Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Anställda i Frankrike har numera rätt att strunta fullständigt i jobbmejl som kommer efter att de stämplat ut från arbetet. Från årsskiftet gäller en ny lag som ålägger franska företag att se till att personalen kopplar bort allt jobb när de är lediga.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Fransmän har från med i år rätt att strunta i jobbmejl när de har slutat för dagen eller har semester. Colourbox

Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid samt under ledighet och sjukdom, visar vissa undersökningar. Enligt en rapport från Unionen (2015) väljer var sjätte tjänsteman att jobba lite i smyg på semestern genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal.

Men i Frankrike kommer smygjobb att bli svårare. Redan våren 2014 tecknades avtal i Frankrike som innebar att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen måste stänga av sina telefoner efter klockan 18.

Nu går fransmännen ännu längre i sin strävan att få arbetstagarna att stressa mindre - sedan årsskiftet måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag förhandla fram tillgänglighetspolicys med personalen. Företagen blir skyldiga att se till att de anställda verkligen får en paus ifrån jobbet när de är lediga.

Anhängarna av den nya lagen, som antogs utan protester, menar att anställda som förväntas svara på jobbmejl efter kontorstid faktiskt inte får betalt för sin övertid och dessutom löper ökad risk för att drabbas av stress, utmattningsdepression, sömnsvårigheter och problem med sina relationer.

En studie gjord av forskare vid University of British Columbia visade att deltagare som begränsades till att kolla sin e-post endast tre gånger per dag var betydligt mindre stressade än deltagare som kunde kontrollera mejlen kontinuerligt. En annan studie gjord vid Colorado State University fann att även förväntningarna på att få jobbmejl efter kontorstid kan ha en negativ effekt på vårt välbefinnande.

Enligt Unionens undersökningar saknar två av tre tjänstemän i Sverige en policy för hur tillgängliga de förväntas vara under sin lediga tid. Omkring hälften har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet på jobbet.

När Volvo Personvagnar införde en policy för mejl för något år sedan resulterade det inte bara i nöjdare medarbetare utan också i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.