Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

På Bombardier har många fått nog

Hos flyg- och tågtillverkaren Bombardier minskar antalet anställda stadigt. Detsamma gäller dock inte mängden arbete. Många upplever att de går på knäna.
Johanna Rovira Publicerad
Annika Huett
Annika Huett

Helena Åsell har jobbat på Bombardier i snart 28 år. Efter flera neddragningar och omorganisationer är det fortfarande fullt upp att göra och tjänstemännen har högre arbetsbelastning än någonsin.

– Alla här har stark press på sig att klara allt inom budgeten, oavsett om det är realistiskt eller inte. Arbetsanhopningen syns inte i statistiken – jag tror att många kollegor skriver att de jobbar åtta timmar trots att de jobbar mycket mer, säger Helena Åsell.

– Eller så låter de bli att skriva upp övertid eftersom de inte vill belasta projekten med mer tid eftersom all tid ifrågasätts uppifrån.

Pressen kommer från koncernledningen i Europa. Företaget går visserligen bra och levererar vinst, men inte tillräckligt för att aktieägarna ska bli nöjda. Ledningen, som inte är på plats och ser vilka konsekvenser dess beslut får, kräver att företaget ska bli än mer konkurrenskraftigt och effektivt. Det har inneburit att folk plockas bort för att målen ska uppnås.

– Tidigare hade vi till exempel tjänster som produktionsansvarig. När de tjänsterna försvann spreds arbetsuppgifterna ut på andra funktioner. Det gör att man lätt missar något och att det helt plötsligt inte fungerar. Jag tvivlar på att neddragningarna blir kostnadseffektiva, för oftast har det gått lite för fort och man har inte tänkt igenom konsekvenserna.

Men sjuktalen skulle kunna vara högre.

– Jag tror att många helt enkelt inte vågar känna efter. Sedan är det nog många som inte vågar berätta att de mår dåligt, av rädsla för att hamna på listan över dem som får gå vid nästa neddragning – även om det kanske inte finns fog för den oron, säger Helena Åsell som också är regionordförande i Unionen Mälardalen.

Själv kände hon sig slut i våras, efter att ha tagit över ett projekt i ett rätt tufft ekonomiskt läge med hård press från alla håll och kanter. När symtomen på överansträngning blev för många för att kunna ignoreras tog hon upp sin vacklande hälsa med sina närmaste kollegor. De avlastade henne genom att ta över en del av ansvaret.

– Tack vare deras support och hjälp står jag fortfarande upp. Det jag kan göra som projektledare är att föregå med gott exempel. Att jag var öppen mot dem jag jobbar med innebär att de kan visa förtroende tillbaka och säga till när det blir jobbigt.

Senast i oktober aviserade Bombardiers ledning nya neddragningar – 7 500 tjänster ska bort. Hur många av dessa som finns i Västerås är i skrivande stund oklart, men de anställda är oroliga och många har fått nog och börjat söka sig härifrån, enligt Helena Åsell.

– Engagemanget och arbetsglädjen minskar. Man gör det man ska, inte mer. Bastryggheten är försvunnen eftersom det kommit besked om neddragningar med jämna mellanrum under flera år. 

Röster om arbetsmiljö

”De enklare jobben har försvunnit. I dag är tjänsterna mer specialiserade och unika, på gott och ont” 
Arbetsmiljöombud

”Det är klart att vi ser en ökad sjukskrivning. Tar man bort ett jobb måste arbetsuppgifterna ju göras av någon annan” 
Huvudskyddsombud

”Det är inte alltid man kan ta lagstadgade fyra veckors sammanhängande semester under sommaren, eftersom det inte funkar för verksamheten” 
Förtroendevald

”I slutänden är det alltid kunderna som drabbas – vi kan helt enkelt inte leverera i den takt vi behöver” 
Arbetsmiljöombud

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen