Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransk lag mot jobbmejl inget för facket

Det är viktigt att värna de anställdas fritid, men i Sverige regleras tillgänglighetsfrågan bäst lokalt på arbetsplatsen, anser Unionens samhällspolitiske chef, Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna kollar mejlen i mobilen vid frukostbordet.
Börjar du arbetsdagen med att kolla jobbmejl redan till frukost? Foto: Colourbox

I Frankrike har anställda sedan årsskiftet stöd i lagen att slippa jobbmejl på fritiden, eftersom lagstiftarna anser att ständig tillgänglighet leder till stress och utbrändhet. Men en liknande lag är ingenting för tjänstemän i Sverige att hoppas på, menar Henrik Ehrenberg.

– Jag har förståelse för att frågan kommer upp i såväl Frankrike som andra länder, men i Sverige reglerar vi sådana frågor mellan fack och arbetsgivare, i första hand lokalt på arbetsplatsen.

Fast hittills har många arbetsplatser struntat i frågan. Unionens undersökning visar att bara en av tre tjänstemän har en policy om tillgänglighet på sina arbetsplatser och hälften har aldrig någonsin diskuterat frågan med sina arbetsgivare.

– Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort utrymme att ta tag i frågan, säger Henrik Ehrenberg.

– Man kan också ana i vår undersökning att det inte alltid är arbetsgivaren som hör av sig efter arbetstid. Det är minst lika vanligt att kollegor eller kunder hör av sig och det kommer man inte åt genom lagstiftning. Det är en kulturfråga och kultur skapar man inte genom pappersarbete och beslut utan genom kontinuerliga samtal.

Henrik Ehrenberg menar att många anställda dessutom gillar friheten och flexibiliteten i att förlägga sin arbetstid efter eget huvud och inte har något emot att kolla sin mejl  efter 18 om de nu gått tidigare från jobbet för att till exempel hämta barn eller träna. 

– Lagstiftning, som dessutom bara kan rikta sig mot arbetsgivaren, blir alldeles för fyrkantigt och tar bort den flexibilitet många faktiskt uppskattar, säger Henrik Ehrenberg.

– Men arbetsgivaren har ett stort ansvar för att värna anställdas fritid. Förväntar man sig flexibilitet är det inte för mycket begärt att arbetsgivaren också ser till att till exempel rigga system så att det är enkelt att fördröja mejlleveranser. Och att man tar tiden som krävs för att få till en fungerande kultur. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.