Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många jobbar på ledig tid

En stor andel av Sveriges tjänstemän kontaktas av sin arbetsgivare eller kollegor under kvällar och helger. Många av dem är osäkra på om de förväntas vara tillgängliga eller inte.
David Österberg Publicerad 9 februari 2017, kl 10:02
Man sitter och jobbar vid datorn sent på kvällen.
Foto: Colourbox

Många tjänstemän har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Enligt en undersökning som Kollega gjorde före jul upplever sex av tio att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Nu bekräftar en rapport från Unionen den bilden. Enligt den måste närmare fyra av tio arbeta under sin lediga tid, en av fyra har sämre sömn på grund av jobbtankar och lika många har ont i nacke, axlar eller rygg.

Digitaliseringen gör det möjligt att sköta arbetsuppgifter hemifrån. Den flexibiliteten gillar många – men många upplever samtidigt att otydliga förväntningar när det gäller tillgängligheten påverkar deras hälsa negativt.

Unionen har länge förordat nedskrivna riktlinjer för hur tillgänglig en anställd behöver vara. Annars finns risken att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man alltid är nåbar.

– Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid, sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen till Kollega i januari.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även utomlands, och där är lösningarna delvis annorlunda. I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Det görs bland annat genom att alla arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.   

I Tyskland har flera bilföretag hittat metoder som på olika sätt förhindrar jobbmejlande under ledighet. Volkswagen har till exempel ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och sedan släpper fram det dagen därpå.

På tyska BMW får chefer inte mejla anställda som har slutat sin arbetsdag eller är på semester. Och på Daimler har man tagit det hela ett steg längre: den som har semester kan använda sig av en autosvarsfunktion som talar om för avsändaren att man är ledig och att mejlet kommer att raderas. Genom autosvaret får avsändaren också information om vem han eller hon kan kontakta i stället – eller uppmanas att skicka mejlet på nytt när semestern är slut.

Syftet är dels att de anställda slipper lägga flera arbetsdagar på att gå igenom mejl efter ledigheten, dels slipper känna stress när det mejlplingar i telefonen under semestern.

På Mercedes-Benz (som ägs av Daimler) i Sverige finns inte det systemet, enligt Bengt Hellström, Unionens klubbordförande.

– Jag vet att diskussionen har varit uppe på tapeten någon gång, men det har aldrig införts.

Hade det varit bra med ett sådant system?
– Både ja och nej. Jag har aldrig upplevt det som ett krav att vara tillgänglig. Och jag tror att både arbetsgivare och anställda uppskattar flexibiliteten i att kunna bli nådd även när man inte är på jobbet. Men visst finns en risk att tillgängligheten missbrukas av arbetsgivaren. Då är det viktigt att man som anställd lyssnar på kroppens signaler och sätter gränser, annars finns risk för utbrändhet.

Hälften jobbar övertid

  • Närmare hälften av de privata tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan.
  • Fyra av tio är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
  • Fyra av tio blir kontaktade för arbete utanför ordinarie arbetstid minst en gång i veckan.
  • Fem av tio saknar regler som säger att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
  • Åtta av tio trivs på sin arbetsplats.
Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.