Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så undviker du att bli snuvad på föräldralönen

Har du föräldralön från ditt företag är det viktigt att hålla koll på vad som gäller när du begär ledigt. Det är lätt gjort att slarva bort eller rent av bli snuvad på sin föräldralön.
Johanna Rovira Publicerad
Pappa och bebis leker på golvet.
Mitt i bebislyckan kan det vara bra att hålla koll på vad som gäller när du får ut föräldralön från din arbetsgivare. Foto: Syda Productions/Colourbox

Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren har gått med på att ge dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga tjänstemannaavtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.

– Det finns en jätteflora av avtal och enda möjliga gemensamma nämnaren i tjänstemannaavtalen är sex månaders föräldralön, säger Moa Andersson, central ombudsman på Unionen.

– En del avtal har ett tak för hur mycket man kan få, andra skiljer sig åt när det gäller hur man kvalificerar sig för lönen och hur gammalt barnet får vara.

Föräldralön i Unionens kollektivavtal

I något avtal krävs det att du tar ut föräldrapenning från Försäkringskassan sju dagar i veckan för att inte en del av föräldralönen ska frysa inne. Andra avtal är mer generösa, Fastigos ger till exempel löneutfyllnad även vid vab.

En viktig skillnad gäller hur många perioder man får ha föräldralön. Vissa avtal, till exempel Teknikavtalet, som är Unionens största, säger att du bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. I andra avtal kan du få föräldralön i max två eller tre perioder. Fastigos avtal har inga begränsningar av antalet perioder.

– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun när det gäller reglerna, så att man inte förbrukar en period av misstag, säger Moa Andersson.

Ponera att du börjat ta ut föräldralön och blir inkallad till jobbet för att vara med på ett möte eller kanske delta i en konferens eller ett projekt. Då kan du faktiskt ha brutit perioden och förlorat din rätt till fortsatt föräldralön, trots att du kanske har flera månaders föräldralön kvar enligt avtalet. Samma sak skulle kunna inträffa om du till exempel tänker dig att vara föräldraledig någon eller några dagar i veckan. 

Tero Huhta, central ombudsman på Unionen minns ett fall där en föräldraledig medlem som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist kallades tillbaka till jobbet i förtid.

– Föräldraledigas uppsägningstid börjar enligt föräldraledighetslagen inte gälla förrän de är tillbaka från sin ledighet. Men eftersom medlemmen kom tillbaka så hävdade arbetsgivaren att föräldraledigheten var över och att de därmed kunde börja räkna uppsägningstid på en gång. Vi fick dock arbetsgivaren på andra tankar, säger Tero Huhta.

Enligt Moa Andersson kan mycket undvikas genom att du har en tydlig dialog med din arbetsgivare om vad som gäller.

– Det är inte säkert att arbetsgivaren gör så att din föräldralön fryser inne för att luras eller djävlas, det kan bli så per automatik genom lönesystem till exempel. Beskriv hur och när du vill förlägga din period och tydliggör det helst skriftligt, säger Moa Andersson.

Unionen har i årets avtalsrörelse, liksom tidigare år, ställt krav gentemot Teknikarbetsgivarna om att antalet perioder ska utökas så att valfriheten blir större för föräldrarna. Framför allt i syfte att möjliggöra ett jämnare uttag mellan män och kvinnor, eftersom det är en jämställdhetsfråga. Men hittills har arbetsgivarna varit motsträviga – arbetsgivarsidan vill inte att anställda ska kunna ”skvätta” med sin föräldraledighet. 

– Visst kan det finnas anställda som spelar ut föräldraledighetskortet till exempel för att förlänga sin semester. Men flertalet tjänstemän är lojala mot sina arbetsplatser och vill ha flera perioder av andra skäl, till exempel för att vara med i ett viktigt projekt. Det ligger absolut i arbetsgivarnas intresse att jag som anställd kan vara flexibel, säger Moa Andersson.

Och det går alltid att göra lokala eller individuella överenskommelser, med schystare regler för den anställde. 

– Vårt råd är att man kommer överens med arbetsgivaren om vad som ska räknas som en period. Till exempel skulle man kunna enas om att det räknas som en period att jag är föräldraledig varje fredag i x antal månader, säger Moa Andersson.

Föräldralön - regler och villkor

  • Klara ut med Försäkringskassan vilka regler och villkor som gäller vid hel- respektive deltidsuttag av föräldraledighet och föräldrapenning.
  • Prata med arbetsgivaren om hur företaget ser på föräldraledighet och hur det funkar med föräldralön, vad som anses vara en sammanhängande period, vilken föräldralön som betalas ut för enskilda dagar samt vilket tjänstledighetsavdrag som görs.
  • Tänk på att avtalets regler inte är begränsande, det är fullt möjligt att komma överens om regler som är bättre för dig än avtalets.
  • Sök tjänstledighet skriftligt minst två månader innan du ska vara föräldraledig. Ta med de överenskomna villkoren i ledighetsansökan eller få dem bekräftade av företaget.
  • Formulera ledighetsansökan så att du kan avbryta ledigheten i förtid och återgå i tjänst tidigare än beräknat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025. 

Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.

Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.