Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler apotek men färre anställda

Avregleringen av apoteksbranschen har lett till hårt slimmade organisationer – och pressad personal. "Om en kollega är sjuk får man helt enkelt hoppas att det inte kommer så många kunder", säger Gunilla Andersson, receptarie.
David Österberg Publicerad
Annika Huett
Annika Huett

När apoteksmarknaden avreglerades 2009 fanns det drygt 900 statligt drivna apotek.

I dag är apoteken betydligt fler, runt 1 400, men antalet anställda har inte ökat i samma utsträckning, enligt Gunilla Andersson, receptarie på ett av Kronans apotek i Borås och ledamot i Unionens branschråd för farmaci och hälsa. Det innebär betydligt tajtare bemanning, säger hon.

2010 var vi 26 anställda, i dag är vi nio

– På det apotek där jag jobbar var vi 26 anställda 2010, i dag är vi nio. Vi kunde vara 10–15 anställda i butiken samtidigt, nu är vi kanske 5, säger hon.

Gunilla Andersson har märkt tydligt hur apoteken har dragit ner på antalet anställda de senaste åren.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Det innebär problem när någon ur personalen är sjuk eller när det är mycket kunder. Man får springa för att hinna med, det är väldigt stressande. När man hjälper en kund står alltid flera andra kunder och väntar på en. Ibland händer det att en kund frågar ”Kan ni inte ta in mer personal?” men det kan vi ju inte.

Hur klarar ni det?
– Genom att försöka att inte stressa upp oss. Vi måste ta oss tid till rådgivningen. Och om en kollega är sjuk får man hoppas att det inte kommer så många kunder. Jag vet också att personal kommer tidigare och går senare för att hinna med, utan att skriva upp det som arbetstid. De gör det för att minska stressen för sin egen skull, men om de inte skriver upp tiden syns den aldrig för arbetsgivaren.

Vad får stå tillbaka i dag jämfört med när bemanningen var som högst?
– Främst sådant man kunde göra när man inte hade en kund, som att kolla hållbarhet på mediciner och packa upp nya varor, det gör man senare, när tillfälle ges. Men jag är rädd för att även rådgivningen blir lidande, att man inte tar sig den tid som egentligen behövs.

Gunilla Andersson säger att hon och hennes fackliga kollegor regelbundet tar upp problemet med den tajta bemanningen med arbetsgivaren. Svaret brukar vara att ekonomin inte tillåter fler anställda eller att bemanningen är tillräcklig.

– Men det kan finnas ett ekonomiskt argument för att ha fler anställda. När man tittar på köstatistik kan man ibland se att kunder har lämnat butiken för att de har tröttnat på att vänta.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

 

Tre klubbar om den ökande bördan i arbetslivet

Inger Strandberg, ordförande för Unionens riksklubb på Vattenfall
”Hos en del bolag inom Vattenfall är personalstyrkan minimal och det finns små möjligheter att ha backup för varandra. Om någon blir sjuk finns det ingen annan som kan göra jobbet, vilket kan leda till övertidsarbete för andra. Administrationen kommer efter och medarbetarna känner ofta stress över att inte hinna med sitt ordinarie jobb. Inom vissa områden blir även kunderna drabbade. Med för få medarbetare tar man gärna in konsulter. De ska dock läras upp av dem som finns på plats. Det är också stressande.”

Patrick Sjöholm, klubbordförande SSAB
”Våra tjänstemän arbetar i en väldigt slimmad organisation. Branschen har haft flera tuffa år, då vi har varit tvungna att göra flera personalminskningar och omorganisationer. Arbetsbelastningen har inte alls minskat i samma utsträckning som vi har blivit färre. Personalen är lojal och försöker lösa sina gamla arbetsuppgifter samtidigt som de har fått nya. Det skapar en oro bland de anställda som jag inte sett förut. Många av våra anställda är så specialiserade i sitt yrke att det är svårt att täcka upp vid arbetstoppar och sjukskrivningar. Vi har sjukskrivningar på grund av stress.”

Eva Cederwall Finn, klubbordförande på Astra Zeneca
”Vi har slimmat vår organisation de senaste åren och det påverkar medarbetarna. Många uttrycker att de har brist på tid och är därför inte riktigt nöjda med sin vardag. Nu börjar vi se sjukskrivningar på grund av stress. Arbetsbelastningen har ökat i och med att organisationen blivit mer slimmad. Orsaken är att vi har stora budgetutmaningar för att få fram nya produkter i vår forskning. Det är en väldigt kostsam verksamhet. När belastningen blir för stor finns möjlighet att ta in bemanningskonsulter under en begränsad tid.”

 

*I en tidigare version av den här artikeln hävdades att antalet apoteksanställda var fler innan avregleringen än idag. Det är felaktigt. Däremot är antalet anställda per apotek färre idag än vid avregleringen.

År 2009 fanns 6 200 heltidstjänster fördelade på 930 apotek. År 2015 fanns 7 700 heltidstjänster fördelade på 1 358 apotek. Samtidigt har öppettiderna utökats kraftigt. Enligt Svenska apoteksföreningens senaste branschrapport motsvarar de ökade öppettiderna 300 ”gamla” apotek.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.