Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

När färre ska göra mer

Arbetslivet har blivit betydligt tuffare. I Kollegas undersökning vittnar 7 av 10 medlemmar om slimmade organisationer, ökad arbetsbörda och stress.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad

En klar majoritet av Unionens medlemmar upplever att de arbetar i en slimmad organisation. Det visar den undersökning som Kollega har låtit undersökningsföretaget Novus göra.

Enkäten visar att väldigt många – 61 procent av de som svarat – inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De flesta löser detta genom att ibland arbeta övertid, andra genom att ta med arbete hem.

Att lämna över uppgifter till någon annan är däremot inte möjligt: bara 29 procent svarar att de har någon som kan hjälpa dem att utföra arbetet.

– Det är oroväckande många. Det kan bero på att bemanningen är bristfällig, men också på att ansvar och befogenheter oftare ligger på individnivå nu än tidigare. Jobben har blivit mer specialiserade, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Drygt hälften i undersökningen upplever besvär som orsakats av stress. Psykiska besvär som sömnlöshet, brist på energi och nedstämdhet är vanligare än fysiska besvär. De flesta anser att besvären är kopplade till underbemanning och dåligt ledarskap på arbetsplatsen.

De regelbundna undersökningar som Unionen gör bekräftar den bild som Kollegas enkät målar upp. Tjänstemän jobbar när de är sjuka, jobbar när de egentligen har semester och tar ofta med sig jobbet hem.

Digitaliseringen har medfört att alla ska göra allt själva. Sådana uppgifter som sekreterare och assistenter förr utförde ligger nu på var och en och stjäl tid och energi från annat, menar Daniel Gullstrand.

Mer än varannan tjänsteman har de senaste två åren haft en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress. Nästan en av fem har själv haft stressrelaterade sjukdomar. Det är anmärkningsvärt många människor det handlar om.

Övertiden är hög och har varit det länge. Två av tre anställda arbetar regelbundet övertid.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm, säger Daniel Gullstrand. 

Se fler siffror ut Kollegas granskning i pdf-dokumentet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.