Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

7 förklaringar till varför fredag den 13:e är otursdag

Ligger du och darrar under ditt skrivbord i väntan på att denna arbetsdag ska lida mot sitt slut? Du är inte ensam. Det finns inga belägg för att fredagen den 13:e är mer otursförföljd än andra dagar.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 09:00
Skärrad tjänsteman hukar bakom sitt skrivbord.
Vågar du dig fram? Fredag den 13:e har dåligt rykte, men det finns inga belägg för att dagen för med sig mer otur än andra. Foto: Colourbox

Varför bävar svenska tjänstemän inför fredagen den 13:e? Okej, inte alla tjänstemän, men 41 procent av alla vuxna i Sverige tror enligt en studie som gjordes vid Uppsala universitet för något år sedan på övernaturliga fenomen.  Och 32 procent förknippar enligt en sifoundersökning siffran 13 med otur. 

Varför det blivit just fredag den 13:e som anses otursförföljd finns flera förklaringar till: 

Kristendom 

13 personer närvarade vid den sista måltiden, och Jesus korsfästes på en fredag. Dessutom arresterades otaliga tempelriddare fredagen den 13 oktober 1307. De gripna anklagades bland annat för kätteri, men avrättades egentligen en helt annan dag. 

Asatro 

Den lömske Loke dyker enligt viss folktro upp objuden i Valhall som 13:e gäst och dödar därefter guden Balder. Men enligt andra mer tillförlitliga källor var inte Loke den 13:e gästen och gästabudet skedde inte i Valhall.  

Ockultism

En annan referens finns i Tarotkortleken. Kort nummer 13 representerar döden, och föreställer ett skelett i svart rustning som rider på en vit häst. Kortets symboliska betydelse är dock kopplad till annat än bokstavlig död, till exempel förändring och övergång.  

Psykologi

I slutet av 1900-talet namngavs den specifika rädslan för fredag den 13:e av psykologen Donald Dossey. Han uppskattade att 17-21 miljoner amerikaner lider av denna fobi och döpte den till Paraskevidekatriafobi, icke att förväxla med triskaidekafobi, den irrationella rädslan för siffran 13.

Litteratur

Före 1907 existerade rädslan för fredagar och rädslan för siffran 13 var för sig. 1907 publicerades boken Fredagen den 13:e av Thomas W. Lawson, som kopplade ihop dessa två omen till en rejäl otursdag. Boken handlade om en skrupelfri mäklare som utnyttjade vidskeplighet för att skapa panik på Wall Street.

Film

Fredagen den 13:e är en amerikansk filmserie som består av tolv skräckfilmer med karaktären Jason Voorhees, som iförd en mask tar livet av sammanlagt 143 personer enligt sajten Screenrant. 

Statistik

Det finns inga vetenskapliga bevis för att fredagen den 13:e orsakar olyckor, ekonomiska förluster eller annan otur. Däremot finns det belägg för att flest arbetsolyckor sker på tisdagar mellan klockan 14 och 15. 

Så spanjorer är mer rätt ute som har tisdag den 13 som en dag då man bör undvika riskfyllda aktiviteter och att fatta viktiga beslut. Tisdag, martes på spanska, är otursdag eftersom den är döpt efter krigsguden Mars.