Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många jobbar på ledig tid

En stor andel av Sveriges tjänstemän kontaktas av sin arbetsgivare eller kollegor under kvällar och helger. Många av dem är osäkra på om de förväntas vara tillgängliga eller inte.
David Österberg Publicerad
Man sitter och jobbar vid datorn sent på kvällen.
Foto: Colourbox

Många tjänstemän har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Enligt en undersökning som Kollega gjorde före jul upplever sex av tio att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Nu bekräftar en rapport från Unionen den bilden. Enligt den måste närmare fyra av tio arbeta under sin lediga tid, en av fyra har sämre sömn på grund av jobbtankar och lika många har ont i nacke, axlar eller rygg.

Digitaliseringen gör det möjligt att sköta arbetsuppgifter hemifrån. Den flexibiliteten gillar många – men många upplever samtidigt att otydliga förväntningar när det gäller tillgängligheten påverkar deras hälsa negativt.

Unionen har länge förordat nedskrivna riktlinjer för hur tillgänglig en anställd behöver vara. Annars finns risken att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man alltid är nåbar.

– Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid, sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen till Kollega i januari.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även utomlands, och där är lösningarna delvis annorlunda. I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Det görs bland annat genom att alla arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.   

I Tyskland har flera bilföretag hittat metoder som på olika sätt förhindrar jobbmejlande under ledighet. Volkswagen har till exempel ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och sedan släpper fram det dagen därpå.

På tyska BMW får chefer inte mejla anställda som har slutat sin arbetsdag eller är på semester. Och på Daimler har man tagit det hela ett steg längre: den som har semester kan använda sig av en autosvarsfunktion som talar om för avsändaren att man är ledig och att mejlet kommer att raderas. Genom autosvaret får avsändaren också information om vem han eller hon kan kontakta i stället – eller uppmanas att skicka mejlet på nytt när semestern är slut.

Syftet är dels att de anställda slipper lägga flera arbetsdagar på att gå igenom mejl efter ledigheten, dels slipper känna stress när det mejlplingar i telefonen under semestern.

På Mercedes-Benz (som ägs av Daimler) i Sverige finns inte det systemet, enligt Bengt Hellström, Unionens klubbordförande.

– Jag vet att diskussionen har varit uppe på tapeten någon gång, men det har aldrig införts.

Hade det varit bra med ett sådant system?
– Både ja och nej. Jag har aldrig upplevt det som ett krav att vara tillgänglig. Och jag tror att både arbetsgivare och anställda uppskattar flexibiliteten i att kunna bli nådd även när man inte är på jobbet. Men visst finns en risk att tillgängligheten missbrukas av arbetsgivaren. Då är det viktigt att man som anställd lyssnar på kroppens signaler och sätter gränser, annars finns risk för utbrändhet.

Hälften jobbar övertid

  • Närmare hälften av de privata tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan.
  • Fyra av tio är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
  • Fyra av tio blir kontaktade för arbete utanför ordinarie arbetstid minst en gång i veckan.
  • Fem av tio saknar regler som säger att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
  • Åtta av tio trivs på sin arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.