Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

På Bombardier har många fått nog

Hos flyg- och tågtillverkaren Bombardier minskar antalet anställda stadigt. Detsamma gäller dock inte mängden arbete. Många upplever att de går på knäna.
Johanna Rovira Publicerad
Annika Huett
Annika Huett

Helena Åsell har jobbat på Bombardier i snart 28 år. Efter flera neddragningar och omorganisationer är det fortfarande fullt upp att göra och tjänstemännen har högre arbetsbelastning än någonsin.

– Alla här har stark press på sig att klara allt inom budgeten, oavsett om det är realistiskt eller inte. Arbetsanhopningen syns inte i statistiken – jag tror att många kollegor skriver att de jobbar åtta timmar trots att de jobbar mycket mer, säger Helena Åsell.

– Eller så låter de bli att skriva upp övertid eftersom de inte vill belasta projekten med mer tid eftersom all tid ifrågasätts uppifrån.

Pressen kommer från koncernledningen i Europa. Företaget går visserligen bra och levererar vinst, men inte tillräckligt för att aktieägarna ska bli nöjda. Ledningen, som inte är på plats och ser vilka konsekvenser dess beslut får, kräver att företaget ska bli än mer konkurrenskraftigt och effektivt. Det har inneburit att folk plockas bort för att målen ska uppnås.

– Tidigare hade vi till exempel tjänster som produktionsansvarig. När de tjänsterna försvann spreds arbetsuppgifterna ut på andra funktioner. Det gör att man lätt missar något och att det helt plötsligt inte fungerar. Jag tvivlar på att neddragningarna blir kostnadseffektiva, för oftast har det gått lite för fort och man har inte tänkt igenom konsekvenserna.

Men sjuktalen skulle kunna vara högre.

– Jag tror att många helt enkelt inte vågar känna efter. Sedan är det nog många som inte vågar berätta att de mår dåligt, av rädsla för att hamna på listan över dem som får gå vid nästa neddragning – även om det kanske inte finns fog för den oron, säger Helena Åsell som också är regionordförande i Unionen Mälardalen.

Själv kände hon sig slut i våras, efter att ha tagit över ett projekt i ett rätt tufft ekonomiskt läge med hård press från alla håll och kanter. När symtomen på överansträngning blev för många för att kunna ignoreras tog hon upp sin vacklande hälsa med sina närmaste kollegor. De avlastade henne genom att ta över en del av ansvaret.

– Tack vare deras support och hjälp står jag fortfarande upp. Det jag kan göra som projektledare är att föregå med gott exempel. Att jag var öppen mot dem jag jobbar med innebär att de kan visa förtroende tillbaka och säga till när det blir jobbigt.

Senast i oktober aviserade Bombardiers ledning nya neddragningar – 7 500 tjänster ska bort. Hur många av dessa som finns i Västerås är i skrivande stund oklart, men de anställda är oroliga och många har fått nog och börjat söka sig härifrån, enligt Helena Åsell.

– Engagemanget och arbetsglädjen minskar. Man gör det man ska, inte mer. Bastryggheten är försvunnen eftersom det kommit besked om neddragningar med jämna mellanrum under flera år. 

Röster om arbetsmiljö

”De enklare jobben har försvunnit. I dag är tjänsterna mer specialiserade och unika, på gott och ont” 
Arbetsmiljöombud

”Det är klart att vi ser en ökad sjukskrivning. Tar man bort ett jobb måste arbetsuppgifterna ju göras av någon annan” 
Huvudskyddsombud

”Det är inte alltid man kan ta lagstadgade fyra veckors sammanhängande semester under sommaren, eftersom det inte funkar för verksamheten” 
Förtroendevald

”I slutänden är det alltid kunderna som drabbas – vi kan helt enkelt inte leverera i den takt vi behöver” 
Arbetsmiljöombud

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält