Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren har gått med på att ge dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga tjänstemannaavtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
– Det finns en jätteflora av avtal och enda möjliga gemensamma nämnaren i tjänstemannaavtalen är sex månaders föräldralön, säger Moa Andersson, central ombudsman på Unionen.
– En del avtal har ett tak för hur mycket man kan få, andra skiljer sig åt när det gäller hur man kvalificerar sig för lönen och hur gammalt barnet får vara.
I något avtal krävs det att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan sju dagar i veckan för att inte en del av föräldralönen ska frysa inne. Andra avtal är mer generösa, Fastigos ger till exempel löneutfyllnad även vid vab.
En viktig skillnad gäller hur många perioder man får ha föräldralön. Vissa avtal, till exempel Teknikavtalet, som är Unionens största, säger att du bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. I andra avtal kan du få föräldralön i max två eller tre perioder. Fastigos avtal har inga begränsningar av antalet perioder.
– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller reglerna, så att man inte förbrukar en period av misstag, säger Moa Andersson.
Ponera att du börjat ta ut föräldralön och blir inkallad till jobbet för att vara med på ett möte eller kanske delta i en konferens eller ett projekt. Då kan du faktiskt ha brutit perioden och förlorat din rätt till fortsatt föräldralön, trots att du kanske har flera månaders föräldralön kvar enligt avtalet. Samma sak skulle kunna inträffa om du till exempel tänker dig att vara föräldraledig någon eller några dagar i veckan.
Tero Huhta, central ombudsman på Unionen minns ett fall där en föräldraledig medlem som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist kallades tillbaka till jobbet i förtid.
– Föräldraledigas uppsägningstid börjar enligt föräldraledighetslagen inte gälla förrän de är tillbaka från sin ledighet. Men eftersom medlemmen kom tillbaka så hävdade arbetsgivaren att föräldraledigheten var över och att de därmed kunde börja räkna uppsägningstid på en gång. Vi fick dock arbetsgivaren på andra tankar, säger Tero Huhta.
Enligt Moa Andersson kan mycket undvikas genom att du har en tydlig dialog med din arbetsgivare om vad som gäller.
– Det är inte säkert att arbetsgivaren gör så att din föräldralön fryser inne för att luras eller djävlas, det kan bli så per automatik genom lönesystem till exempel. Beskriv hur och när du vill förlägga din period och tydliggör det helst skriftligt, säger Moa Andersson.
Unionen har i årets avtalsrörelse, liksom tidigare år, ställt krav gentemot Teknikarbetsgivarna om att antalet perioder ska utökas så att valfriheten blir större för föräldrarna. Framför allt i syfte att möjliggöra ett jämnare uttag mellan män och kvinnor, eftersom det är en jämställdhetsfråga. Men hittills har arbetsgivarna varit motsträviga – arbetsgivarsidan vill inte att anställda ska kunna ”skvätta” med sin föräldraledighet.
– Visst kan det finnas anställda som spelar ut föräldraledighetskortet till exempel för att förlänga sin semester. Men flertalet tjänstemän är lojala mot sina arbetsplatser och vill ha flera perioder av andra skäl, till exempel för att vara med i ett viktigt projekt. Det ligger absolut i arbetsgivarnas intresse att jag som anställd kan vara flexibel, säger Moa Andersson.
Och det går alltid att göra lokala eller individuella överenskommelser, med schystare regler för den anställde.
– Vårt råd är att man kommer överens med arbetsgivaren om vad som ska räknas som en period. Till exempel skulle man kunna enas om att det räknas som en period att jag är föräldraledig varje fredag i x antal månader, säger Moa Andersson.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr