Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler apotek men färre anställda

Avregleringen av apoteksbranschen har lett till hårt slimmade organisationer – och pressad personal. "Om en kollega är sjuk får man helt enkelt hoppas att det inte kommer så många kunder", säger Gunilla Andersson, receptarie.
David Österberg Publicerad
Annika Huett
Annika Huett

När apoteksmarknaden avreglerades 2009 fanns det drygt 900 statligt drivna apotek.

I dag är apoteken betydligt fler, runt 1 400, men antalet anställda har inte ökat i samma utsträckning, enligt Gunilla Andersson, receptarie på ett av Kronans apotek i Borås och ledamot i Unionens branschråd för farmaci och hälsa. Det innebär betydligt tajtare bemanning, säger hon.

2010 var vi 26 anställda, i dag är vi nio

– På det apotek där jag jobbar var vi 26 anställda 2010, i dag är vi nio. Vi kunde vara 10–15 anställda i butiken samtidigt, nu är vi kanske 5, säger hon.

Gunilla Andersson har märkt tydligt hur apoteken har dragit ner på antalet anställda de senaste åren.

Läs mer: När färre ska göra mer

– Det innebär problem när någon ur personalen är sjuk eller när det är mycket kunder. Man får springa för att hinna med, det är väldigt stressande. När man hjälper en kund står alltid flera andra kunder och väntar på en. Ibland händer det att en kund frågar ”Kan ni inte ta in mer personal?” men det kan vi ju inte.

Hur klarar ni det?
– Genom att försöka att inte stressa upp oss. Vi måste ta oss tid till rådgivningen. Och om en kollega är sjuk får man hoppas att det inte kommer så många kunder. Jag vet också att personal kommer tidigare och går senare för att hinna med, utan att skriva upp det som arbetstid. De gör det för att minska stressen för sin egen skull, men om de inte skriver upp tiden syns den aldrig för arbetsgivaren.

Vad får stå tillbaka i dag jämfört med när bemanningen var som högst?
– Främst sådant man kunde göra när man inte hade en kund, som att kolla hållbarhet på mediciner och packa upp nya varor, det gör man senare, när tillfälle ges. Men jag är rädd för att även rådgivningen blir lidande, att man inte tar sig den tid som egentligen behövs.

Gunilla Andersson säger att hon och hennes fackliga kollegor regelbundet tar upp problemet med den tajta bemanningen med arbetsgivaren. Svaret brukar vara att ekonomin inte tillåter fler anställda eller att bemanningen är tillräcklig.

– Men det kan finnas ett ekonomiskt argument för att ha fler anställda. När man tittar på köstatistik kan man ibland se att kunder har lämnat butiken för att de har tröttnat på att vänta.

Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden

 

Tre klubbar om den ökande bördan i arbetslivet

Inger Strandberg, ordförande för Unionens riksklubb på Vattenfall
”Hos en del bolag inom Vattenfall är personalstyrkan minimal och det finns små möjligheter att ha backup för varandra. Om någon blir sjuk finns det ingen annan som kan göra jobbet, vilket kan leda till övertidsarbete för andra. Administrationen kommer efter och medarbetarna känner ofta stress över att inte hinna med sitt ordinarie jobb. Inom vissa områden blir även kunderna drabbade. Med för få medarbetare tar man gärna in konsulter. De ska dock läras upp av dem som finns på plats. Det är också stressande.”

Patrick Sjöholm, klubbordförande SSAB
”Våra tjänstemän arbetar i en väldigt slimmad organisation. Branschen har haft flera tuffa år, då vi har varit tvungna att göra flera personalminskningar och omorganisationer. Arbetsbelastningen har inte alls minskat i samma utsträckning som vi har blivit färre. Personalen är lojal och försöker lösa sina gamla arbetsuppgifter samtidigt som de har fått nya. Det skapar en oro bland de anställda som jag inte sett förut. Många av våra anställda är så specialiserade i sitt yrke att det är svårt att täcka upp vid arbetstoppar och sjukskrivningar. Vi har sjukskrivningar på grund av stress.”

Eva Cederwall Finn, klubbordförande på Astra Zeneca
”Vi har slimmat vår organisation de senaste åren och det påverkar medarbetarna. Många uttrycker att de har brist på tid och är därför inte riktigt nöjda med sin vardag. Nu börjar vi se sjukskrivningar på grund av stress. Arbetsbelastningen har ökat i och med att organisationen blivit mer slimmad. Orsaken är att vi har stora budgetutmaningar för att få fram nya produkter i vår forskning. Det är en väldigt kostsam verksamhet. När belastningen blir för stor finns möjlighet att ta in bemanningskonsulter under en begränsad tid.”

 

*I en tidigare version av den här artikeln hävdades att antalet apoteksanställda var fler innan avregleringen än idag. Det är felaktigt. Däremot är antalet anställda per apotek färre idag än vid avregleringen.

År 2009 fanns 6 200 heltidstjänster fördelade på 930 apotek. År 2015 fanns 7 700 heltidstjänster fördelade på 1 358 apotek. Samtidigt har öppettiderna utökats kraftigt. Enligt Svenska apoteksföreningens senaste branschrapport motsvarar de ökade öppettiderna 300 ”gamla” apotek.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket