Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många jobbar på ledig tid

En stor andel av Sveriges tjänstemän kontaktas av sin arbetsgivare eller kollegor under kvällar och helger. Många av dem är osäkra på om de förväntas vara tillgängliga eller inte.
David Österberg Publicerad
Man sitter och jobbar vid datorn sent på kvällen.
Foto: Colourbox

Många tjänstemän har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Enligt en undersökning som Kollega gjorde före jul upplever sex av tio att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Nu bekräftar en rapport från Unionen den bilden. Enligt den måste närmare fyra av tio arbeta under sin lediga tid, en av fyra har sämre sömn på grund av jobbtankar och lika många har ont i nacke, axlar eller rygg.

Digitaliseringen gör det möjligt att sköta arbetsuppgifter hemifrån. Den flexibiliteten gillar många – men många upplever samtidigt att otydliga förväntningar när det gäller tillgängligheten påverkar deras hälsa negativt.

Unionen har länge förordat nedskrivna riktlinjer för hur tillgänglig en anställd behöver vara. Annars finns risken att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man alltid är nåbar.

– Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid, sa Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen till Kollega i januari.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även utomlands, och där är lösningarna delvis annorlunda. I Frankrike finns sedan årsskiftet en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Det görs bland annat genom att alla arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.   

I Tyskland har flera bilföretag hittat metoder som på olika sätt förhindrar jobbmejlande under ledighet. Volkswagen har till exempel ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och sedan släpper fram det dagen därpå.

På tyska BMW får chefer inte mejla anställda som har slutat sin arbetsdag eller är på semester. Och på Daimler har man tagit det hela ett steg längre: den som har semester kan använda sig av en autosvarsfunktion som talar om för avsändaren att man är ledig och att mejlet kommer att raderas. Genom autosvaret får avsändaren också information om vem han eller hon kan kontakta i stället – eller uppmanas att skicka mejlet på nytt när semestern är slut.

Syftet är dels att de anställda slipper lägga flera arbetsdagar på att gå igenom mejl efter ledigheten, dels slipper känna stress när det mejlplingar i telefonen under semestern.

På Mercedes-Benz (som ägs av Daimler) i Sverige finns inte det systemet, enligt Bengt Hellström, Unionens klubbordförande.

– Jag vet att diskussionen har varit uppe på tapeten någon gång, men det har aldrig införts.

Hade det varit bra med ett sådant system?
– Både ja och nej. Jag har aldrig upplevt det som ett krav att vara tillgänglig. Och jag tror att både arbetsgivare och anställda uppskattar flexibiliteten i att kunna bli nådd även när man inte är på jobbet. Men visst finns en risk att tillgängligheten missbrukas av arbetsgivaren. Då är det viktigt att man som anställd lyssnar på kroppens signaler och sätter gränser, annars finns risk för utbrändhet.

Hälften jobbar övertid

  • Närmare hälften av de privata tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan.
  • Fyra av tio är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
  • Fyra av tio blir kontaktade för arbete utanför ordinarie arbetstid minst en gång i veckan.
  • Fem av tio saknar regler som säger att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
  • Åtta av tio trivs på sin arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.