Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Anställda i Frankrike har numera rätt att strunta fullständigt i jobbmejl som kommer efter att de stämplat ut från arbetet. Från årsskiftet gäller en ny lag som ålägger franska företag att se till att personalen kopplar bort allt jobb när de är lediga.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Fransmän har från med i år rätt att strunta i jobbmejl när de har slutat för dagen eller har semester. Colourbox

Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid samt under ledighet och sjukdom, visar vissa undersökningar. Enligt en rapport från Unionen (2015) väljer var sjätte tjänsteman att jobba lite i smyg på semestern genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal.

Men i Frankrike kommer smygjobb att bli svårare. Redan våren 2014 tecknades avtal i Frankrike som innebar att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen måste stänga av sina telefoner efter klockan 18.

Nu går fransmännen ännu längre i sin strävan att få arbetstagarna att stressa mindre - sedan årsskiftet måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag förhandla fram tillgänglighetspolicys med personalen. Företagen blir skyldiga att se till att de anställda verkligen får en paus ifrån jobbet när de är lediga.

Anhängarna av den nya lagen, som antogs utan protester, menar att anställda som förväntas svara på jobbmejl efter kontorstid faktiskt inte får betalt för sin övertid och dessutom löper ökad risk för att drabbas av stress, utmattningsdepression, sömnsvårigheter och problem med sina relationer.

En studie gjord av forskare vid University of British Columbia visade att deltagare som begränsades till att kolla sin e-post endast tre gånger per dag var betydligt mindre stressade än deltagare som kunde kontrollera mejlen kontinuerligt. En annan studie gjord vid Colorado State University fann att även förväntningarna på att få jobbmejl efter kontorstid kan ha en negativ effekt på vårt välbefinnande.

Enligt Unionens undersökningar saknar två av tre tjänstemän i Sverige en policy för hur tillgängliga de förväntas vara under sin lediga tid. Omkring hälften har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet på jobbet.

När Volvo Personvagnar införde en policy för mejl för något år sedan resulterade det inte bara i nöjdare medarbetare utan också i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Fyradagarsvecka pausad på väskföretag efter tuffa år

Fyradagarsvecka är lagd på is på Sandqvist, väskföretaget som gått i bräschen för arbetstidsförkortning i Sverige. Tuffa år har lett till att färre måste göra mer på företaget.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2026, kl 13:05
Man som speglas i glas
Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, menar att 30-timmarsvecka funkar och ser inte arbetstidsförkortningen som permanent borttagen. Foto: Åke Ericson

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.