Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler apotek men färre anställda

Avregleringen av apoteksbranschen har lett till hårt slimmade organisationer – och pressad personal. "Om en kollega är sjuk får man helt enkelt hoppas att det inte kommer så många kunder", säger Gunilla Andersson, receptarie.
David Österberg Publicerad 2 februari 2017, kl 09:40
Annika Huett
Annika Huett

När apoteksmarknaden avreglerades 2009 fanns det drygt 900 statligt drivna apotek.

I dag är apoteken betydligt fler, runt 1 400, men antalet anställda har inte ökat i samma utsträckning, enligt Gunilla Andersson, receptarie på ett av Kronans apotek i Borås och ledamot i Unionens branschråd för farmaci och hälsa. Det innebär betydligt tajtare bemanning, säger hon.

2010 var vi 26 anställda, i dag är vi nio

– På det apotek där jag jobbar var vi 26 anställda 2010, i dag är vi nio. Vi kunde vara 10–15 anställda i butiken samtidigt, nu är vi kanske 5, säger hon.

Gunilla Andersson har märkt tydligt hur apoteken har dragit ner på antalet anställda de senaste åren.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Det innebär problem när någon ur personalen är sjuk eller när det är mycket kunder. Man får springa för att hinna med, det är väldigt stressande. När man hjälper en kund står alltid flera andra kunder och väntar på en. Ibland händer det att en kund frågar ”Kan ni inte ta in mer personal?” men det kan vi ju inte.

Hur klarar ni det?
– Genom att försöka att inte stressa upp oss. Vi måste ta oss tid till rådgivningen. Och om en kollega är sjuk får man hoppas att det inte kommer så många kunder. Jag vet också att personal kommer tidigare och går senare för att hinna med, utan att skriva upp det som arbetstid. De gör det för att minska stressen för sin egen skull, men om de inte skriver upp tiden syns den aldrig för arbetsgivaren.

Vad får stå tillbaka i dag jämfört med när bemanningen var som högst?
– Främst sådant man kunde göra när man inte hade en kund, som att kolla hållbarhet på mediciner och packa upp nya varor, det gör man senare, när tillfälle ges. Men jag är rädd för att även rådgivningen blir lidande, att man inte tar sig den tid som egentligen behövs.

Gunilla Andersson säger att hon och hennes fackliga kollegor regelbundet tar upp problemet med den tajta bemanningen med arbetsgivaren. Svaret brukar vara att ekonomin inte tillåter fler anställda eller att bemanningen är tillräcklig.

– Men det kan finnas ett ekonomiskt argument för att ha fler anställda. När man tittar på köstatistik kan man ibland se att kunder har lämnat butiken för att de har tröttnat på att vänta.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

 

Tre klubbar om den ökande bördan i arbetslivet

Inger Strandberg, ordförande för Unionens riksklubb på Vattenfall
”Hos en del bolag inom Vattenfall är personalstyrkan minimal och det finns små möjligheter att ha backup för varandra. Om någon blir sjuk finns det ingen annan som kan göra jobbet, vilket kan leda till övertidsarbete för andra. Administrationen kommer efter och medarbetarna känner ofta stress över att inte hinna med sitt ordinarie jobb. Inom vissa områden blir även kunderna drabbade. Med för få medarbetare tar man gärna in konsulter. De ska dock läras upp av dem som finns på plats. Det är också stressande.”

Patrick Sjöholm, klubbordförande SSAB
”Våra tjänstemän arbetar i en väldigt slimmad organisation. Branschen har haft flera tuffa år, då vi har varit tvungna att göra flera personalminskningar och omorganisationer. Arbetsbelastningen har inte alls minskat i samma utsträckning som vi har blivit färre. Personalen är lojal och försöker lösa sina gamla arbetsuppgifter samtidigt som de har fått nya. Det skapar en oro bland de anställda som jag inte sett förut. Många av våra anställda är så specialiserade i sitt yrke att det är svårt att täcka upp vid arbetstoppar och sjukskrivningar. Vi har sjukskrivningar på grund av stress.”

Eva Cederwall Finn, klubbordförande på Astra Zeneca
”Vi har slimmat vår organisation de senaste åren och det påverkar medarbetarna. Många uttrycker att de har brist på tid och är därför inte riktigt nöjda med sin vardag. Nu börjar vi se sjukskrivningar på grund av stress. Arbetsbelastningen har ökat i och med att organisationen blivit mer slimmad. Orsaken är att vi har stora budgetutmaningar för att få fram nya produkter i vår forskning. Det är en väldigt kostsam verksamhet. När belastningen blir för stor finns möjlighet att ta in bemanningskonsulter under en begränsad tid.”

 

*I en tidigare version av den här artikeln hävdades att antalet apoteksanställda var fler innan avregleringen än idag. Det är felaktigt. Däremot är antalet anställda per apotek färre idag än vid avregleringen.

År 2009 fanns 6 200 heltidstjänster fördelade på 930 apotek. År 2015 fanns 7 700 heltidstjänster fördelade på 1 358 apotek. Samtidigt har öppettiderna utökats kraftigt. Enligt Svenska apoteksföreningens senaste branschrapport motsvarar de ökade öppettiderna 300 ”gamla” apotek.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först