Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren har gått med på att ge dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga tjänstemannaavtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
– Det finns en jätteflora av avtal och enda möjliga gemensamma nämnaren i tjänstemannaavtalen är sex månaders föräldralön, säger Moa Andersson, central ombudsman på Unionen.
– En del avtal har ett tak för hur mycket man kan få, andra skiljer sig åt när det gäller hur man kvalificerar sig för lönen och hur gammalt barnet får vara.
I något avtal krävs det att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan sju dagar i veckan för att inte en del av föräldralönen ska frysa inne. Andra avtal är mer generösa, Fastigos ger till exempel löneutfyllnad även vid vab.
En viktig skillnad gäller hur många perioder man får ha föräldralön. Vissa avtal, till exempel Teknikavtalet, som är Unionens största, säger att du bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. I andra avtal kan du få föräldralön i max två eller tre perioder. Fastigos avtal har inga begränsningar av antalet perioder.
– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller reglerna, så att man inte förbrukar en period av misstag, säger Moa Andersson.
Ponera att du börjat ta ut föräldralön och blir inkallad till jobbet för att vara med på ett möte eller kanske delta i en konferens eller ett projekt. Då kan du faktiskt ha brutit perioden och förlorat din rätt till fortsatt föräldralön, trots att du kanske har flera månaders föräldralön kvar enligt avtalet. Samma sak skulle kunna inträffa om du till exempel tänker dig att vara föräldraledig någon eller några dagar i veckan.
Tero Huhta, central ombudsman på Unionen minns ett fall där en föräldraledig medlem som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist kallades tillbaka till jobbet i förtid.
– Föräldraledigas uppsägningstid börjar enligt föräldraledighetslagen inte gälla förrän de är tillbaka från sin ledighet. Men eftersom medlemmen kom tillbaka så hävdade arbetsgivaren att föräldraledigheten var över och att de därmed kunde börja räkna uppsägningstid på en gång. Vi fick dock arbetsgivaren på andra tankar, säger Tero Huhta.
Enligt Moa Andersson kan mycket undvikas genom att du har en tydlig dialog med din arbetsgivare om vad som gäller.
– Det är inte säkert att arbetsgivaren gör så att din föräldralön fryser inne för att luras eller djävlas, det kan bli så per automatik genom lönesystem till exempel. Beskriv hur och när du vill förlägga din period och tydliggör det helst skriftligt, säger Moa Andersson.
Unionen har i årets avtalsrörelse, liksom tidigare år, ställt krav gentemot Teknikarbetsgivarna om att antalet perioder ska utökas så att valfriheten blir större för föräldrarna. Framför allt i syfte att möjliggöra ett jämnare uttag mellan män och kvinnor, eftersom det är en jämställdhetsfråga. Men hittills har arbetsgivarna varit motsträviga – arbetsgivarsidan vill inte att anställda ska kunna ”skvätta” med sin föräldraledighet.
– Visst kan det finnas anställda som spelar ut föräldraledighetskortet till exempel för att förlänga sin semester. Men flertalet tjänstemän är lojala mot sina arbetsplatser och vill ha flera perioder av andra skäl, till exempel för att vara med i ett viktigt projekt. Det ligger absolut i arbetsgivarnas intresse att jag som anställd kan vara flexibel, säger Moa Andersson.
Och det går alltid att göra lokala eller individuella överenskommelser, med schystare regler för den anställde.
– Vårt råd är att man kommer överens med arbetsgivaren om vad som ska räknas som en period. Till exempel skulle man kunna enas om att det räknas som en period att jag är föräldraledig varje fredag i x antal månader, säger Moa Andersson.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.
Tandläkare: 54 600 kr/mån.
Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.
Veterinärer: 53 000 kr/mån.
Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.
Källa: Medlingsinstitutet.