Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så undviker du att bli snuvad på föräldralönen

Har du föräldralön från ditt företag är det viktigt att hålla koll på vad som gäller när du begär ledigt. Det är lätt gjort att slarva bort eller rent av bli snuvad på sin föräldralön.
Johanna Rovira Publicerad
Pappa och bebis leker på golvet.
Mitt i bebislyckan kan det vara bra att hålla koll på vad som gäller när du får ut föräldralön från din arbetsgivare. Foto: Syda Productions/Colourbox

Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren har gått med på att ge dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga tjänstemannaavtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.

– Det finns en jätteflora av avtal och enda möjliga gemensamma nämnaren i tjänstemannaavtalen är sex månaders föräldralön, säger Moa Andersson, central ombudsman på Unionen.

– En del avtal har ett tak för hur mycket man kan få, andra skiljer sig åt när det gäller hur man kvalificerar sig för lönen och hur gammalt barnet får vara.

Föräldralön i Unionens kollektivavtal

I något avtal krävs det att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan sju dagar i veckan för att inte en del av föräldralönen ska frysa inne. Andra avtal är mer generösa, Fastigos ger till exempel löneutfyllnad även vid vab.

En viktig skillnad gäller hur många perioder man får ha föräldralön. Vissa avtal, till exempel Teknikavtalet, som är Unionens största, säger att du bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. I andra avtal kan du få föräldralön i max två eller tre perioder. Fastigos avtal har inga begränsningar av antalet perioder.

– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller reglerna, så att man inte förbrukar en period av misstag, säger Moa Andersson.

Ponera att du börjat ta ut föräldralön och blir inkallad till jobbet för att vara med på ett möte eller kanske delta i en konferens eller ett projekt. Då kan du faktiskt ha brutit perioden och förlorat din rätt till fortsatt föräldralön, trots att du kanske har flera månaders föräldralön kvar enligt avtalet. Samma sak skulle kunna inträffa om du till exempel tänker dig att vara föräldraledig någon eller några dagar i veckan. 

Tero Huhta, central ombudsman på Unionen minns ett fall där en föräldraledig medlem som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist kallades tillbaka till jobbet i förtid.

– Föräldraledigas uppsägningstid börjar enligt föräldraledighetslagen inte gälla förrän de är tillbaka från sin ledighet. Men eftersom medlemmen kom tillbaka så hävdade arbetsgivaren att föräldraledigheten var över och att de därmed kunde börja räkna uppsägningstid på en gång. Vi fick dock arbetsgivaren på andra tankar, säger Tero Huhta.

Enligt Moa Andersson kan mycket undvikas genom att du har en tydlig dialog med din arbetsgivare om vad som gäller.

– Det är inte säkert att arbetsgivaren gör så att din föräldralön fryser inne för att luras eller djävlas, det kan bli så per automatik genom lönesystem till exempel. Beskriv hur och när du vill förlägga din period och tydliggör det helst skriftligt, säger Moa Andersson.

Unionen har i årets avtalsrörelse, liksom tidigare år, ställt krav gentemot Teknikarbetsgivarna om att antalet perioder ska utökas så att valfriheten blir större för föräldrarna. Framför allt i syfte att möjliggöra ett jämnare uttag mellan män och kvinnor, eftersom det är en jämställdhetsfråga. Men hittills har arbetsgivarna varit motsträviga – arbetsgivarsidan vill inte att anställda ska kunna ”skvätta” med sin föräldraledighet. 

– Visst kan det finnas anställda som spelar ut föräldraledighetskortet till exempel för att förlänga sin semester. Men flertalet tjänstemän är lojala mot sina arbetsplatser och vill ha flera perioder av andra skäl, till exempel för att vara med i ett viktigt projekt. Det ligger absolut i arbetsgivarnas intresse att jag som anställd kan vara flexibel, säger Moa Andersson.

Och det går alltid att göra lokala eller individuella överenskommelser, med schystare regler för den anställde. 

– Vårt råd är att man kommer överens med arbetsgivaren om vad som ska räknas som en period. Till exempel skulle man kunna enas om att det räknas som en period att jag är föräldraledig varje fredag i x antal månader, säger Moa Andersson.

Föräldralön - regler och villkor

  • Klara ut med Försäkringskassan vilka regler och villkor som gäller vid hel- respektive deltidsuttag av föräldraledighet och föräldrapenning.
  • Prata med arbetsgivaren om hur företaget ser på föräldraledighet och hur det funkar med föräldralön, vad som anses vara en sammanhängande period, vilken föräldralön som betalas ut för enskilda dagar samt vilket tjänstledighetsavdrag som görs.
  • Tänk på att avtalets regler inte är begränsande, det är fullt möjligt att komma överens om regler som är bättre för dig än avtalets.
  • Sök tjänstledighet skriftligt minst två månader innan du ska vara föräldraledig. Ta med de överenskomna villkoren i ledighetsansökan eller få dem bekräftade av företaget.
  • Formulera ledighetsansökan så att du kan avbryta ledigheten i förtid och återgå i tjänst tidigare än beräknat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.