Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

När färre ska göra mer

Arbetslivet har blivit betydligt tuffare. I Kollegas undersökning vittnar 7 av 10 medlemmar om slimmade organisationer, ökad arbetsbörda och stress.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 16 januari 2017, kl 15:13

En klar majoritet av Unionens medlemmar upplever att de arbetar i en slimmad organisation. Det visar den undersökning som Kollega har låtit undersökningsföretaget Novus göra.

Enkäten visar att väldigt många – 61 procent av de som svarat – inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De flesta löser detta genom att ibland arbeta övertid, andra genom att ta med arbete hem.

Att lämna över uppgifter till någon annan är däremot inte möjligt: bara 29 procent svarar att de har någon som kan hjälpa dem att utföra arbetet.

– Det är oroväckande många. Det kan bero på att bemanningen är bristfällig, men också på att ansvar och befogenheter oftare ligger på individnivå nu än tidigare. Jobben har blivit mer specialiserade, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Drygt hälften i undersökningen upplever besvär som orsakats av stress. Psykiska besvär som sömnlöshet, brist på energi och nedstämdhet är vanligare än fysiska besvär. De flesta anser att besvären är kopplade till underbemanning och dåligt ledarskap på arbetsplatsen.

De regelbundna undersökningar som Unionen gör bekräftar den bild som Kollegas enkät målar upp. Tjänstemän jobbar när de är sjuka, jobbar när de egentligen har semester och tar ofta med sig jobbet hem.

Digitaliseringen har medfört att alla ska göra allt själva. Sådana uppgifter som sekreterare och assistenter förr utförde ligger nu på var och en och stjäl tid och energi från annat, menar Daniel Gullstrand.

Mer än varannan tjänsteman har de senaste två åren haft en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress. Nästan en av fem har själv haft stressrelaterade sjukdomar. Det är anmärkningsvärt många människor det handlar om.

Övertiden är hög och har varit det länge. Två av tre anställda arbetar regelbundet övertid.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm, säger Daniel Gullstrand. 

Se fler siffror ut Kollegas granskning i pdf-dokumentet.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.