Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Snart får du veta vad kollegan tjänar

När alla vet vad alla tjänar minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det tror i alla fall EU. Snart kan du se lönen i platsannonsen och slipper svara på vad du tjänade på förra jobbet.
David Österberg Publicerad
Lönetransparens - snart kan du se vad kollegan tjänar.
Lönetransparens. Från 2026 blir lönerna öppnare inom EU. Anställda får rätt att veta snittlönen på arbetsplatsen och arbetssökande slipper avslöja sin tidigare lön. Syftet? Att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Foto: Colourbox.

Lönetransparensdirektivet skjuts upp

  • Den lya lagen skulle gälla från 1 juli i år. Nu har regeringen bestämt sig för att skjuta på införandet och försöka få EU att ändra på direktivet.
  • Anledningen är främst att arbetsgivarsidan kritiserat direktivet och efterlyst längre tid för förberedelser.
  • Det är oklart när direktivet blir lag i Sverige.

I alla EU-länder tjänar kvinnor i snitt mindre än män. De senaste åren har EU på olika sätt försökt få medlemsländerna att minska det gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett direktiv som ska minska osakliga löneskillnader. Det kallas lönetransparensdirektivet och träder i kraft i juni 2026. 

Förhoppningen är att mindre hemlighetsmakeri när det gäller löner kommer att leda till minskade löneskillnader mellan könen.

Strax före sommaren presenterades en utredning med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det här betyder förslaget om lönetransparens i korthet för dig: 

För arbetssökande

  • Innan löneförhandling ska den som söker ett jobb få veta ingångslön eller ingångslöneintervall på arbetsplatsen, exempelvis redan i platsannonsen.
  • En arbetsgivare får inte fråga dig när du söker en tjänst hur mycket du tjänade på ditt förra jobb.

För anställda

  • Du har rätt att få veta snittlönen på din arbetsplats, uppdelad efter kön.
  • Arbetsgivare ska informera sina anställda om vilka lönekriterier som finns.
  • En arbetsgivare som bryter mot reglerna ska betala skadestånd.

Lönekartläggningar 

  • Korrekt genomförda lönekartläggningar blir ännu viktigare än i dag. De gör det möjligt för dig som arbetstagare att få den insyn du har rätt till.
  • Lönekartläggningar ska analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte varit det.
  • Om arbetsgivare struntar i lönekartläggningar får facken kräva att kartläggningen görs, och hota med vite. I dag är det bara Diskrimineringsombudsmannen, DO, som kan göra detta. 

Fackens roll

  • Arbetsgivare ska samverka med facken när de arbetar med lönekartläggningar och lönerapporter. De ska också samverka med facken när de tar fram kriterier för hur arbete värderas och med kriterier som motiverar löneskillnader.

Nya uppgifter för DO

  • Arbetsgivare med minst 100 anställda ska redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska offentliggöra uppgifterna.
  • Om löneskillnaderna är större än fem procent ska arbetsgivaren motivera varför den är det eller föreslå åtgärder för att skillnaden ska minska. Om arbetsgivarna struntar i att skicka rapporter till DO får de betala en avgift.
  • DO får fler uppgifter. Myndigheten ska exempelvis analysera orsakerna till löneskillnader, ta fram verktyg för att bedöma löneskillnader, ta emot lönerapporteringar och sammanställa vilken typ av klagomål om diskriminering som lämnats till DO.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.