Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många jobbar på ledig tid

En stor andel av Sveriges tjänstemän kontaktas av sin arbetsgivare eller kollegor under kvällar och helger. Många av dem är osäkra på om de förväntas vara tillgängliga eller inte.
David Österberg Publicerad
Man sitter och jobbar vid datorn sent på kvällen.
Foto: Colourbox

Många tjänstemän har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Enligt en undersökning som Kollega gjorde före jul upplever sex av tio att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Nu bekräftar en rapport från Unionen den bilden. Enligt den måste närmare fyra av tio arbeta under sin lediga tid, en av fyra har sämre sömn på grund av jobbtankar och lika många har ont i nacke, axlar eller rygg.

Digitaliseringen gör det möjligt att sköta arbetsuppgifter hemifrån. Den flexibiliteten gillar många – men många upplever samtidigt att otydliga förväntningar när det gäller tillgängligheten påverkar deras hälsa negativt.

Unionen har länge förordat nedskrivna riktlinjer för hur tillgänglig en anställd behöver vara. Annars finns risken att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man alltid är nåbar.

– Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid, sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen till Kollega i januari.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även utomlands, och där är lösningarna delvis annorlunda. I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Det görs bland annat genom att alla arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.   

I Tyskland har flera bilföretag hittat metoder som på olika sätt förhindrar jobbmejlande under ledighet. Volkswagen har till exempel ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och sedan släpper fram det dagen därpå.

På tyska BMW får chefer inte mejla anställda som har slutat sin arbetsdag eller är på semester. Och på Daimler har man tagit det hela ett steg längre: den som har semester kan använda sig av en autosvarsfunktion som talar om för avsändaren att man är ledig och att mejlet kommer att raderas. Genom autosvaret får avsändaren också information om vem han eller hon kan kontakta i stället – eller uppmanas att skicka mejlet på nytt när semestern är slut.

Syftet är dels att de anställda slipper lägga flera arbetsdagar på att gå igenom mejl efter ledigheten, dels slipper känna stress när det mejlplingar i telefonen under semestern.

På Mercedes-Benz (som ägs av Daimler) i Sverige finns inte det systemet, enligt Bengt Hellström, Unionens klubbordförande.

– Jag vet att diskussionen har varit uppe på tapeten någon gång, men det har aldrig införts.

Hade det varit bra med ett sådant system?
– Både ja och nej. Jag har aldrig upplevt det som ett krav att vara tillgänglig. Och jag tror att både arbetsgivare och anställda uppskattar flexibiliteten i att kunna bli nådd även när man inte är på jobbet. Men visst finns en risk att tillgängligheten missbrukas av arbetsgivaren. Då är det viktigt att man som anställd lyssnar på kroppens signaler och sätter gränser, annars finns risk för utbrändhet.

Hälften jobbar övertid

  • Närmare hälften av de privata tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan.
  • Fyra av tio är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
  • Fyra av tio blir kontaktade för arbete utanför ordinarie arbetstid minst en gång i veckan.
  • Fem av tio saknar regler som säger att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
  • Åtta av tio trivs på sin arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.