerställer att du gör rätt saker och presterar enligt förväntningarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.