• Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

   

• Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

   

• Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

   

• Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

   

• EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.  

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.