Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Anställda i Frankrike har numera rätt att strunta fullständigt i jobbmejl som kommer efter att de stämplat ut från arbetet. Från årsskiftet gäller en ny lag som ålägger franska företag att se till att personalen kopplar bort allt jobb när de är lediga.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Fransmän har från med i år rätt att strunta i jobbmejl när de har slutat för dagen eller har semester. Colourbox

Ungefär varannan arbetstagare kollar jobbmejl både före och efter ordinarie arbetstid samt under ledighet och sjukdom, visar vissa undersökningar. Enligt en rapport från Unionen (2015) väljer var sjätte tjänsteman att jobba lite i smyg på semestern genom att kolla igenom mejlkorgen och svara på mejl och samtal.

Men i Frankrike kommer smygjobb att bli svårare. Redan våren 2014 tecknades avtal i Frankrike som innebar att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen måste stänga av sina telefoner efter klockan 18.

Nu går fransmännen ännu längre i sin strävan att få arbetstagarna att stressa mindre - sedan årsskiftet måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda enligt lag förhandla fram tillgänglighetspolicys med personalen. Företagen blir skyldiga att se till att de anställda verkligen får en paus ifrån jobbet när de är lediga.

Anhängarna av den nya lagen, som antogs utan protester, menar att anställda som förväntas svara på jobbmejl efter kontorstid faktiskt inte får betalt för sin övertid och dessutom löper ökad risk för att drabbas av stress, utmattningsdepression, sömnsvårigheter och problem med sina relationer.

En studie gjord av forskare vid University of British Columbia visade att deltagare som begränsades till att kolla sin e-post endast tre gånger per dag var betydligt mindre stressade än deltagare som kunde kontrollera mejlen kontinuerligt. En annan studie gjord vid Colorado State University fann att även förväntningarna på att få jobbmejl efter kontorstid kan ha en negativ effekt på vårt välbefinnande.

Enligt Unionens undersökningar saknar två av tre tjänstemän i Sverige en policy för hur tillgängliga de förväntas vara under sin lediga tid. Omkring hälften har över huvud taget inte diskuterat rutiner för tillgänglighet på jobbet.

När Volvo Personvagnar införde en policy för mejl för något år sedan resulterade det inte bara i nöjdare medarbetare utan också i en timmes ökad produktivitet i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.