Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransk lag mot jobbmejl inget för facket

Det är viktigt att värna de anställdas fritid, men i Sverige regleras tillgänglighetsfrågan bäst lokalt på arbetsplatsen, anser Unionens samhällspolitiske chef, Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna kollar mejlen i mobilen vid frukostbordet.
Börjar du arbetsdagen med att kolla jobbmejl redan till frukost? Foto: Colourbox

I Frankrike har anställda sedan årsskiftet stöd i lagen att slippa jobbmejl på fritiden, eftersom lagstiftarna anser att ständig tillgänglighet leder till stress och utbrändhet. Men en liknande lag är ingenting för tjänstemän i Sverige att hoppas på, menar Henrik Ehrenberg.

– Jag har förståelse för att frågan kommer upp i såväl Frankrike som andra länder, men i Sverige reglerar vi sådana frågor mellan fack och arbetsgivare, i första hand lokalt på arbetsplatsen.

Fast hittills har många arbetsplatser struntat i frågan. Unionens undersökning visar att bara en av tre tjänstemän har en policy om tillgänglighet på sina arbetsplatser och hälften har aldrig någonsin diskuterat frågan med sina arbetsgivare.

– Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort utrymme att ta tag i frågan, säger Henrik Ehrenberg.

– Man kan också ana i vår undersökning att det inte alltid är arbetsgivaren som hör av sig efter arbetstid. Det är minst lika vanligt att kollegor eller kunder hör av sig och det kommer man inte åt genom lagstiftning. Det är en kulturfråga och kultur skapar man inte genom pappersarbete och beslut utan genom kontinuerliga samtal.

Henrik Ehrenberg menar att många anställda dessutom gillar friheten och flexibiliteten i att förlägga sin arbetstid efter eget huvud och inte har något emot att kolla sin mejl  efter 18 om de nu gått tidigare från jobbet för att till exempel hämta barn eller träna. 

– Lagstiftning, som dessutom bara kan rikta sig mot arbetsgivaren, blir alldeles för fyrkantigt och tar bort den flexibilitet många faktiskt uppskattar, säger Henrik Ehrenberg.

– Men arbetsgivaren har ett stort ansvar för att värna anställdas fritid. Förväntar man sig flexibilitet är det inte för mycket begärt att arbetsgivaren också ser till att till exempel rigga system så att det är enkelt att fördröja mejlleveranser. Och att man tar tiden som krävs för att få till en fungerande kultur. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.