Du har precis blivit erbjuden ett nytt jobb med högre lön – flera tusenlappar mer i månaden. Ser bra ut på pappret – men innan du skriver under ditt anställningskontrakt finns det en del saker du bör leta efter och ta med i kalkylen för att inte riskera att stå där med skägget i brevlådan efter några år.
Finns det föräldralön? Om inte, och du inte är helt främmande inför tanken att bli förälder, tänk på att föräldralönen i sex månader är värd en hel del – ca 20 000 kronor per barn om du har en månadslön på 32 000 – ännu mer om din lön är högre.
Läs mer: Så undviker du att bli snuvad på föräldralönen
Har du rätt till övertidsersättning? Om inte, se till att du får en extra semestervecka och frihet i arbetstidens förläggning. Jobbar du över ca tio timmar i veckan kan du begära nästan en halv månadslön till (fast jobbar du så mycket över hela tiden så strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv). Jobbar du gratistimmar åt din arbetsgivare så sänks ju timlönen.
Läs mer: Vågar du förhandla bort övertiden?
Finns det någon typ av arbetstidsförkortning? Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen.
Läs mer: Många jobbar på ledig tid
Finns det konkurrensklausul? Och vad står det i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb och har du fått någon kompensation för den?
Lär mer: Oskäliga avtal ökar
Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort? Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – du riskerar att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blivit av med körkortet också förlorat jobbet, men varje enskilt fall måste prövas.
Läs mer: Körde för fort – blev av med jobbet
Läs mer: Jobbet blev en chock
Står det något om årliga lönerevisioner? Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter.
Läs mer: Vad ger kollektivavtalet i din plånbok?
Har du extra semester? En del kollektivavtal innehåller extra semesterdagar och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du har rätt till annars.
Läs mer: 10 saker varje anställd behöver veta om semester
Får du avsättning till tjänstepension? Om ja – hur mycket? Är du man bör du ha åtminstone 4,7 procent av din utbetalda lön upp till 38 438 kronor avsatt för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ditt gamla jobb med kollektivavtal. Tjänar du mer ska du ha ännu mer avsatt (se exempel nedan). Är du kvinna bör du eventuellt begära högre inbetalningar eftersom kvinnor får mindre pension för pengarna i de flesta pensionsplaner utan kollektivavtal.
Läs mer: Kvinnor kan snuvas på tusentals kronor
Hur hög är avgiften? Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv enligt PTK). För att du som anställd på ett företag utan kollektivavtal ska få lika hög pension som inom ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer, eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. Se mer hur mycket du förlorar på höga avgifter i räkneexemplet nedan.
Kompensation för flexpension – ja, möjligheten att få gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men en ytterligare avsättning till tjänstepensionen på upp till 2 procent är vad de flesta anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med under de närmaste åren.
Läs mer: Så funkar flexpensionen
Förväntas du själv spara till din pension? Räkna ut enligt exemplet nedan. Om några år förväntas inbetalningarna till ITP vara högre så skriv in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner.
Finns det andra försäkringar? I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet. Eller om du skulle bli av med jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) har ett värde på 650 kr i månaden enligt Trygghetsrådet som hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, värderas till 1 100 kronor/år.
Läs mer: Vad vet du om dina försäkringar?
Läs mer: Avtal räddar ekonomin när olyckan är framme
Finns det sjukförsäkring? Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men har du någon sjukdom eller ligger i riskzonen för sjukdom och börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk.
Läs mer: Sjukskrivna utan kollektivavtal stora förlorare
Ser det nya jobbet fortfarande lika bra ut? Är du osäker kan du alltid kontakta Unionen för att få hjälp att granska ditt anställningsavtal.
Räkneexempel 1: Multiplicera 4,7 procent av lönen upp till 38 438 kronor i månaden. Från och med april nästa år 4,9 procent. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 38 438. Lägg till mellan 500-900 i månaden i högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. Räkneexempel 2: Är avgiften så hög som 1 procent förvinner en femtedel av pensionspengarna till fondförvaltare, försäkringsbolag och banker. Är nivån 3 procent försvinner halva ditt pensionskapital. |
